Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-22 01:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/borgerlig-kritik-mot-ud-utskick-om-forsvaret/

Sverige

Borgerlig kritik mot UD-utskick om försvaret

Presskonferensen den 10 maj efter att de borgerliga partierna lämnade försvarsberedningen. Foto: Magnus Hallgren

En instruktion från UD till Sveriges ambassader om Försvarsberedningens rapport får hård kritik. UD nämner inget om höjda försvarsanslag eller varför fyra partier lämnade beredningen. Agerandet är ”nonchalant” och ”politiserande” anser borgerliga försvarspolitiker. 

Rätta artikel

Dokumentet från Utrikesdepartementet (UD) är en instruktion, så kallade talepunkter, som DN har tagit del av. Det är skrivet för att ge svenska diplomater ”underlag för myndighetens eventuella kontakter med värdlandet”, enligt dokumentets inledning. 

Det har godkänts av UD:s högsta chefstjänstemän och sändes ut över världen på onsdagskvällen.

Läs mer: Slutrapport om försvarets framtid undertecknad – av alla utom de borgerliga partierna

Ett och ett halvt dygn tidigare hade försvarsberedningen under ledning av Björn von Sydow (S) föreslagit att Sveriges försvar stärks. 

Enligt beredningens slutrapport Värnkraft behövs en stegvis höjning av anslaget till Försvarsmakten till 84 miljarder kronor 2025. Beredningens förslag innebär att försvarets andel av bruttonationalprodukten (bnp) ökar från dagens 1 procent till 1,5 procent år 2025.

När Socialdemokraterna i sista stund inte ville sluta en överenskommelse om försvarsekonomin så lämnade de fyra borgerliga partierna beredningen. 

Men inget av detta framgår av UD:s instruktion om vad som ska framföras till omvärldens regeringar. Där står endast mycket kortfattat:

”Det finns en bred enighet kring den säkerhetspolitiska omvärldsanalysen samt kring behovet att förstärka det militära försvaret och den samlade förmågan i totalförsvaret. Fyra partier har dock valt att inte skriva under Försvarsberedningens rapport.”

– Det är inte en objektiv bild av vad beredningen kommit med. UD förtiger den enskilt viktigast diskussionen i Sverige på det här politikområdet den senaste veckan med anledning av beredningens rapport, säger Liberalernas ledamot i beredningen Allan Widman till DN.

Kristdemokraternas ledamot i beredningen är Mikael Oscarsson. Han reagerar på att den föreslagna kraftiga ökningen av försvarsanslagen till 1,5 procent av bnp inte alls nämns av UD.

– I många länder är det första de frågar oss hur stor bnp-andel vi satsar på försvaret i dag, och hur vårt förslag påverkar nivån. Men UD ger ju ingen information om det alls, och inte heller om varför hälften av riksdagens partier inte skrivit under rapporten. 

– Det vore väl bättre att tala om att alla är eniga om målen, men inte om ekonomin, påpekar Mikael Oscarsson.

Det är inte första gången UD förefaller ha svårt att hantera att försvarsberedningen drar egna slutsatser. Efter beredningens delrapport Motståndskraft i december 2017 sände UD också ut talepunkter. Formuleringarna i dem gav då en nedtonad bild av beredningens nya bild av hotet mot Sverige.

DN avslöjade detta i januari 2018, vilket utrikesminister Margot Wallström (S) avfärdade med orden att ”det var att göra en höna av en fjäder”. Men kontroversen kom istället att helt dominera första dagen vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen som inleddes samtidigt. 

I Sälen skapade statsminister Stefan Löfven (S) ytterligare förvirring genom att också han verkade ta avstånd från beredningens slutsats om ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas, något som sju riksdagspartier i beredningen enats om. Därpå uttalade sig Margot Wallström nedsättande om beredningen som ”den där gruppen” som ”bara bytt plats på några meningar”. 

Förvirringen blev så stor att försvarsminister Peter Hultqvist (S) till slut tvingades gå upp och deklarera att regeringen inte ”överprövade” försvarsberedningen och hade fullt förtroende för beredningen och dess ordförande Björn von Sydow.

UD:s agerande då ledde att Allan Widman anmälde det till riksdagens Konstitutionsutskott (KU). Det slutade med att KU i ett enigt betänkande i juni 2018 kritiserade UD: 

”Utskottet understryker vikten av att talepunkter till sitt innehåll är så formulerade att de inte leder till missförstånd eller ger upphov till motstridiga tolkningar”, skrev KU.

– Hut har tydligen inte gått hem på UD. Jag tycker detta återigen är ett nonchalant agerande. Man borde vara mer grannlaga när man gör anspråk på att återspegla rapportens innehåll, kritiserar Allan Widman.

Han får medhåll av Mikael Oscarsson, KD:

– Trots att Margot Wallström och UD fick kritik för att man återgav selektivt och utelämnade vissa saker så gör man på samma sätt nu igen. Det är mycket anmärkningsvärt att man på detta sätt politiserar något som borde vara en kortfattad beskrivning, kritiserar Mikael Oscarsson.

Av dokumentet som DN läst framgår att det är godkänt av UD:s kabinettssekreterare Annika Söder som är Margot Wallströms närmaste medarbetare och högsta tjänsteman. Det är även godkänt av UD:s utrikesråd för politiska frågor Anna-Karin Eneström som varit sakkunnig från UD:s sida i försvarsberedningen. 

Eneström säger i en skriftlig kommentar att dokumentets talepunkter ”är ett instrument till stöd för UD:s utlandsmyndigheter att använda i samtal på stationeringsorten. Syftet är inte att lämna över dessa till samtalsparter utan att de ska användas när behov uppstår vid frågor och i samtal på stationeringsorten”.

Hon påpekar också att mottagarna ”uppmuntras att ta del av Försvarsberedningens rapport samt sammanfattningarna på svenska och engelska”.

”I sammanfattningarna finns mer omfattande information om rapporten, bland annat framgår att Försvarsberedningen föreslår en anslagsökning för det militära försvaret till 84 miljarder kronor år 2025, motsvarande 1,5 procent av BNP”, skriver Eneström.

Utländska diplomater i Stockholm får på fredagen chansen att skaffa sig en egen bild av rapporten när dess ordförande Björn von Sydow presenterar den för dem.