Debattörer föreslår nytt bokstaveringsalfabet

Bokstaveringsalfabetet, eller det fonetiska alfabetet, är ett alfabet bestående av skandinaviskt klingande mansnamn.

Istället för att säga ”a” används ”Adam”, ”b” blir ”Bertil” och så vidare, enligt en ordning som används av bland annat polis, militär och sjöräddning och som tagits fram för att undvika missuppfattningar och förväxlingar.

Men alfabetets utformning är föråldrad och kräver en uppdatering för att spegla det svenska samhället, skriver Ulrika Kärnborg, ordförande för Fredrika Bremer-förbundet, och Seher Yilmaz, ordförande för Rättviseförmedlingen på DN debatt.

Alfabetet har med mycket små förändringar sett likadan ut sedan slutet av 1800-talet. I artikeln presenterar de två debattörerna ett förslag som de vill ska ersätta det nuvarande.

I det nya förslaget tar en rad nya namn plats, Bertil blir Berit, Kalle blir Khaled och Xerxes blir Xena.

Det nya alfabetet har enligt debattörerna granskats av experter inom språk och fonetik från bland annat Stockholms och Lunds Universitet.

På så sätt ska man enligt debattörerna ha säkerställt hörbarhet och funktionalitet när det används i exempelvis radiokommunikation.

Bokstaveringsalfabetet används dagligen inom bland annat delar av den offentliga sektorn. Ett bredare bokstaveringsalfabet får därför effekt på vilka som känner sig välkomna i samhället, enligt debattörerna:

”Att utgå från ett begränsat urval av traditionella mansnamn reproducerar bilden av vilka som kan och bör arbeta inom dessa yrkesgrupper”, skriver de bland annat.

De framför även som argument att andra liknande alfabet som används internationellt, som NATO:s motsvarighet, använder en större bredd av ord, som platser, ting och olika former av förnamn.