Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-21 16:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/brist-pa-lakemedel-drabbar-smartpatienter/

Sverige

Brist på läkemedel drabbar smärtpatienter

Foto: Gorm Kallestad/TT

Det blir allt vanligare med tillfälliga brister på läkemedel. I snart ett år har ett viktigt morfinläkemedel för svårt sjuka patienter saknats i Sverige. 

Nu kräver läkare och apotek åtgärder från läkemedelsproducenterna och myndigheterna.

De senaste åren har det blivit allt vanligare med restnoteringar av läkemedel. Det innebär att ett läkemedel tillfälligt saknas, antingen på sjukhus eller på apotek i hela landet. Det är inte alltid patienterna märker att ett läkemedel saknas eftersom det finns andra läkemedel med samma aktiva substans.

Men restnoteringarna påverkar också läkemedel där det saknas alternativ. Sedan februari har långtidsverkande morfintabletter i alla styrkor saknats i Sverige. Särskilt den palliativa vården som behandlar döende eller obotligt sjuka har problem med detta.

– De patienter som behöver den här typen av smärtlindring är framför allt cancerpatienter med obotlig sjukdom och en begränsad tid kvar att leva eller patienter med kotkompressioner och väldigt svår smärta under några månader. Då kan en förutsättning för att man ska klara vardagen vara en långverkande morfintablett. Annars kan man inte röra sig över huvud taget, säger Bertil Axelsson, överläkare och adjungerad professor i palliativ medicin.

Alternativet är att skriva ut recept på kortverkande morfintabletter, som patienten måste ta var fjärde timme dygnet runt, sju dagar i veckan. Det finns också ett alternativt läkemedel där det finns både kortverkande och långverkande tabletter. Ett annat alternativ är fentanylplåster. Men de innehåller inte heller samma ämne och är dessutom dyrare än morfintabletterna.

– Inget av alternativet innehåller morfin och det finns patienter som får sämre smärtlindring och mår sämre på dessa läkemedel. Samtidigt finns det också patienter som mår bättre av dem. För mig som läkare är det väldigt viktigt att ha flera olika alternativ tillgängliga. Då kan jag anpassa behandlingen så att mina patienter får en så bra smärtlindring med så få biverkningar som möjligt. Nu är ett av grundalternativen borta, säger Bertil Axelsson.

Han är frustrerad över att restnoteringen pågått så länge.

– För mig låter en restnotering som en tillfällig problematik som kommer att lösa sig inom några månader. Nu har vi snart varit utan Dolcontin i ett år. Det låter som att det är andra mekanismer bakom. Det här påverkar mitt förtroende för läkemedelsindustrin i stort och företaget specifikt, säger Bertil Axelsson.

Läkemedelsföretaget Pfizer har genom ett avtal tillstånd från tillverkaren att sälja Dolcontin i Sverige. Man skriver i ett mejlsvar till DN att man är bekymrad över hur restsituationen påverkar patienter, men att tillverkaren har leveransproblem.

”Vi har arbetat intensivt det senaste året för att kunna tillhandahålla Dolcontin till de patienter som har behov av denna behandling. Tyvärr har det arbetet inte resulterat i att Dolcontin har kunnat göras tillgängligt för patienter. De kvalitetskrav vi ställer på beställningar och leveranser har inte kunnat uppfyllas varför vi inte kan ge leveransprognoser som är tillförlitliga. Vi ser därför en stor risk för att problematiken kvarstår även framgent.”

Förra året restnoterades omkring 700 läkemedel. Enligt Läkemedelsverkets prognos kommer omkring 1.000 läkemedel ha restnoterats i år. För närvarande är fler än 400 läkemedel restnoterade

Enligt Läkemedelsverket finns det ingen enskild specifik orsak till att restnoteringarna ökar. 

– Det har under året kommit fler rapporter som bekräftar det vi har sagt: att det handlar om en komplex struktur med många aktörer i läkemedelskedjan och små marginaler i varje led. Vi ser också att det är ett globalt problem, det är samma visa i USA och övriga Europa, säger Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverket.

Det är oftast på apoteket som restnoteringarna märks. Då får farmaceuterna ta emot kritiken, berättar Johan Wallér, vd för branschföreningen Sveriges apoteksförening.

– Det är klart att patienterna blir irriterade när de inte får tag på ett läkemedel. Vi på apoteken hanterar problemen hela tiden: vi gör utbyten, kontaktar förskrivare, letar upp licensläkemedel och säljer utländska förpackningar på speciell dispens. Apoteken är en del av lösningen, säger han.

Läkemedelsverket har inte ansvar för att tillhandahålla läkemedel i Sverige, det är läkemedelsföretagen som väljer om de marknadsför en produkt eller inte. I stället är myndigheten ansvarig för att sprida information. Sedan februari 2018 publicerar man en offentlig lista med aktuella restnoteringar. Informationen kommer från och med februari 2020 att finnas tillgänglig på Fass.se. Det finns också diskussioner om att restnoteringarna ska finnas i läkarnas förskrivningsstöd.

Det finns också förslag på andra åtgärder. Apoteket AB har till exempel föreslagit att farmaceuter ska få möjlighet att förskriva ett receptbelagt springmaskmedel eftersom den receptfria varianten är restnoterad under en längre tid. När det psykiatriska läkemedlet litium restnoterades i början av sommaren beslutade Läkemedelsverket för första gången om ett särskilt tillstånd, vilket innebar att man mot recept direkt på apotek kunde ersätta medicinen med andra läkemedel som inte är godkända i Sverige.

Johan Wallér är positiv till initiativen och tycker att det finns mer som apoteken kan bidra med om farmaceuternas befogenheter blir större. Till exempel får apotek i andra länder byta till läkemedel med samma verkan om det läkemedel som står på receptet saknas.

– Men samtidigt löser det inte grundproblemet, att det inte produceras tillräckligt med läkemedel för den svenska marknaden. I debatten om restnoterade läkemedel har läkemedelsindustrin lyst med sin frånvaro. Det är dags att man tar ansvar, säger han.

En del länder har viten till läkemedelsföretag som inte kan leverera läkemedel. Det tycker inte Johan Wallér är en bra lösning.

– Alla kan drabbas av produktionsproblem, men då får väl läkemedelsföretagen se till att ha ett buffertlager. Till exempel skulle man kunna besluta att om man får tillstånd för att sälja läkemedel i Sverige så ska man ha ett lager som räcker i sex månader, säger han.

Johan Andersson tror att det kommer att bli svårt att ställa krav på vad läkemedelsföretag ska vara skyldiga att tillhandahålla annat än genom avtal vid till exempel upphandlingar. Han tror dock att Läkemedelsverkets regeringsuppdrag för bättre samverkan och information vid kritiska brister i förlängningen även kan förbättra hanteringen vid restsituationer i allmänhet. Det pågår också diskussioner på EU-nivå.

– Ett av problemen är ju att alla aktörer slimmar sina lager. Företag, myndigheter, apotek och vården måste hjälpas åt. Vi behöver många olika åtgärder. Saker görs redan och det tas steg åt rätt håll, säger han.

Läs mer: Allt vanligare med läkemedelsbrist