Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Bitcoin – revolutionen som kom av sig

02:06. I Boden satsades hundratals miljoner kronor på en bitcoinanläggning i världsklass. Nyligen gick hela projektet oväntat i konkurs och nu är dess framtid osäker.

Boden. Bitcoin skulle revolutionera finansvärlden. Men genombrottet kom av sig och på några få år har priset på den digitala valutan varierat med flera hundra procent.

I Boden satsades hundratals miljoner kronor på en bitcoinanläggning i världsklass. Nyligen gick hela projektet oväntat i konkurs och nu är dess framtid osäker.

Är detta början på slutet för sagan om bitcoin, eller finns ett nytt kapitel?

I Norrbotten står en övergiven gruva för kryptovaluta. Helt övergiven är den i och för sig inte. Det dånar fortfarande så det hörs ut till stängslet som omger byggnaden. Grinden är låst, vaktbåset tomt och skyltar gör klart att bara behöriga har tillträde.

Dånet kommer från fläktarna som sticker upp som svarta torn från taket. De behövs för att inte datorutrustningen där inne ska förstöras av överhettning. Behovet av kylning är också ett av skälen till att den ligger där den ligger, inte långt från polcirkeln. Bodentraktens kalla luft passar utmärkt för att kyla servrar och bitcoinmaskiner. Dessutom krävs massor med elektricitet. Tack vare vattenkraften i norr är den billig och stabil.

Bitcoinanläggningen drivs på nåder av en konkursförvaltare. Bitcoin var, för bara några år sedan, en måttlöst uppmärksammad teknisk innovation. Systemet bakom valutan är både avancerat och svårgreppbart för den som inte är skolad i tekniken. Det är tänkt att fungera som ett ekonomiskt system som är helt decentraliserat.

Ingen riksbank, eller några traditionella banker över huvud taget, ska kontrollera den. I stället drivs bitcoin av ett vidsträckt nätverk av sammankopplade datorer.

Att skicka bitcoin från ena sidan jorden till den andra går blixtsnabbt och är inte beroende av kortföretag eller banker.

Foto: KNC Miners bitcoinanläggning i Boden var ett flaggskepp för The Node Pole, ett regionalt samarbete för att locka techindustrin norrut. Nu har lokalerna bommats igen. ”Uppenbarligen gick inte allt som planerat”, säger Node Poles affärschef Anne Graf. Foto: Alexander Mahmoud

Anhängarna lockades delvis av det sinnrika och väloljade tekniska systemet, som man hoppades skulle bli sund konkurrens för en gammaldags, trögrörlig finansvärld. Där fanns också en ideologisk sida: Pengar bortom staters kontroll blir svårare att reglera och beskatta. Eftersom bitcoin är helt digital bryr den sig inte om nationsgränser.

En vanlig valuta, exempelvis den svenska kronan, har en centralbank som kontrollerar inflation och kursändringar genom att justera räntan. Bitcoin är annorlunda. I vilken takt nya bitcoin skapas är förbestämt i själva koden som utgör grunden för systemet. Vinnare i jakten blir den med mest datorkraft. KNC Miner hade bestämt sig för att bli en av dessa, och att Boden skulle bli platsen där det hände.

Uppmärksamheten fick vissa företag att börja ta emot betalningen i bitcoin. Bland annat går det att köpa flygbiljetter hos Air Baltic. I regel har dock företagen fortsatt att sätta priser i traditionell valuta och räkna om priserna vid varje köp. Förklaringen är att värdet på bitcoin är extremt ostadigt – på några få år har priset varierat mellan strax över 200 dollar till över 1 000 dollar för en bitcoin.

Det är också en av orsakerna till att bitcoin inte har fått något brett genomslag som valuta. Åtminstone inte i den officiella ekonomin. Bland nätets kriminella är den desto mer populär. På ljusskygga internetforum där handel med narkotika, datorvirus och vapen pågår är bitcoin den självklara standarden sedan länge. Detsamma gäller de utpressningsvirus som DN har granskat under året. När de har angripit en dator och tagit filerna som gisslan kräver personerna bakom attacken en lösensumma i bitcoin.

Även bland de mest invigda finns de som har tappat hoppet. I januari i år deklarerade en av huvudutvecklarna att han gav upp. Beskedet slog ned som en bomb. Britten Mike Hearn var en av de mest drivande och tongivande utvecklarna i bitcoinvärlden. Två år tidigare hade han slutat som programmerare på Google för att arbeta heltid med projektet.

