Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-15 23:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/dalig-kontroll-pa-innehall-i-mensskydd-kan-leda-till-infektioner/

Sverige

Dålig kontroll på innehåll i mensskydd – kan leda till infektioner

Foto: Anette Nantell

Det råder stor brist på kunskap om hur mensskydd påverkar kroppen. Bindor som är parfymerade eller felanvända tamponger kan orsaka underlivsbesvär och i värsta fall ge svåra infektioner. 

Mensforskaren Louise Klintner arbetar nu tillsammans med SIS med att ta fram standarder för produkterna som tillverkarna måste följa.

Miljontals kvinnor världen över använder dagligen mensskydd i olika former och försäljningen av sanitetsprodukter – som bindor, tamponger och menskoppar – är en global miljardindustri. Ändå saknas det regler för hur innehållet i mensskydden påverkar kroppen och miljön. 

– Alla företag som tillverkar produkter nära kroppen är starkt standardiserade utom när det gäller mensskydd, där har vi inte några specifika regler, säger Louise Klintner, doktorand i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Parallellt med sin pågående doktorsavhandling om regleringar gällande säkerheten hos mensskydd arbetar Louise Klintner tillsammans med Svenska institutet för standarder, SIS, för att ta fram en kvalitetssäkring för produkterna. 

Förhoppningen är att få ett samarbete med branschledande tillverkare för en global standardisering hos Internationella standardiseringsorganisationen ISO. Men arbetet går trögt eftersom intresset från de kommersiella aktörerna är lågt och bygger på frivillighet. 

Läs mer: Investering i mensskydd ska få flickor tillbaka till skolan

För konsumenter innebär avsaknaden av en standardisering att vi inte vet vad som finns i sanitetsprodukterna. Det saknas till exempel gränsvärden för kemikalier. För två år sedan gjorde Kemikalieinspektionen en tillsyn som visade att det inte finns någon anledning till oro vad gäller kemikalier i mensskydd, men några produkter hade substanser med för höga nivåer.

– Företagen säger att de gör noggranna tester, men i och med att tillverkningen inte är standardiserad så vet vi inget om testerna. Och finns det inga krav är det svårt för oss konsumenter att se vad som är en bra produkt, säger Louise Klintner.

Det finns heller ingen forskning över långtidseffekten av mensskydd eller om sambandet mellan användning och underlivsbesvär, enligt Louise Klintner. Hos menstruerande kvinnor är det till exempel vanligt med svampinfektioner.

– Man kan få svamp av många orsaker men de obstetriker och gynekologer inom vården som jag har pratat med, och även före detta produktutvecklare, säger att det finns ett klart samband mellan underlivsbesvär och mensskydd.

En annan risk är fiberavlossning hos tamponger. Om tampongen är för torr blir friktionen större och den släpper fibrer och orsakar små sår på slemhinnan, vilket gör användaren mer mottaglig för infektioner.

Låter man tampongen sitta inne för länge finns det risk att drabbas av TSS (toxic shock syndrome), tampongsjukan, som kan vara dödlig. Rekommendationen är max 6–8 timmar.  

– Det står på tampongaskar att man ska vara noga och använda rätt tampong för mängden man blöder, men tillverkarna förklarar inte konsekvenserna och folk läser inte bruksanvisningen på en sådan välanvänd produkt, säger Louise Klintner.

Läs mer: Emoji för mens lanseras – men vinnande bidrag ratades

Avsaknaden av regelverk kan också leda till att företagen säljer undermåliga produkter. Louise Klintner ger ett färskt exempel som inträffade nyligen då ett av de internationella storbolagen tvingades dra tillbaka en tampong från butikerna som kunde lösas upp inuti kroppen. 

Ett annat fall rör Kenya. Där vittnar kvinnor om att de drabbats av bland annat klåda, utslag och en brännande känsla när de använt bindor från ett välkänt märke. 

– Jag fick ett paket skickat till mig och de var något helt annat. Bindorna var parfymerade och kändes kemiska i jämförelse med bindor som säljs här. 

Ett annat exempel är vad det betyder att ett mensskydd är ekologiskt. I dag räcker det med en ytterst liten mängd ekologisk bomull för att mensskydden ska få kallas ekologiska. 

Louise Klintner tror att såväl den dåliga kontrollen av företagen som bristen på kunskap kring mensskydd beror på att det är tabubelagt ämne som vi inte pratar öppet om. Nackdelen blir att det då heller inte ställs några krav. 

Erik Helmerson: Kunskap om mens är livsviktigt och inget vänsterflum