Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Biståndsministern försvarar svenska sättet att räkna

”Jag ska villigt medge att det är en otacksam uppgift för en bistånds­minister att inte ha ytterligare budgetutrymme för att göra nysatsningar”, säger biståndsminister Isabella Lövin (MP).
”Jag ska villigt medge att det är en otacksam uppgift för en bistånds­minister att inte ha ytterligare budgetutrymme för att göra nysatsningar”, säger biståndsminister Isabella Lövin (MP). Foto: Paul Hansen

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) önskar att biståndet kunde få mer pengar och erkänner att hon förlorat den dragkampen i  regeringen. Men hon försvarar samtidigt att miljarder tas från biståndet till flyktingmottagning.

– Det är inget vi behöver ursäkta oss för. Det är ett giltigt sätt att räkna biståndet, säger hon.

Isabella Lövin säger själv att hon troligen är den första bistånds­ministern som måste inleda sitt ämbete med att leta besparingar i  stället för att dra i  gång nya projekt. Ändå försvarar hon den metod som svenska regeringar använt ända sedan 1990-talet för att finansiera flyktingmottagande med biståndspengar.

– Avräkningarna är trots allt biståndsfähiga enligt OECD:s regler så det är inget vi behöver ursäkta oss för. Det är ett giltigt sätt att räkna biståndet, säger Isabella Lövin.

– Sen önskar jag att det fanns ett större utrymme i budgeten så att det fanns möjlighet för mig som biståndsminister att slåss för ytterligare medel och minska avräkningarna, men det utrymmet finns inte i dag. Men vi har fortfarande en oerhört stor biståndsbudget.

Innan MP satt i regeringen var partiet kritiskt mot att Alliansen gjorde stora avräkningar från biståndet. Men i regeringsställning är läget annorlunda.

– Vår strävan är att få ner de här kostnaderna och att vi ska stå fast vid enprocentsmålet. Men sedan är det en avvägning i budgeten där jag liksom alla andra fackministrar slåss för mitt departement.

Att kostnaderna för flyktingmottagandet dragit iväg beror inte enbart på att fler söker asyl i Sverige. Svenska regeringar räknar på en högre genomsnittskostnad per flykting än vad många andra länder gör. Isabella Lövin påpekar att den rödgröna regeringen använder samma beräkningsmodell som de borgerliga partierna.

– Den stora kostnadsökningen sker delvis på grund av ökande kostnader per flykting. Det har att göra med Migrationsverkets problem med att ta emot så många som det är nu. Det är långa handläggningstider och många ensamkommande flyktingbarn där det är högre kostnader per enskild. Vi har också hög­re kostnader för boenden.

Enligt utrikesdepartementets egen sammanställning är det framför allt det multilaterala biståndet som skurits ned för att finansiera flyktingmottagandet.

Det handlar till exempel om inbetalningar till organisationer som FN och Världsbanken.

– Vi har försökt hitta poster där vi inte har intecknade medel och inte bryter avtal. Men avräkningarna har främst påverkats på så sätt att vi inte har kunnat öka insatserna. Jag ska villigt medge att det är en otacksam uppgift för en biståndsminister att inte ha ytterligare budgetutrymme för att göra nysatsningar.

– Samtidigt är vi en humanitär stormakt och vi är också ett före­döme när det gäller flyktingmot­tagande, så jag tycker att vi har mycket att vara stolta över.

Isabella Lövin säger att det är just det multilaterala samarbetet som måste stärkas för att komma till rätta med fattigdomen, klimatproblemen och de många väpnade konflikterna.

– Det finns ett stort egenintresse för de rika länderna att ta fattigdomsproblemen på allvar. Det är det som flyktingströmmarna visar.

Är det traditionella biståndet på väg att spela ut sin roll?

– Det är allas mål egentligen – att de fattiga länderna ska kunna stå på egna fötter.

Fakta. Om OECD:s biståndsregler

FN har utfärdat en målsättning om att 1  procent av brutto­nationalinkomsten ska gå till bistånd. Sverige nådde målet första gången 1975. Under 1990-talet sjönk an­delen för att 2006 åter vara uppe på 1 procent.

2014 satsade Sverige störst andel av brutto­nationalinkomsten på bistånd (1,1  procent) av alla OECD-länder.

OECD:s regler tillåter att biståndspengar används till flyktingmottagande i viss mån, men länderna tolkar det mycket olika. Sverige ligger i topp när det gäller att räkna av flyktingkostnader på biståndsbudgeten.

I förhållande till befolkningens storlek var Sverige 2014 det EU-land som hade det största flyktingmottagandet. Cirka 81 000 asylsökande kom förra året. Flest kom till Tyskland, 203 000.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.