Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-03 16:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/darfor-bevakar-forskarna-noga-coronavirusets-mutationer/

Sverige

Därför bevakar forskarna noga coronavirusets mutationer

Bild 1 av 2
Foto: TOLGA AKMEN
Bild 2 av 2 En man svabbtestas i Frankrike.
Foto: Denis Charlet/AFP

Coronaviruset har muterat till ett tiotal olika varianter. 

Folkhälsomyndigheten och forskare bevakar utvecklingen noga eftersom det kan påverka en rad saker som smittspridning, sjukdomsförlopp och läkemedel.

– Det kanske största problemet är om man tar fram ett vaccin och det inte längre ger immunitet, säger KI-professorn Anders Sönnerborg.

I likhet med alla andra virus muterar det nya coronaviruset sars-cov-2 hela tiden, oftast sker små förändringar varje gång det förökar sig. Den första gruppen från Wuhan, där viruset först upptäcktes, kallas för O clade (subtyp), och utöver den finns nu hittills ytterligare minst nio varianter rapporterade runt om i världen, uppger Anders Sönnerborg som är professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet. 

För att räknas som en helt ny variant måste arvsmassan märkbart ha förändrats, menar han.

– Man kan likna det vid olika kattraser. Siameskatter och bondkatter är båda katter, men skiljer sig åt genetiskt.

Hans forskargrupp arbetar på att ta fram antivirala läkemedel mot covid-19. En viktig del av forskningen är att följa utvecklingen i Sverige av sars-cov2-varianter och jämföra dem med de som sprids globalt. Det görs med hjälp av den vetenskapliga databasen GISAID, där forskare lägger in olika virussekvenser – arvsmassor som kartlagts från virus som hittats i människor. I dagsläget finns drygt 30.000 sekvenser från lika många individer i databasen, även om en stor del av dem inte är av så god kvalitet.

För forskarna är det viktigt att hålla sig uppdaterade om hur viruset utvecklas eftersom det påverkar en rad saker som smittspridning, sjukdomsförlopp, immunitet, läkemedel och vaccin.

Viruset kan mutera på ett sätt som gör det mer smittsamt eller orsakar svårare sjukdom. Men det vanligaste att det blir ”snällare”, menar Anders Sönnerborg.

– De andra coronavirusen som cirkulerar och orsakar vanliga förkylningar har muterat så att de blivit snällare. Det ligger inte i virusens intresse att döda människor eftersom de vill föröka sig så mycket som möjligt. Om en människa dör för tidigt minskar den möjligheten.

Forskaren Anders Sönnerborg arbetar på att ta fram antivirala läkemedel mot covid-19.
Forskaren Anders Sönnerborg arbetar på att ta fram antivirala läkemedel mot covid-19. Foto: Stefan Zimmerman/TT

Men för närvarande kan Anders Sönnerborg inte se att det finns belägg för att sars-cov-2-viruset har muterat på ett avgörande sätt.

– Det finns de som hävdar det, men som jag ser det finns det inga solida data som presenterats. I dagsläget skulle jag vilja påstå att vi ännu inte kan vara säkra på att det har hänt något som påverkat det biologiska beteendet hos viruset, säger Anders Sönnerborg. 

Samtidigt är det ganska svårt att påvisa sådana skillnader, eftersom det inte räcker med att kartlägga virusens genetiska koder. Man måste även studera dess effekter på ganska många människor. 

Nya mutationer kan även påverka immuniteten hos en person som redan varit infekterad. 

En annan tänkbar konsekvens är att sars-cov-2-viruset utvecklar resistens mot läkemedel. Men det kanske största problemet är om man lyckas ta fram ett vaccin och det i ett senare skede inte längre ger immunitet. Till exempel har man ännu inte lyckats ta fram ett vaccin mot hiv eftersom viruset hela tiden muterar. Ett annat exempel är influensavirus där man måste ändra vaccinets sammansättning då och då eftersom viruset muterar. 

– Man måste tänka på var de genetiska förändringarna kan uppstå i viruset och försöka kompensera för det i framtagningen av vaccinet, så att det fungerar även om det sker mutationer. 

Coronavirusprover undersöks på ett laboratorium i Glasgow.
Coronavirusprover undersöks på ett laboratorium i Glasgow. Foto: Jane Barlow/AP

För att säkra det arbetar forskarna på att identifiera de delar av virusets arvsmassa som inte förändras. Det görs genom att kartlägga många olika virussekvenser.

– Målsättningen är utveckla vaccin mot delar av viruset där man tror sig veta att det inte kan mutera.

Över hundra virussekvenser har kartlagts av svenska Folkhälsomyndigheten, som hämtar in virusprover från tester som analyserats på 23 olika laboratorier i Sverige.

Myndigheten ser heller inte att viruset har muterat på något avgörande sätt och känner i dagsläget till ”ett tiotal” olika varianter. De håller noga koll på virusets utveckling av två skäl.

Karin Tegmark-Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Karin Tegmark-Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten. Foto: Jonas Ekströmer/TT

– Det är dels för att se om det sker någon förändring av viruset i Sverige så att det får helt nya biologiska egenskaper, kanske förändrar sin förmåga att orsaka sjukdom och blir mer eller mindre aggressivt, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

Det andra skälet är för att kartlägga smittspridningen.

– Det här är lite av ett detektivarbete, ett sätt att titta bakåt för att se var smittan kommer ifrån. Om man tittar på det första fallet vi hade i Sverige, kvinnan i Jönköping, så ser man att den sekvensen nästan är identisk med en sekvens från Kina.

Läs mer: 

Forskare om hur coronaviruset påverkar immunförsvaret: ”Svårast är att förstå vad som händer i lungorna”

Amina Manzoor: Det här är flockimmunitet – och därför är det kontroversiellt