Rapporten ”Hatbrott 2018” som Brå presenterade på torsdagen visar att nästan 7.090 brott med hatbrottsmotiv polisanmäldes under 2018. Det är en ökning med 11 procent sedan 2016, och 29 procent sedan 2013. Den vanligaste brottstypen var olaga hot och ofredande, 39 procent. Den största ökningen var hets mot folkgrupp som gått från 640 anmälningar år 2016 till 1.160 år 2018.

Brå har tittat på om hatbrotten var riktade mot en fysisk person. Det visade att i 30 procent av fallen saknas en fysisk målsägare eller så var det en juridisk målsägare som blivit utsatt för hatbrott – till exempel en kommun, myndighet eller förening.

– Det är framför allt där vi ser att det ökar. Brott mot person har legat ganska konstant sedan 2013, säger Nina Forselius, utredare på Brå.

Mellan 2013 och 2018 har andelen brott utan fysisk målsägare mer än fördubblats, från nästan 800 till cirka 2.100 anmälningar. Enligt Nina Forselius är en stor del av brotten skadegörelse eller klotter på allmän plats. 

Men det kan också handla om hets mot folkgrupp på internet. Där måste inte en polisanmälan gälla en särskild person. 

– Det finns aktörer som syftar till att uppmärksamma hat, hot och trakasserier på internet, både organiserade grupper och privata initiativ. Vissa anmäler till polisen allt som de ser så det är klart att det kan bidra till ökningen, säger hon.

Ökningen av samtliga anmälda hatbrott kan även bero på ett större fokus på frågan. Polisen har arbetat med utbildningsinsatser sedan 2015 som troligen gör att de är bättre på att identifiera hatbrottsmotivet, säger Nina Forselius. Även allmänheten har blivit uppmärksammad på hatbrottsmotivet som begrepp och fenomen vilket kan göra att fler kan förstå att de har blivit utsatta för det.

– Men det behöver inte betyda att utsattheten i sig har ökat utan det vi har tittat på gäller de polisanmälda brotten.

Majoriteten av anmälningarna förra året gällde hatbrott med främlingsfientliga eller rasistiska motiv, 69 procent. Där ingår det afrofobiska och det antiromska motivet. Näst största kategorin utgjordes av brott på grund av sexuell läggning (11 procent) följt av islamofobiska hatbrott (8 procent).

Sedan förra mätningen 2016 har antisemitiska hatbrott ökat mest, med 53 procent, följt av hatbrott på grund av sexuell läggning med 37 procent. Vad som ligger bakom ökningarna är oklart, men Nina Forselius nämner bland annat att det kan vara klotter och skadegörelsen mot lokaler, allmänna budskap på nätet och valrörelsen när det gäller sexuell läggning. De antisemitiska hatbrotten är svårare att dra några slutsatser om. 

Läs mer: Statsministern blåser till strid mot antisemitismen – ”Det är osvenskt”