Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Blöjfria bebisar en växande trend

Foto: Pontus Lundahl/TT

Kasta blöjan och lär ditt barn gå på pottan redan som nyfödd. Babypottning är en allt populärare metod bland svenska föräldrar. ”Vårt tredje barn började vi träna med innan vi kom hem från BB”, säger Clara Stenström Kyobe.

Det slängs ungefär 420 miljoner engångsblöjor i Sverige årligen. Att minska sopberget är ett av syftena med babypotting, enligt föreningen ”Blöjfri bebis” som har drygt 3.000 anhängare på Facebook.

Metoden som även kallas EC (elimination communication) handlar inte om potträning i traditionell mening utan om att kommunicera med sitt barn. Clara Stenström Kyobe upptäckte metoden när hon bodde i Afrika.

– Jag träffade på många barn som inte hade blöjor och fick höra hur föräldrarna där gjorde. Sedan började jag tänka på hur det fungerade här hemma innan blöjföretagen slog igenom och bestämde mig för att testa, säger hon.

Första barnet, som i dag är sex år, var tre månader då hon och maken började erbjuda EC . Det andra barnet var fem månader och den yngsta dottern som nu är tre månader införde de metoden på redan som nyfödd.

Praktiskt handlar EC om att hålla barnet över en potta eller toaletten så att det sitter på huk. Det är bra att göra det till en rutin, till exempel före och efter att man har ätit, eller när man går upp på morgonen, enligt Clara Stenström Kyobe. Man kan även göra en betingning som att blåsa försiktigt på nedre delen av magen eller över könet, eller att sätta på rinnande vatten i badrummet.

– Ganska snart börjar de kissa och bajsa då. Det viktiga är att inte lägga prestige i det eller banna barnet om det misslyckas, säger hon.

För föräldrar handlar det om att lära sig läsa av sitt barn.

– Många barn ger tecken eller någon slags signal när de behöver gå på toaletten och som förälder lär man sig plocka upp detta.

Parets äldsta barn var nattorr vid 9 månader, och båda barnen var helt blöjfria vid ett årsålder, berättar Clara Stenström Kyobe. Dessutom har de märkt att deras yngsta redan har mindre mängd bajs i blöjan. Den största mängden kommer när de tar upp henne på morgonen och håller henne över pottan.

Liksom föreningen ”Blöjfri bebis” ser Clara Stenström Kyobe fler fördelar med babypotting förutom miljövinsten: den minskar risken för förstoppning, utslag i stjärten och urinvägsinfektion.

Psykologen Jenny Klefbom ser inget negativt i att sluta med blöjor tidigt, så länge det handlar om att vara lyhörd för barnets signaler och att det bygger på ett samspel.

– Som jag ser det erbjuder man en miljö som lämpar sig för att man kissar någon annanstans än i blöjan och om det fungerar är det jättebra, säger hon.

Ett större problem är att man använder blöjor långt upp i ålder. Sverige är ett av de länder i världen där barn använder blöjor längst, ofta upp till 3-4 års ålder. Enligt Jenny Klefbom ser man dessutom allt oftare fall där barn har blöjor när de börjar skolan.

– Det har blivit ett stort problem som man diskuterar i skolan och som leder till ett lidande för barnet. Som förälder ska man inte gå med det utan man måste sätta gränser. Vissa barn, som klänger sig fast vid sådant de alltid har haft, behöver man pusha på, säger hon.

Jenny Klefbom menar att dagens blöjor där barnet inte känner att de har kissat eller bajsat är en del av problemet. Barnet hindras då i sin utveckling att bli blöjfri.

När man ska sluta med blöja är individuellt och handlar om att lyssna på barnets behov, enligt Jenny Klefbom.

Den 22 april utmanar Facebookgruppen ”Blöjfri bebis” andra föräldrar att testa babypotting på sina barn.

– Jag har sålt in det till mina kompisar som har fått barn och när man inser att det fungerar, då blir man fast, säger Clara Stenström Kyobe.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.