Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Blommande åkrar ska rädda bin

Tobias Nilsson, chef för projektet, och Anders Ström, bonde på Bögsgård, inspekterar åkerkanten.
Tobias Nilsson, chef för projektet, och Anders Ström, bonde på Bögsgård, inspekterar åkerkanten. Foto: Nicklas Thegerström

Bin över hela världen har drabbats hårt av det moderna jordbruket som medfört färre blommor och mer bekämpningsmedel. En tredjedel av de svenska vilda biarterna är rödlistade. Ett projekt där blommor planteras i åkrarnas kanter försöker hjälpa de livsviktiga pollinatörerna.

Ett brett violett band av honungsört omger den gyllene veteåkern vid Bögsgård på Järvafältet i norra Stockholm. Synen är anslående och vacker, men än viktigare är att åkerns blommande kantband är skafferi för bin, humlor och andra pollinerare.

Läs mer: Vem ska rädda maten när humlor och bin hotas?

– Att plantera blomkanten är att göra något som är värdefullt för naturen, många tänker inte på vilken betydelse bina har för växterna. För oss är vinsten att bina mår bra, säger Anders Ström, lantbrukare.

Han är med i projektet ”Blommor för bin” och är nu inne på tredje året med blommande kanter på åkrarna. Syftet med projektet är att skapa mer föda för pollinatörer som humlor och bin.

Landskapet har förändrats kraftigt under senare delen av 1900-talet. I det moderna mer storskaliga jordbruket har öppna diken lagts igen, åkerholmar försvunnit och blommorna blivit färre. På så sätt har många boplatser och födoställen för insekter försvunnit.

I dag är en tredjedel av arterna av svenska vilda bin rödlistade. Det är kusligt.

De tuffare livsvillkoren är ett hot mot flygande pollinatörer, som är nödvändiga för många växters fortlevnad och även för oss människor. Grödor som beror av pollinatörer står för en tredjedel av matproduktionen.

– Pollinering är en livsviktig ekosystemtjänst. I dag är en tredjedel av arterna av svenska vilda bin rödlistade. Det är kusligt. Samhället borde slåss med näbbar och klor för att hjälpa dem, säger Tobias Nilsson, projektledare för ”Blommor för bin”.

Genom bidrag från privatpersoner som kan bli ”bifadder” samlar projektet in pengar för att förse intresserade lantbrukare med fröer och även ersättning för arbetskostnader för att skapa blommande kanter på åkrarna.

De svenska bina är inte ensamma om att ha det tufft. Nyligen presenterades en internationell sammanställning som visade att problemet är globalt. Slutsatsen var att situationen är allvarlig och har flera orsaker, till exempel att naturliga habitat med blommor försvinner men också ökad användning av bekämpningsmedel och spridning av sjukdomar.

– Minskningen av pollinatörer är allvarlig och oroande för framtiden. Framförallt i de mer intensivt odlade landskapen har ganska många naturliga habitat försvunnit. Vissa arter klarar sig bra men andra har svårt att klara sig där, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet.

– När det gäller frukt och bär har pollinatörer en helt avgörande betydelse för produktionen. Men även en del större grödor, till exempel raps, gynnas av att pollinatörer bidrar. Vilda pollinatörer är också viktiga för växter i naturen och vi vet inte riktigt vilka konsekvenserna blir när bina blir färre.

Hittills har projektet skapat femton mil blommande åker kanter. Om de har haft effekt är svårt att mäta.

Foto: Nicklas ThegerströmBin har det tufft, men nu ska projektet "Blommor för bin" hjälpa dem. Foto: Nicklas Thegerström

– Det är svårt att utvärdera antalet insekter. Humlor rör sig över väldigt stora områden, en jordhumla kan flyga tre kilometer för att söka föda. Men det vi vet är att om det finns mer blommor i ett landskap är det gynnsamt för pollinatörer, säger Henrik Smith.

– Jämfört med att göra ingenting är det väldigt positivt med blommande remsor. Förutom pollinatörer kan de även ha andra positiva effekter som att gynna naturliga fiender till skadeförare, till exempel parasitoider som lägger ägg i bladlöss.

Henrik Smith betonar att det över lag är viktigt att behålla mångfalden i landskapet, att bevara fältkanter, naturbetesmarker, skogsbryn och oanvända områden.

Hittills har ett femtiotal lantbrukare i landet hoppat på projektet, många fler har anmält intresse.

– Vi har en liten kö av intresserade så bara vi får ihop pengar kan fler komma med i projektet, säger Tobias Nilsson.

Anders Ström är femte generationen på Bögsgård som har drivits av släkten sedan 1856. Men gården finns dokumenterad redan på 1300-talet och hette troligen från början Böjens gård, ungefär gården i kurvan. I dag är det en visningsgård med åkrar, nötboskap, getter, får, grisar och höns som lockar många besökare.

Att ha blomstrande åkerkanter här har också en pedagogisk vinst, besökarna kan läsa om bin på skyltar vid åker och många undrar över blommorna.

– I går mötte jag ett par som undrade över blomsterkanten. Jag förklarade och vi satte oss i kanten, det var vindstilla så vi kunde höra orkestern från de surrande arbetande insekterna. De satt kvar i minst en kvart och bara njöt, och de har sagt att de ska komma tillbaka. Intresset är fruktansvärt stort bara man förmedlar kunskapen, berättar Ander Ström.

Och även om effekten är svår att mäta så tror han att blomsterkanterna gör nytta.

– Magkänslan säger att ju längre en humla har föda desto bättre är det, säger han.

Fakta. ”Blommor för bin”

Sverige har totalt 289 arter av bin, varav cirka 40 är humlor. Drygt en tredjedel, 98, är rödlistade, det vill säga hotade.

”Blommor för bin” är ett projekt som vill engagera lantbrukare att så blommor på icke-produktiv åkermark. Verksamheten är ideell och finansieringen sker genom att privatpersoner bidrar med pengar och blir faddrar. Lantbrukarna får fröblandning och ersättning för kostnader.

Honungsört, käringtand och gul sötväppling tillhör sorterna i den fröblandning som sås. Sorterna är valda för att grödan ska erbjuda föda åt vilda bin under största möjliga del av deras flygsäsong under vår och sommar.

Grödan ska främst ge nektar till humlor och vilda bin. Även fjärilar och fåglar gynnas av åtgärden.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.