Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-04 02:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/bup-efter-kritiken-ingen-tid-for-bortforklaringar/

Sverige

Bup efter kritiken: ”Ingen tid för bortförklaringar”

Lars Ahngnell är verksamhetschef för bup i NU-sjukvården och sitter med i en grupp som arbetar för att öka tillgängligheten.
Lars Ahngnell är verksamhetschef för bup i NU-sjukvården och sitter med i en grupp som arbetar för att öka tillgängligheten. Foto: Västra Götalandsregionen, Beatrice Lundborg

Bottenbetyget för barn- och ungdomspsykiatrin i Västra Götaland sporrar de ansvariga i förändringsarbetet.

– Jag har inget behov av att komma med bortförklaringar. Vi har en resa att göra och vi behöver göra den nu, säger Lars Ahngnell, verksamhetschef för bup i NU-sjukvården. 

I januari formades en grupp inom barn- och ungdomspsykiatrin i Västra Götalandsregionen med målet att öka tillgängligheten på bup. Den gruppen har under våren luftat många tabun och belyst hemmablinda fläckar.

– Det finns till exempel en tradition av pararbete hos oss. När man utreder barnmisshandel kan det vara vettigt att en möter barnet och en av föräldrarna, men i många andra fall behövs det säkert inte, säger Lars Ahngnell som är verksamhetschef för bup i NU-sjukvården och en av elva medlemmar i tillgänglighetsgruppen. 

Andra vanor som gruppen ifrågasatt är behandlingskonferenser där hela mottagningen möts för att ta beslut om hur vården ska fortsätta för enskilda patienter. På några håll prövas i stället en snabbare ordning där bara medicinskt ansvarig läkare och överordnad chef kopplas in för beslutet. 

Det här arbetet var alltså redan igång när rapporten Psykiatrin i siffror kom från Sveriges kommuner och regioner och visade att bup i Västra Götaland låg i botten av effektivitetsligan, med bara ett enda patientmöte per anställd och dag. Samtidigt gick politikerna i det blågröna minoritetsstyret ut och markerade att det här måste förändras. 

– Engagemanget saknas verkligen inte. Verksamheterna har börjat arbeta med problemen, och politikerna har vaknat. Det finns en god utvecklingspotential, säger Ulrika Söderlund, regionutvecklare för bup på koncernstaben. 

Även hon sitter med i arbetsgruppen som ska öka tillgängligheten. Utöver att möteskulturer och andra traditioner kan behöva brytas eller luckras upp, ser de också en del yttre hinder för effektiviteten. 

Om politikerna vill ha fler patientmöten, så kanske vi inte kan göra allt annat också.

På flera håll i regionen har det varit svårt att rekrytera både läkare och psykologer. Det minskar möjligheten till kvalificerade möten med patienterna. 

– Det minskar också utrymmet att öka trycket på de som är anställda. Ingen chef vill skrämma bort den kompetens man trots allt har och riskera att bli helt utan, säger Ulrika Söderlund. 

En annan sak som tar kraft från bup är uppdrag som lagts på mottagningarna i form av samverkansmöten med skola och andra förvaltningar.

– Vi förväntas vara med i konsultationer kring barn som inte ens är patienter hos oss, och det är klart att vi kan göra det. Men om politikerna vill ha fler patientmöten, så kanske vi inte kan göra allt annat också, säger Lars Ahngnell.

När han själv började arbeta på 90-talet var det som nu kallas utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser – alltså till exempel diagnoser som adhd eller autism - ett fenomen som inte alls krävde lika mycket kraft som i dag av bup. 

– Dörröppnaren för en insats i skolans värld är ofta en diagnos numera och trycket på oss att göra utredningar är stort, säger han. 

Dörröppnaren för en insats i skolans värld är ofta en diagnos numera och trycket på oss att göra utredningar är stort.

Både Ulrika Söderlund och Lars Ahngnell hoppas på tydligare beställningar från stab och politiker framöver. De vill ha konkreta siffermål för hur många utredningar som ska göras per mottagning och hur många patientbesök varje kliniskt arbetande ska ta emot per dag. Inom NU-sjukvården har Lars Ahngnell infört grundscheman med minst två besök per dag.

– Det kan verka modest, det också, men det är ju en fördubbling jämfört med snittet i dag och på flera av våra sex mottagningar är vi nära att nå det målet nu. Men det är en kulturresa att göra. Personalen på bup har haft en stor grad av frihet att själva lägga upp sitt arbete och ibland har vi då saknat den nödvändiga översikten. 

En annan förändring är att det numera är öppet för alla hur många patienter varje kliniker tar emot. 

– Det är dit vi måste komma. Det har varit känsligt att tala om produktion på bup eftersom vi arbetar med barn, så det krävs självinsikt och mod att våga utmana traditionerna, säger Ulrika Söderlund.

Läs fler nyheter från Västsverige här 

Ämnen i artikeln

Västsverige
Uddevalla
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt