Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 09:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/c-redo-kompromissa-om-volymmal/

Sverige

C redo kompromissa om volymmål

Bild 1 av 2 Migrationsverket i Hallunda. Arkivbild.
Foto: Lotta Härdelin
Bild 2 av 2 Jonny Cato (C), migrationspolitisk talesperson.
Foto: Riksdagen

Centerpartiet öppnar för att kompromissa om ett tak för asylmottagandet – en brännande fråga som just nu diskuteras i migrationskommittén.

– För att vi ska gå med på ett volymmål är det viktigt att det finns med andra delar som är viktiga för oss, till exempel den humanitära grunden och att barn kan återse sina föräldrar, säger Jonny Cato, (C), migrationspolitisk talesperson.

Enligt Aftonbladets källor är Centerpartiet på väg att kovända på flera punkter i de pågående migrationsförhandlingarna – både när det gäller att gå Moderaterna, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna till mötes om en gräns för det svenska asylmottagandet men också om striktare försörjningskrav för anhöriginvandring för alternativt skyddsbehövande. 

Partiet har inte ändrat politik, betonar migrationspolitiske talespersonen Jonny Cato. Men samtidigt öppnar han för att kompromissa. 

– Centerpartiet är i grunden skeptiska till ett volymmål. Givetvis är det bra om vi kan skapa bättre planeringsförutsättningar för skola, bostäder och andra integrationssatsningar. Men precis som vi är beredda att diskutera de förslag som ligger på bordet så förväntar jag mig också att andra partier är beredda att diskutera det som inte är deras favoritförslag. Det är avgörande för Sverige, för mottagandet och alla människor på flykt att vi når en bred överenskommelse, säger han.

Cato vill inte ta ställning till vilket av förslagen han ser som bättre eller sämre, Moderaternas förslag om ett så kallat volymmål i linje med övriga nordiska länder eller Socialdemokraternas variant om en andel av EU:s totala mottagande på 2-3 procent.

Kan ett volymmål eller riktmärke vara förenligt med asylrätten? 

– Jag tror att man kan utforma volymmål på olika sätt. Det finns tre andra länder i världen som har ett volymmål, de är också väldigt olika utformade. Ska man gå fram med ett volymmål måste man värna asylrätten, det är avgörande för oss, säger Jonny Cato.

Läs mer: De vandrar genom Sverige i protest mot limbo för flyktingar

Avgörande för hur Centern till slut ställer sig till ett volymmål är två saker: utformningen och vad man får i gengäld. 

– För att vi ska gå med på ett volymmål är det viktigt att det finns andra delar med som är viktiga för oss, till exempel den humanitära grunden och att barn kan återse sina föräldrar. Det blir svårt att enskilt ta ställning till en fråga, säger han.

På torsdag möts samtliga åtta riksdagspartier i migrationskommittén igen. Då ska också krav för familjeåterförening diskuteras.

I dag har både flyktingar och alternativt skyddsbehövande rätt till anhöriginvandring utan krav på att försörja sina anhöriga de tre första månaderna efter att personen beviljats uppehållstillstånd. Kmitténs tjänstemän har lagt fram ett förslag som går ut på att att slopa de tre månaderna för alternativt skyddsbehövande och därmed skärpa regelverket. Ett förslag SD, M och KD står bakom.

– Det är rimligt att det finns ett undantag de tre första månaderna. Men nu är vi i ett läge där alla partier som vill komma bort från det skadliga lappandet och lagandet och måste vara beredda på att kompromissa för att hitta en väg framåt, säger Cato.

Du säger att ni inte bytt åsikter men ni är ändå villiga att kompromissa?

– I grunden är vi skeptiska till ett volymmål och tycker att det är jätteviktigt att barn kan återse sina föräldrar och att vi har en humanitär grund som prioriterar de mest utsatta som barn. Men ska vi nå en bred överenskommelse så måste man vara beredd att diskutera alla förslag på bordet precis som jag väntar mig att andra partier är beredda att diskutera våra förslag. Var vi som parti står har inte förändrats i sak.

Centerpartisterna anser att så många partier som möjligt bör ställa sig bakom kommitténs slutsats, med undantag för Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. 

– För oss är det väldigt viktigt att både S och M är med på en uppgörelse som kan stå sig över tid. 

Socialdemokraternas Rikard Larsson välkomnar Centerns öppning för att diskutera ett mål för mottagandet. När det kommer till försörjningskravet för anhöriginvandring har S haft ståndpunkten att alternativt skyddsbehövande ska ha samma rätt till familjeåterförening som flyktingar. Det finns också med som ett löfte i Januariavtalet mellan S, MP, C och L: ”Alternativt skyddsbehövande ges samtidigt samma rätt till familjeåterförening som flyktingar”. Men allt kan diskuteras, enligt Larsson. 

– Om alla partier låser sina ståndpunkter så behöver vi inte ha en kommitté, säger han.

Läs mer: Drygt 60 procent av asylsökande 2015 har fått uppehållstillstånd 

Miljöpartiet, som hotar med att inte skriva under en överenskommelse där volymmål och skärpt anhöriginvandring finns med, oroas av Centerns kompromissvilja. 

– Konsekvenserna för de barn som skulle bli kvar i till exempel flyktingläger i Syrien är omänskliga. Och att inte kunna leva tillsammans med sina barn och sin make eller maka på flera år är bland det mest påfrestande jag kan tänka mig, säger migrationspolitiske talespersonen Annika Hirvonen Falk, (MP).

Den 23 juli träffas partierna för sista gången och senast den 15 augusti ska ett förslag lämnas till regeringen.

Läs mer:

Susanne Nyström: ”Släpp inte kravet på familjeåterförening”

Kristina Lindquist: ”Förslaget som berövar migranter rätten att drömma” 

 

 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt