Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-22 03:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/darfor-slar-olyckor-sa-hart-mot-trafiksystemet/

Sverige

Därför slår olyckor så hårt mot trafiksystemet

En brand i en industribyggnad har slagit ut all tågtrafik förbi Hässleholm. Foto: Johan Nilsson/TT

Gods- och persontrafiken måste samarbeta bättre, slår Väg- och transportforskningsinstitutet fast i en ny rapport.

– När det blir en störning i trafiken och marginalerna är tajta kommer du att få konflikter mellan de olika tågsorterna, säger Ida Kristoffersson, forskare i trafikanalys.

Stoppet i tågtrafiken förbi Hässleholm på torsdagen är det senaste där samordningen mellan trafikhuvudmän och tågoperatörer sätts på prov. Trafiken beräknas inte komma igång förrän nästa fredag sedan flera kontaktledningar skadats i samband med en brand.

För att öka beredskapen för incidenter och få tågen att rulla igen efter ett stopp måste det till en effektivare planering, konstaterar Ida Kristoffersson, forskare i trafikanalys vid Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI).  

– Bättre systemtänkande är nyckeln. Godstågen vill ha flexibilitet, persontrafiken vill ha en fast tidtabell långt i förväg. När det blir en störning och marginalerna är tajta kommer du att få konflikter mellan de här två perspektiven, säger hon.

Strax före sommaren lämnade Ida Kristoffersson en rad förslag till forumet Tillsammans för Tåg i Tid (TTT), som järnvägsbranschen bildade för några år sedan. I det medverkar bland annat Trafikverket, Svensk Kollektivtrafik, och Tågoperatörerna.

Samverkan mellan operativ och långsiktig planering är särkilt viktig för att logistiken på spåren ska fungera.

– Godståg startar ofta antingen för tidigt eller för sent och det leder lätt till störningar när de kör på samma spår som persontrafiken. Godstrafiken har ett stort behov av flexibilitet för att kunna lägga in en sen transport med kort varsel.

För att kunna planera trafiken bättre behöver bland annat hastigheterna ses över, menar Ida Kristoffersson. 

– Om ett tåg kör i 80 och det kommer ett X2000 bakom blir det problem i trafikflödet. 

När en olycka eller annan störning uppstår måste tågen ofta ledas andra vägar. För att det ska lyckas behöver de olika regioner som ansvarar för trafiken bli bättre på att kommunicera med varandra. 

Ett annat område där Ida Kristoffersson efterlyser en skärpning är den rapportering tågoperatörerna är skyldiga att göra till Trafikverket så fort en störning varar längre än tre minuter.  

– Rapporteringen av orsaker har blivit bättre, men det är viktigt att den är mer detaljerad än den ibland är i dag.

Ida Kristoffersson går nu vidare och ska studera vad Stockholms läns landsting och MTR gör för att få pendeltågen i Stockholm att bli mer punktliga.

– Jag vill se om man kan gå över från minutnivå till sekundnivå i avgångarna. När man har en minut som marginal blir det lätt störningar i trafiken.

Hon framhåller Japan. Där avgår pendeltågen på sekunden och kontrollen av trafikflödet är mycket noga så att inga förseningar uppstår. 

– Om även vi uppnår större punktlighet i pendeltrafiken får det positiv inverkan även på regional- och fjärrtrafiken. Generellt har vi en ganska bra punktlighet med cirka 90 procent av tågen i tid, men ibland händer det som nu i Hässleholm saker som leder till stora förseningar, säger Ida Kristoffersson.