Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

De lade grunden för genetiken

Japanskan Tomoko Ohta och amerikanen Richard Lewontin revolutionerade vår syn på gener och mutationer och lade grunden för hela den moderna genetiska forskningen. Nu delar de årets Crafoordpris.

I dag klockan 6 meddelar Kungliga Vetenskapsakademien att årets Crafoordpris går till genetikerna Tomoko Ohta vid Nationella institutet för genetik i Mishima i Japan och Richard Lewontin vid Harvarduniversitetet i USA. De har revolutionerat hur vi ser på genetiken och lagt grunden för att vi nu använder dna-teknik i alltifrån faderskapsutredningar och kartläggning av människans och andra arters utveckling till ekologiska studier av hotade växter och djur.

– De gjorde sina upptäckter på 60- och 70-talen, men resultaten är mer aktuella i dag än någonsin, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet.

År 1966 visade Richard Lewontin att den genetiska variationen hos bananflugor är väldigt mycket större än vad någon hade kunnat ana. Flugor som levde i samma miljö och såg ut att ha samma egenskaper hade helt olika varianter av gener.

– Det var närmast som en bomb som slog ned, säger Kerstin Johannesson.

I dag vet vi alla att vår genetiska kod är lika unik som våra fingeravtryck, men på 1960-talet stred det helt mot vad biologerna trodde och vad deras modeller sa. Enligt Darwins teori om det naturliga urvalet borde förändringar i dna, mutationer, som är dåliga för individen snabbt försvinna, medan mutationer som är bra sprids till alla i populationen så att alla till slut får i stort sett samma genvarianter.

Richard Lewontins resultat ledde till en teori om att mutationer inte bara är antingen bra eller dåliga utan också kan vara neutrala. Tomoko Otha, den andra pristagaren, byggde vidare på den teorin, och visade att verkligheten är mer komplex. Mutationerna i generna är inte helt neutrala. De allra flesta av dem är en aning skadliga, men den dåliga effekten av dem är så liten att anlagen ändå kan leva kvar och föras vidare till kommande generationer.

– Där har vi mycket mer data i dag som visar att hon hade rätt, säger Kerstin Johannesson.

Fakta. Craafordpriset

Instiftades 1980 av Holger Crafoord, grundare av företaget Gambro, och hans maka Anna-Greta Crafoord. Det delades ut första gången 1982.

Priset vill belöna och uppmuntra grundforskning inom områden som hamnar utanför Nobelpriset.

Pristagarna utses av Kungliga Vetenskapsakademien inom astronomi, biovetenskap (framför allt ekologi), geovetenskap, matematik, och forskning om sjukdomen polyartrit (ledgångsreumatism), som Holger Crafoord själv led av.

Vart tredje år går priset till astronomi och matematik, vart tredje till geovetenskap och vart tredje till biovetenskap. Pris till polyartritforskning delas ut då tillräckligt stora vetenskapliga framsteg gjorts.

Prissumman är sex miljoner kronor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.