Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

De kan få Nobelpriset i medicin 2016

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Att modifiera immunförsvaret så att det kan utnyttjas för att döda cancerceller skulle kunna belönas med ett Nobelpris i fysiologi eller medicin i år, tror DN:s medicinreporter Amina Manzoor.

I år skulle mycket väl immunterapi kunna få Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Tekniken för att stärka immunförsvaret så att det klarar av att bekämpa cancer har både utsetts till årets vetenskapliga genombrott av tidskriften Science (2013) och belönats med det prestigefyllda amerikanska Laskerpriset. Dessutom har upptäckterna lett till flera läkemedel.

I förhandsspekulationerna nämns immunterapi, men främst lyfter man fram metoden checkpointblockad. Då blockeras immunförsvarets bromsmekanismer med hjälp av antikroppar, så att cancercellerna lättare kan angripas. Amerikanen James Allison är ett givet namn om Nobelkommittén väljer att belöna den upptäckten.

Om Nobelkommittén väljer att belöna immunterapi hoppas jag att man inte glömmer bort den andra metoden, Car-T-cellterapi. Car-T-cellterapi har gett patienter med inga andra behandlingsalternativ kvar och som stått för dödens dörr en ny chans. Somliga har, flera år senare, fortfarande inga tecken på cancer. Här har man inte brytt sig om vem som haft bra immunförsvar av naturen, man har skapat det. Det vore också ett stort erkännande för den amerikanska forskaren Michel Sadelain, som berättade för mig under en intervju att han blev avrådd från att forska inom ämnet och att han under många år föreläst i nästan tomma salar.

Även optogenetik och den amerikanska psykiatern Karl Deisseroth har varit favorit i några år nu. Metoden gör det möjligt att stänga av och sätta på enskilda nervceller i hjärnan hos möss genom att belysa dem. Forskarna kan helt ändra mössens beteende och även radera eller manipulera mössens minnen. Optogenetiken ökar detaljkunskapen om hjärnan.

Laskerpriset kan vara en indikation på vilka som kommer att få ett Nobelpris. I år gick Laskerpriset i klinisk forskning till bland annat Charles Rice för hans forskning av hur hepatit C-viruset fungerar. Hans forskning har lett nya effektiva läkemedel mot virussjukdomen. Tidigare har även forskarna som upptäckte hepatit C-viruset, Harvey Alter och Michael Houghton, fått det prestigefyllda priset. De två sistnämnda, eller alla tre, skulle kunna utses till Nobelpristagare. Men det kanske påminner för mycket om förra årets pristagare.

Vilka forskare som besöker Karolinska institutet kan vara en indikation på möjliga kandidater som Nobelkommittén vill titta närmare på. Den amerikanska forskaren Dennis Slamon besökte KI tidigare i år och har tidigare nämnts i förhandsspekulationer. Hans upptäckt av HER2-receptorer på cancercellerna hos patienter med en aggressiv form av bröstcancer ledde till att han utvecklade en behandling som gett patienter med HER2-positiv bröstcancer en mycket bättre prognos. Som kuriosa kan nämnas att det finns en film om Dennis Slamons kamp för att utveckla läkemedlet med Harry Connick jr i huvudrollen.

Andra möjliga kandidater kan vara Bert Vogelstein och Robert Weinberg med flera för deras forskning om cancergener.

När: Måndag 3 oktober, tidigast klockan 11.30, på Karolinska institutet i Solna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.