Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-24 00:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/coronaryktena-har-blivit-en-infodemi-darfor-ar-den-farlig/

SVERIGE

Coronaryktena har blivit en infodemi – därför är den farlig

01:48. Under utbrottet av det nya coronaviruset sprids inte bara sjukdomen, utan också en enorm mängd rykten, felaktigheter och rena konspirationsteorier. DN har gått igenom några av påståendena.

Under utbrottet av det nya coronaviruset sprids inte bara sjukdomen, utan också en enorm mängd rykten, felaktigheter och rena konspirationsteorier.

Vid sidan om epidemin utvecklas en infodemi. Nu larmar WHO om att den kan förvärra utbrottet.

Nu behövs fakta, inte rädsla. Det underströk WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus när han förklarade att utbrottet av det nya coronaviruset är ett internationellt hot mot människors hälsa.

Men så har det inte blivit. Sociala medier fullkomligt svämmar över av information, missförstånd och rykten om det nya viruset.

– Under en epidemi, ser vi snabbt att utöver spridningen av sjukdomen så har vi också en stor spridning av information, sade Sylvie Briand, ansvarig för beredskap för smittsamma sjukdomar vid WHO, på en presskonferens i veckan.

WHO kallar detta för en infodemi. Det är inget nytt, utan ses vid alla utbrott. Men i takt med sociala mediers växande betydelse kan nu rykten, missförstånd och myter sprida sig mycket snabbt och okontrollerat.

Denna infodemi kan också skada insatser för att hindra smittspridningen. Under ett utbrott av gula febern i Angola cirkulerade ett rykte att den som vaccinerade sig inte kunde dricka öl på en vecka. Genast sågs en nedgång i andelen som vaccinerade sig.

Läs mer: Visselblåsande läkares död väcker sorg och ilska i Kina

I början av ett utbrott är mycket okänt. Det gör att människor söker efter all typ av information för att fylla dessa kunskapsluckor.

– Det är viktigt att vara proaktiv i dessa lägen, man måste tidigt informera och förbereda sig. Det går inte att vänta och vara reaktiv först när epidemin sätter fart. Då finns det risk att man hamnar på efterkälken och bara måste ägna sig åt att bemöta rykten snarare än att leda informationsspridningen, säger Johan von Schreeb, läkare och professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet.

Johan von Schreeb, läkare och professor i global katastrofmedicin
Johan von Schreeb, läkare och professor i global katastrofmedicin Foto: Stefan Zimmerman

Kort efter att utbrottet av det nya coronaviruset blev uppmärksammat publicerade WHO och nationella smittskyddsmyndigheter vanliga frågor och svar på respektive webbplatser. WHO söker också aktivt upp myter och rykten i sociala medier för att kunna bemöta dem. Organisationen har dessutom inlett ett samarbete med Google och de stora sociala medierna för att stoppa spridningen av falsk information.

Det publiceras också massor av forskningsartiklar om det nya coronaviruset. Under de senaste veckorna har fler än hundra studier publicerats. Det betyder också att en del studier inte granskats eller publicerats under skyndsamhet. Då ökar risken för fel och misstag.

Ett aktuellt exempel är hur det nya viruset smittar. Coronavirus smittar vanligtvis genom droppsmitta eller kontakt mellan människor och därför har det antagits att det nya viruset även smittar på samma sätt. En studie hävdade att en kvinna hade smittat flera personer trots att hon inte hade symtom. Nyheten fick stort genomslag. Både experter och allmänhet blev oroliga då detta kunde innebära att utbrottet skulle bli mycket svårare att stoppa.

Men studien visade sig innehålla viktiga fel. Kvinnan hade symtom när hon smittade. Hon hade bland annat ont i kroppen, kände sig trött och tog smärtstillande tabletter. När Folkhälsomyndigheten uppmärksammade felaktigheterna valde man att gå ut offentligt med detta.

– Vi är expertmyndigheten i Sverige och tillsammans med WHO är vi källan till kunskap här. Det betyder att vi samlar in information från många olika källor och sedan gör en bedömning utifrån det. Vi har tillgång till mer information än det som står i studierna, till exempel information som delas mellan myndigheter och som kanske inte alltid är öppen, säger Christer Janson, presschef vid Folkhälsomyndigheten.

Christer Janson, presschef vid Folkhälsomyndigheten
Christer Janson, presschef vid Folkhälsomyndigheten Foto: Lena Katarina Johansson

Folkhälsomyndigheten får varje dag mejl och telefonsamtal från oroliga människor. Sedan myndigheten kritiserat studien har antalet frågor om smitta under inkubationstiden minskat.

– Många människor tyckte att det var skönt att få ett ställningstagande från oss. Somliga blev också provocerade och misstrodde vår bedömning. Man måste vara ödmjuk eftersom det är ett nytt coronavirus, det kan komma nya uppgifter som ändrar läget. Men vi kan inte vänta några veckor, vi måste göra en bedömning utifrån den kunskap som vi har just nu. Och i det här fallet ansåg vi att det fanns felaktigheter i studien, säger Christer Janson.

Felet har sedan dess bekräftats av andra. Det går i nuläget inte att utesluta att asymtomatisk smitta kan förekomma, men WHO anser att det sannolikt är mycket ovanligt. Ändå finns det människor som tvivlar på att myndigheterna har rätt.

– Det verkar som att en del tror att Folkhälsomyndigheten och WHO är amatörer, men detta är ju vad de jobbar med hela tiden. De vet hur epidemier stoppas. Det vet jag, för jag har jobbat med dem. Men det verkar finnas människor som litar mer på självutnämnda experter som hävdar något helt annat än det som experterna har kommit fram till, säger Johan von Schreeb.

Han menar att de vetenskapliga tidskrifter som publicerar studier under pågående utbrott har ett mycket stort ansvar. Många forskare vill vara först med att publicera resultat.

– Tidskrifterna måste säkra att inga större fel publiceras. Det kan få stora konsekvenser, jämför den skada Lancet-studien som kopplade ihop vaccinet mot mässling med autism gjort. Vi forskare kan inte själva vara med och sprida rykten och missförstånd genom dålig vetenskap. Vi måste se till att snabbare granska andra forskares resultat. Det är så bra vetenskap byggs och det krävs god vetenskap för att få allmänhetens förtroende. I epidemier är förtroende ett gott vaccin mot rykten, säger han.

Smittor har använts i historien för att piska upp hat och diskriminera olika grupper

Även om mycket av den felaktiga informationen sprids av enskilda i all välvilja finns det också grupper som medvetet vill spä på misstro olika grupper.

– Smittor har använts i historien för att piska upp hat och diskriminera olika grupper. Under flyktingkrisen spred vissa grupper lögn och desinformation om att flyktingarna spred tbc. Trots att vi snabbt berättade att det inte stämde har vi haft väldigt svårt att stoppa de missförstånden. Det är viktigt nu att den oro som finns i samhället kring det nya coronaviruset inte leder till att människor utsätts för stigma och diskriminering, vi som myndighet måste hålla emot sådana rykten, säger Christer Janson på Folkhälsomyndigheten.

I början av ett utbrott är osäkerheterna stora, inte ens experterna kan med säkerhet säga hur läget kommer att utvecklas. Ändå vill människor ha tydliga svar.

– Det är extra viktigt att myndigheternas information och råd är lätta att förstå. Dessutom är det viktigt att man har respekt för människors oro och utgår från den, annars kan det lätt uppstå ännu mer misstro och ryktesspridning, säger Johan von Schreeb.

Läs mer: Nästa pandemi kan vänta runt hörnet och vi vet inte hur allvarlig den blir

Ämnen i artikeln

Kina
WHO
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt