Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Biogas från havet kan ge energi

02:14. Ett ryggradslöst djur från havet kan vara vår nya källa till förnybar energi. Odlade sjöpungar kan fördubbla den svenska biogasproduktionen samtidigt som miljövinster görs av att de tar upp kväve ur haven.

Ett ryggradslöst djur från havet kan vara vår nya källa till förnybar energi. Odlade sjöpungar kan fördubbla den svenska biogasproduktionen samtidigt som miljövinster görs av att de tar upp kväve ur haven.

Biogas är ett av de drivmedel som kan användas för att fasa ut fossila bränslen för transporter. Ska produktionen öka behövs mer material, så kallade substrat. Nu pågår ett projekt i Bohuslän där sjöpungar odlas för att sedan rötas till biogas.

Sjöpungar är fingertjocka och halvt genomskinliga. De finns i saltvatten och lever av växtplankton som de får i sig genom att filtrera stora mängder vatten.

– Av de substrat som finns tillgängliga i dag, som exempelvis matavfall som inte kostar så mycket, är mängderna begränsade. Om man ska utöka biogasproduktionen i framtiden så måste man ha något ytterligare. Då kan exempelvis sjöpungar vara en pusselbit i helheten, säger Kalle Svensson, handläggare på Energimyndigheten.

Myndigheten har gett drygt tio miljoner i bidrag till projektet som bland annat ska undersöka hur mycket biogas som sjöpungarna kan producera och om odlingarna medför några risker för havsmiljön.

Läs också: Sjöpungar odlas på prov för att bli råvara till bränsle

Går allt som planerat har sjöpungarna förutsättningar att bli en dubbel miljövinst. Förutom att bli ett förnybart bränsle så renar organismen havet. Enligt de beräkningar som har gjorts skulle skörden av en sjöpungsodling på en hektar havsyta innebära att 15 ton kväve och 1,5 ton fosfor tas upp ur havet med biomassan.

– Det låter för bra för att vara sant, men de siffror från utförda labbstudier som jag har fått presenterade för mig är väldigt bra. Energimyndigheten har beviljat stöd till odling i full skala, dels för att vissa effekter och problem blir synliga först vid en storskalig tillämpning, dels för att se vilka tekniska utmaningar som finns vid en större produktion, säger Kalle Svensson.

I dag produceras knappt 1,8 terrawattimmar biogas i Sverige. Fullt utbyggd skulle odling av sjöpungar kunna fördubbla biogasproduktionen, enligt Energimyndighetens beräkningar. Mer än hälften av dagens produktion blir fordonsgas.

– Bilar och transporter, det är där man får mest betalt. Biogas är vanligen lite för dyrt för att kunna konkurrera med andra sätt att göra el och värme. I fordon är det ett bra bränsle med bra förbränning och låga utsläpp, säger Kalle Svensson.

Läs också: Jacques Wallner: Att minimera utsläppen är en ödesfråga

Anna Schnürer, professor i bioenergi vid SLU, är övertygad om att biogas är ett av de biobränslen som behövs för att nå målet med fossilfria transporter 2030 och då behöver produktionen öka:

– För att bygga ut biogasproduktionen är alla substrat värdefulla men för att få ekonomi på en biogasanläggning behöver de vara billiga och producerade på ett hållbart sätt. I Tyskland odlas mycket grödor för substrat, vilket inte är hållbart i längden då våra åkrar behövs för livsmedelsproduktion.

Hon säger att avgörande för biogasproduktionen är hur mycket biogas som sjöpungarna ger per vikt.

– Därför är det också för tidigt att säga om sjöpungsodlingen har förutsättningar att lyckas. Speciellt innan man fullt ut har sett hela kostnaden, från odlingen av sjöpungarna till slutprodukten biogas. Samtidigt: om man inte testar så kan man inte veta, säger Anna Schnürer.

Fakta.Biogas

Biogas består huvudsakligen av metan och bildas vid rötning när organiskt material bryts ned av bakterier i syrefri miljö. Restprodukter kan användas som gödselmedel.

Produktionen av biogas i Sverige var år 2014 knappt 1,8 terawattimmar, TWh. Mer än hälften, 1 TWh, gick till fordonsgas, det motsvarar cirka 100 miljoner liter diesel.

De huvudsakliga substraten var olika typer av avfall, avloppsslam, gödsel, källsorterat matavfall och avfall från slakteri- och livsmedelsindustrin.

Källa: Energimyndigheten

Läs mer. Förnybart bränsle

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.