Nu beskrev han systemet som ”ett misslyckande”. Bitcoin hade blivit, skrev han, ”ett system helt kontrollerat av en handfull människor” och fortsatte:

”Än värre är att nätverket är på randen till en teknisk kollaps. Mekanismerna som skulle förhindra det har gått sönder och det finns ingen större anledning att tro att bitcoin kan bli bättre än det nuvarande finansiella systemet.”

Inlägget väckte stor uppmärksamhet. Vissa anklagade Mike Hearn för att ha egna intressen i att börja baktala bitcoin, vilket han bestämt tillbakavisade.

Foto: Alexander MahmoudBakom de låsta grindarna står utrustningen kvar. Förhoppningen är att anläggningen ska kunna säljas. Foto: Alexander Mahmoud

Hans kritik fick extra tyngd eftersom han var en av de få som hade varit involverade sedan de tidiga dagarna. Redan 2009 tog han de första kontakterna med valutans mytomspunna och fullkomligt hemliga skapare, känd endast under pseudonymen ”Satoshi Nakamoto”.

Vem denna person, eller möjligtvis grupp, är i verkligheten är ett mysterium. Men klart är att han, hon eller de utformade den komplexa tekniska grunden för hela systemet och presenterade det hösten 2008, en tid som präglades av finanskrisen. Misstron mot finansvärlden och politikers hantering av krisen lockade Mike Hearn och likasinnade till bitcoin, där reglerna för hur valutan utvecklas i princip inte kunde förändras.

Några år senare omsatte bitcoinvärlden flera miljarder dollar. Det bidrog till framväxten av aktörer som KNC Miner, företaget bakom bitcoingruvan i Boden.

Men de stora löftena infriades inte. Knappt två månader innan DN besöker anläggningen gick KNC Miner helt oväntat i konkurs. Nu är det konkursförvaltaren som bestämmer hur länge fläktarna ska fortsätta dåna.

Kollapsen är årets kanske mest omtalade händelse i Tekniksverige.

– Det är inte den nyhet man vill ha när man kommer hem en fredagseftermiddag, säger Anne Graf, affärschef på The Node Pole, regionens satsning för att locka datacenter till Norrbotten.

– Uppenbarligen gick inte allt som planerat. Men det var ingenting vi såg komma. Samtidigt har det funnits en medvetenhet om att det är en volatil bransch. Ingen kunde veta hur det skulle gå.

Maskinerna där inne gör två saker samtidigt: Dels håller de bitcoinsystemet i gång genom att verifiera transaktioner, dels producerar de digitala pengar genom komplicerade krypteringsberäkningar – skälet till att man brukar kalla dessa pengar för en kryptovaluta. Det hela kan liknas vid en gruva, med processorkraft och elektricitet i stället för hacka och med digitala pengar i stället för ädelmetall.

Några siffror behövs för att förstå hur oväntad konkursen var: 15 månader tidigare fick KNC in motsvarande 120 miljoner kronor från riskkapitalister. Vd:n Sam Cole lovade då att investera 1,3 miljarder kronor i bitcoinbrytningen. Ytterligare 25 miljoner investerades så sent som ett halvår före konkursen.

Företaget hade just avslutat ett år med omsättning på svindlande 640 miljoner kronor.

Man kan inte säga i förväg vad priset kommer att vara. Vi väntade så länge vi kunde och priset var inte tillräckligt högt.

För Boden var det en succé att hamna i centrum för en sådan jättesatsning. Delvis handlade det om symbolik. KNC blev omskrivet över hela världen som ett av de mest betydelsefulla bolagen på en glödhet marknad. När DN besökte platsen 2014 talades det om att göra Boden till rena bitcoinmeckat, där man skulle betala med valutan på den lokala hotell- och konferensanläggningen.

Liksom Facebooks datacenter, som ligger bara en halvtimme bort, hade blivit Luleås stolthet så blev KNC beviset för att Boden var en ort där det satsades.

Samtidigt fick det lokala näringslivet en rejäl skjuts. Norrbottens snabbast växande företag hette 2015 Bodens Eltjänst. Tillväxten på 250 procent kunde de tacka ett avtal med KNC Miner för.

Nu är frågan om det ska gå att hitta en köpare, eller om allt ska försvinna. Anne Graf får samtal, berättar hon, från folk som vill köpa alltihop. Det senaste samtalet kom dagen innan hon träffar DN utanför de stängda portarna.

– Klart man hoppas att verksamheten fortsätter, men i vilken form vet man inte, säger hon.

Medan det är svårt att se något genombrott för bitcoin som vardaglig valuta är det desto mer uppmärksamhet kring den bakomliggande tekniken, väven av sammankopplade datorer som håller reda på alla transaktioner av bitcoin. Förhoppningen är att den ska revolutionera hur banker fungerar bakom kulisserna och ge snabba, pålitliga och mycket billigare överföringar än dagens system.

