Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Därför är det vanligt med ångest på morgonen

Foto: Fredrik Funck

Det finns naturliga förklaringar till att ångesten kan upplevas som allra värst på morgonen. Vi har talat med hjärnforskare som förklarar varför.

En av tre människor i Sverige drabbas någon gång under livet av en ångeststörning, enligt uppskattningar. Ofta brukar efternatten och den tidiga morgonen beskrivas som särskilt svår.

Det är många som kan berätta hur de vaknar i gryningen av att de känner en molande oroskänsla.

– En förklaring till att man kan känna obehag på morgonen är att evolutionen har utrustat oss med mekanismer som gör att vissa av oss har en extra bra beredskap att vakna och snabbt kunna agera om vi utsätts för en fara.

Det säger Per Carlbring som är hjärnforskare och professor i psykologi vid Stockholms universitet.

Den här beredskapen kan bero på att vi har höga halter av kortisol- och andra vakenhetshormoner i blodet på morgonen. Nivåerna minskar och är låga under natten när vi sover, men ökar dramatiskt på morgonen för att förbereda oss och se till att vi är alerta vid uppvaknandet.

– Det kan vara så att nivåerna av kortisol, adrenalin, noradrenalin och ett trettiotal andra substanser driver fram ångest. Balansen mellan dessa kan påverka hur man mår och framkalla känsloreaktioner, säger Mats Fredrikson, som är professor i klinisk psykiatri i Uppsala.

Hans specialområde är ångeststörningar, hur de utlöses av olika situationer och vilka neurologiska mekanismer i hjärnan som är inblandade.

Det kan också vara så enkelt att man vaknar och genast börjar oroa sig för vad som ska eller kan hända under dagen, tillägger Per Carlbring.

– Det kan förstärkas av att halterna av kortisol- och andra hormoner gör att vissa tolkar situationer som mer negativa än de egentligen är.

Om dagen börjar med att man känner obehag och ångest så är det lätt hänt att man fortsätter att tolka saker som händer på ett negativt sätt.

I kombination med ett lågt blodsocker, eftersom vi inte har ätit under natten, kan de dessutom göra att vi blir mindre klartänkta, menar Per Carlbring.

– I värsta fall leder det in en negativ spiral. Om dagen börjar med att man känner obehag och ångest så är det lätt hänt att man fortsätter att tolka saker som händer på ett negativt sätt. På så sätt riskerar man att hamna i en ond spiral.

Det kallas selektiv uppmärksamhet och betyder att man letar omedvetet efter intryck som matar en känsla som man redan har, menar Per Carlbring.

Om man dessutom har sovit dåligt för att man har legat och oroat sig för något som behöver klaras av under morgondagen, kan det vara ytterligare en källa som göder orosmolnet.

– Det kan göra att man målar upp olika negativa scenarier för vad som kan hända. Mycket handlar alltså om tolkning och katastroftankar, säger Per Carlbring.

Mats Fredrikson forskar bland annat för att undersöka vilken roll amygdala spelar för att styra våra emotioner. Han understryker hur svårt det är att veta hur hjärnans olika känslolägen fungerar i detalj. Men det man vet är att vi har en uråldrig hjärna som har formats under miljontals år. Och de situationer och händelser som utlöser en överdriven reaktion hos amygdala är ofta saker som har varit farliga för våra förfäder.

Att vi reagerat snabbt och effektivt vid minsta fara har spelat roll för vår överlevnad i ett historiskt perspektiv. Det kan handla om att undvika höga höjder eller att vistas på en öppen och oskyddad plats. Det kan också vara att snabbt upptäcka farliga ormar, eller andra människor som kan vara fientliga.

– Det gör att vi än i dag har lättare att koppla fara till och känna obehag vid den typen av situationer som var farliga förr, än till saker som kanske är farliga för den moderna människan, säger Mats Fredrikson.

Ett exempel är att vi har lättare att utveckla ormfobi än bilfobi. Trots att bilar utgör en påtaglig fara för vår överlevnad och många faktiskt råkar ut för bilolyckor.

– Det beror på att vi har nätverk i hjärnan som har utvecklats under mänsklighetens historia och som avgör hur sådana här intryck kodas och sorteras in i minnet, säger Mats Fredrikson.

Känslan av ångest styrs av kretsar som bland annat regleras av en transmittorsubstans som heter serotonin, vars halter man kan påverka med hjälp av läkemedel. På så sätt kan man alltså dämpa känslor av obehag.

Enligt Mats Fredrikson kan man få liknande effekter på de här nätverken i hjärnan genom att använda sig av kognitiv beteendeterapi.

– Det kan ge hjärnan en knuff i rätt riktning vid skrämmande händelser, så att aktiviteten i amygdala försvagas. Antingen genom att man utsätter sig för det som skrämmer en för att man på så sätt ska vänja sig. Eller genom att man lär sig att bli vän med, eller acceptera, sina negativa känsloreaktioner, säger han.

Behandlingens längd brukar variera mellan 8 och 16 veckor. Det finns också engångsbehandlingar mot till exempel ormrädsla och spindelrädsla som tar några timmar, berättar Mats Fredrikson.

En stor del av de behandlingsmodeller som används i dag bygger på att man ska försöka lära sig att leva med de negativa känslorna, säger Per Carlbring och nämner en behandlingsmetod som heter Acceptance and Commitment Therapy (ACT).

– Många säger att de vill bli helt kvitt från sin ångest. Medan många framgångsrika behandlingsmetoder i stället försöker använda metoder som går ut på att man ska kunna göra saker och leva ett liv som man tycker är meningsfullt – trots sin ångest.

– ACT går ut på att man ska acceptera sin rädsla. Genom att konfronteras med den i stället för att till varje pris försöka motarbeta den, är det meningen att man på sätt ska kunna förlika sig med den.

Hur gör man då för att förebygga mer allmänna ångestillstånd utan att behöva använda läkemedel eller genomgå något terapeutiskt program?

Mats Fredrikson menar att det inte finns några enkla generella svar som fungerar för alla, men gör ändå ett tappert försök genom att rekommendera det som brukar kallas för ”mormorsråden”.

Man ska alltså göra det som mormor säger.

– Det är egentligen bara vanligt ”hjärnhygien”, som går ut på att man ska dricka måttligt. Inte vara ute och rumla om nätterna. Se till att komma i säng i god tid. Det är också viktigt att äta vettigt och att motionera. Följer man dessa råd så minskar man sannolikt risken för ångest.

  • Läs mer:

Eva har haft återkommande depressioner med morgonångest under hela livet

Acceptans hjälpte Fredrik att hantera stressen

Tips om ångesten kommer

Tänk på att det är vanligt att man kan få starkt överdrivna kroppsliga reaktioner som utlöses av känslor.

Det är känslorna som inte är skadliga – men som kan vara mycket obehagliga.

Öka inte din panik genom att föreställa dig olika katastrofscenarior.

Försök i stället att ge akt på din andning och andas lugnt. Försök att ta tre-fyra djupa andetag samtidigt som du tyst och mjukt säger ”lugn” till dig själv.

Beskriv så noggrant som möjligt för dig själv vad som verkligen händer i din kropp just nu. Inte vad du fruktar ska hända.

Tillåt dig att känna det som du känner. Tala om för dig själv att du får ha ångest och att du inte behöver skämmas eller dölja det.

Vänta ett tag och ge ångesten eller paniken tillfälle att gå över, utan att kämpa emot och försöka tvinga bort den. Bara acceptera att du känner stark rädsla just nu.

Lägg märke till hur rädslan börjar avta av sig självt när du slutar att tänka skrämmande tankar.

Källa: Svenska Ångestsyndromsällskapet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.