Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-18 17:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/darfor-vill-folkhalsomyndigheten-inte-stanga-skolorna/

SVERIGE

Därför vill Folkhälsomyndigheten inte stänga skolorna

Foto: Claudio Bresciani/TT

Danmark och Norge har gått längre i krisåtgärderna mot nya coronaviruset.

Båda länderna stänger förskolor och skolor.

Men något liknande bör inte tas i Sverige i nuläget, anser Folkhälsomyndigheten.

– En sådan här fråga måste man tänka igenom väldigt ordentligt, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog.

Frågan om att stänga förskolor och skolor diskuteras just nu på myndigheten, men inte med regeringen, enligt Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Läs mer: Skolorna rustar för lektioner på distans

– Vi diskuterar vad olika åtgärder skulle kunna få för effekter. Vi följer utvecklingen, vad man gör i andra länder och vetenskaplig litteratur, säger han.

Norge och Danmark har valt att stänga förskolor och skolor. Vad är argumenten mot att Sverige ska göra det?

– Två saker. Den vetenskapliga litteraturen talar inte för några stora effekter. Och vi har inte sett någon gigantisk spridning i skolor någonstans i världen hittills, säger han.

Att stänga skolor skulle dessutom få stora negativa konsekvenser för resten av samhället, särskilt för avgörande funktioner som hälso- och sjukvård och äldreomsorg, menar han.

– En stor andel av personer som jobbar där har barn hemma. Antingen måste de stanna hemma själva eller kanske ta dit mormor och morfar. Det blir inte alls bra eftersom mormor och morfar kan tillhöra de grupper som kan bli väldigt sjuka av det nya viruset.

Ni och regeringen förbjuder större sammankomster över 500 personer men antalet elever i en skola kan vara runt 2.000 elever?

– Den stora anledningen till varför vi begränsar stora ansamlingar är på grund av att det är den typen av event som folk reser till från hela landet. Kommer 10-20 personer till ett event med 500 personer och smittar 100-200 av dessa som sen reser ut över landet så får vi en början på epidemi över stora delar av landet. Så fungerar inte 500 barn på en skola.

Vad vet ni om vilken spridning av nya viruset barn kan orsaka?

– Det är ingen som vet något än. Samtidigt är det mycket vi inte vet om andra sjukdomar heller, så vi ska inte tro att vi kommer till ett idealläge där vi vet allt. Det vi vet är att vi sett en väldigt liten andel barn som blir sjuka. Det brukar för de flesta sjukdomar finnas en ordentlig korrelation mellan hur sjuk man blir och hur mycket man smittar. Det vore förvånande om det inte vore så här också. Vi har inte sett några utbrott i skolmiljö, det är vanligt att vi snabbt ser utbrott av mässling eller influensa i skolor. Det finns inga sådana beskrivningar någonstans.

I vilket läge skulle det kunna bli aktuellt att stänga förskolor och skolor?

– Om man plötsligt skulle se väldigt många sjuka bland personal och elever och det fortsätter då skulle det kunna bli aktuellt. Det gjorde man bland annat i New York under svininfluensan.

Men både norrmännen och danskarna har tillgång till samma siffror, hur kan de göra så olika bedömningar?

– Den diskussionen får vi ta med dem. Det finns olika skäl till bedömningar. Ibland är de väldigt vetenskapliga och ibland är de mer politiska. Jag återkommer när jag haft en diskussion med dem.

Enligt Tegnell kan både Folkhälsomyndigheten och regeringen fatta självständiga beslut om att stänga skolor.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt