Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-03 07:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/c-ge-staten-mer-makt-over-sjukvarden/

Svensk politik

C-ledaren oroad över vårdskulden: 150.000 väntar på operation

Centerns vikarierande partiledare Anders W Jonsson.
Centerns vikarierande partiledare Anders W Jonsson. Foto: Magnus Hallgren

Staten behöver ta ett större ansvar för sjukvården. Det anser Centerpartiet som i coronakrisens spår efterlyser en tydligare nationell styrning.

– Det kan inte vara fritt val för enskilda regioner vilka läkemedel man väljer att använda, säger Anders W Jonsson (C).

Centerns vikarierande partiledare Anders W Jonsson gjorde redan före coronakrisen ett arbetspass i månaden som läkare på barnkliniken på Gävle sjukhus. Nu rycker han in lite oftare för att hjälpa till och avlasta övrig personal som är hårt ansträngd av trycket från covid-19-patienter.

– Jag hade inte trott att omställningen skulle gå så bra att kunna hantera den här mängden av mycket svårt sjuka patienter. Jag är snarast imponerad av att svensk sjukvård klarat av det här, säger Anders W Jonsson när DN träffar honom på hans gård i Hedesunda i Gästrikland.

Anders W Jonsson konstaterar att sjukvården till skillnad från äldreomsorgen hittills klarat krisen bra. Däremot finns det delar som inte fungerat optimalt, framhåller han. Just nu forskas det också om att få fram ett vaccin mot coronasmittan och när det finns på plats kommer det att behövas en tydlig plan för hur vaccinationen ska gå till.

Anders W Jonsson vid sitt hem i Hedesunda.
Anders W Jonsson vid sitt hem i Hedesunda. Foto: Magnus Hallgren

– Vi har i Sverige ett behov av ökad nationell styrning av vården. Ta till exempel det här med testningen. Det är uppenbart att det där skulle ha behövts betydligt mer av nationell styrning. Jag har också lyft det här med vaccinationsstrategi. När vaccinet kommer måste vi ha en plan för att hantera det. Vi såg hur svårt det var när vi skulle vaccinera mot svininfluensan. Det kommer att vara precis lika svårt nu. Därför behöver man redan nu planera för det.

Menar du ett förstatligande av sjukvården?

– Att förstatliga sjukvården är en jättelik operation som kommer att innebära att allting står stilla i fem tio år. Det är bra att sjukvården sköts av regionerna. Men däremot kan det inte vara så att det skiljer väldigt mycket mellan olika delar av landet. Det kan inte vara fritt valt arbete vilka läkemedel man väljer att använda eller vilka operationsmetoder.

Om det ska ha tydligare nationell styrning, vad är då poängen med att ha regionalt ansvar?

– Det centrala är inte hur sjukvården organiseras. Där det behövs en nationell styrning är om vilka läkemedel vi ska använda, vilka operationsmetoder ska vi använda, vilka principer ska vi ha när det gäller prioritering. Att se till att patientens rätt är lika stark oavsett var i landet man bor. Men däremot vilka sjukhus man ska ha, var hälsocentralen ska ligga – allt sådan sköts mycket bättre regionalt.

Foto: Magnus Hallgren

Hur allvarlig är vårdskulden efter coronakrisen?

– Jag vågar knappt ens tänka på det. De senaste siffrorna talar om att det är 40.000 operationer som har skjutits upp. Nu är vi uppe i 150.000 människor som väntar på att få en operation. 

– Det jag hör från akutmottagningen är att hjärtinfarkterna kommer heller inte. Människor håller sig borta och söker inte med akuta tillstånd. Onkologen och hudläkarna säger om malignt melanom att de vet ungefär hur många som ska komma under en månad – men de kommer inte. Människor som sitter hemma med allvarliga symtom och inte söker vård är också en allvarlig vårdskuld.

Vad behöver göras?

– Inte minst att vi börjar använda sjukvårdsresurserna på ett bättre sätt. Det är ett väldigt ojämnt utnyttjande av sjukvårdens resurser i Sverige. Väntetiden för en höftoperation på Gävle sjukhus är flera månader. I Lindesberg fixar de det på två veckor. Men som patient har du ingen möjlighet att välja.

Foto: Magnus Hallgren

– Patienten måste få rätt att söka slutenvård oavsett var i landet det är. Danmark har en modell där patienten direkt kan se hur långt väntetiden är och dessutom kan jämföra kvalitetsparametrar. Sen kan patienten välja om den vill vänta kvar i Köpenhamn eller åka till Esbjerg. Vi vill ge patienten den makten.

– Patientlagen säger att så länge det gäller öppenvård så har du rätt att söka vård varsomhelst i Sverige. Men om det gäller slutenvård, det vill säga att du behöver en säng, då får du inte välja längre, då är det regionen som bestämmer var du ska opereras. 

Centern vill även utöka möjligheterna till digitala besök i sjukvården.

– Vi har alla under den här krisen lärt oss att det går så bra att jobba digitalt. På barnkliniken i Gävle har vi flera kollegor som är över 70. De är ju riskgrupp och kan inte vara på sjukhuset. Men då styrde man ganska snabbt om så att de här läkarna sitter hemma och kör sina patientbesök antingen via telefon eller digitalt. Det är klart att vi ska jobba så här fortsättningsvis. Varför åka fysiskt till Gävle sjukhus för att träffa en läkare eller dietist när besöket precis lika gärna kan ske digitalt. Det här effektiviserar vården något oerhört.

Foto: Magnus Hallgren

Ser du någon risk med överutnyttjande av digitala tjänster och därmed en dyrare vård?

– Jag ser framför allt en möjlighet att sjukvården blir tillgänglig på ett sätt som den aldrig någonsin har varit tidigare. Det är alltid billigare om du kopplar upp dig digitalt. Att ringa blir lite dyrare. Det fysiska besöket är det allra dyraste.

Läs mer:

Covidsjuka Jan, 81, fick palliativ vård – blev frisk när familjen satte stopp

Geriatrikprofessor: Det här är aktiv dödshjälp