Swedbank, SEB och Nordea studerar alla hur de ska kunna dra nytta av den. Styrkan ligger i att ett stort nätverk av datorer alla hjälper till att verifiera transaktioner.

Det bildar ett sammanhållet system som alla kan lita på men som ingen enskild kan manipulera, när det fungerar som tänkt.

– Man får ett maskineri av tillit utan en överordnad centralbank eller mellanhand, sa Swedbanks digitaliseringsekonom Anna Felländer till DN i våras.

Men trots att fokus har flyttat från bitcoin som valuta har dess värde inte sjunkit, tvärtom. I dag handlas den för över 600 dollar per bitcoin, de högsta nivåerna sedan januari 2014.

Foto: Anette NantellNär hjulen snurrade som snabbast hos KNC Miner sipprade investerarnas mångmiljonbelopp vidare ut i det lokala näringslivet. Bilden är från ett tidigare reportage, publicerat i februari 2015. Foto: Anette Nantell

Det är också förklaringen till att anläggningen i Boden trots allt är i gång. För DN förklarar KNC:s vd Sam Cole konkursen med att priset inte var högt nog för att verksamheten skulle vara lönsam. Det gällde framför allt inför en kritisk händelse i juli, då det över en natt skulle bli radikalt mindre lönsamt att producera bitcoin. En inbyggd funktion i systemet som med jämna mellanrum, ungefär vart fjärde år, halverar ”belöningen” till grävare som KNC.

Sam Cole ville flagga för konkursen så tidigt som möjligt, berättar han för DN över telefon.

– Vi hade vårt sista möte kvällen före. ”Ok, guys. This is it.” Vi var tvungna att göra det och vi försökte vara ute i god tid.

Vid konkursen var en bitcoin värd omkring 440 dollar.

– Det var absolut inte tillräckligt för att driva ett företag som KNC. Men på grund av att bitcoinpriset har stigit sedan dess finns en liten vinst att göra, säger Sam Cole.

När som helst kan balansakten slå över, om bitcoinpriset sjunker så det inte längre är lönsamt. Det avgörs nu timme för timme. När som helst kan den stängas av. Sagan om bitcoin i Boden skulle då, åtminstone för denna gång, kunna få ett snöpligt slut.

– Det går på en kvart. De kan bara dra ur sladden, säger Sam Cole.

Stenhård konkurrens från Kina bidrar också. Där finns enorma bitcoingruvor som drar nytta av låga elpriser och gör det svårt för KNC att konkurrera. Sju av tio nya bitcoin produceras i dag av fyra, jättelika kinesiska aktörer. KNC ligger på plats sju i världen med 3,3 procent av marknaden, enligt New York Times. Dominansen är så kraftig att det har skapat en oro i bitcoinkretsar för att Kina ska få för stor makt över marknaden.

Men inget av detta kan ha kommit som en överraskning. Varken stordriftsfördelarna i Kina eller halveringen av lönsamheten var okända faktorer. Hur kunde KNC inte räkna med det medan de plöjde ned hundratals miljoner kronor i Boden?

– Kan du säga vad bitcoinpriset kommer att vara i morgon? svarar Sam Cole retoriskt.

– Det är problemet. Man kan inte säga i förväg vad priset kommer att vara. Vi väntade så länge vi kunde och priset var inte tillräckligt högt.

Klart är att historien har lämnat en besvikelse efter sig i Boden.

– Vi gjorde vårt bästa. Alla visste att det var ett nytt affärsområde, det fanns inte tidigare utan var något vi skapade. Alla våra ansträngningar var inriktade på Boden och beklagar verkligen att det inte fungerade, säger Sam Cole.

Foto:

Foto i text: Alexander Mahmoud och Anette Nantell

Fakta. Bitcoin

Bitcoin är en decentraliserad och helt digital valuta, utformad för att inte kontrolleras av enskilda personer, företag eller stater. Valutan bygger på ett nätverk av datorer som tillsammans upprätthåller betalsystemet och verifierar transaktioner.

Hur många bitcoin som skapas är inprogrammerat i systemet. För att nya pengar ska uppstå måste datorsystem räkna ut svaret på komplicerade ”gåtor” som bygger på krypteringsteknik. Den som har mest datorkraft kan knäcka flest gåtor och får därmed flest bitcoin.

Växlingskursen för bitcoin är extremt instabil. Priset för en bitcoin har varierat med flera hundra procent på några få år.

Läs mer. Bitcoin
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.