Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Den administrativa bördan för svenska lärare ökar markant

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande på Lärar­förbundet. Arkivbild.
Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande på Lärar­förbundet. Arkivbild. Foto: Roger Turesson

59 procent av lärarkåren anser att mängden administrativa uppgifter ökat kraftigt under de senaste fem åren, visar en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Lärarförbundet.

Kraven på dokumentation i skolan stjäl tid från lärarna som skulle ha gått till att planera, kvalitetssäkra och utveckla undervisningen, menar Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande på Lärar­förbundet.

– Lärare ägnar mer tid åt att dokumentera sina elevers behov än att sätta in stöd för de elever som behöver det. Det är förödande för eleverna men också för lärarna, säger hon.

Undersökningen baseras på 1642 intervjuer som gjorts i Lärarförbundets medlemspanel mellan 15-27 september. 59 procent av de svarande upplever att de administrativa uppgifterna, såsom föräldramejl, ledighetsansökningar och att hitta vikarier, ökat kraftigt under de senaste fem åren. Ytterligare 27 procent svarar att dessa uppgifter ökat något.

I en debattartikel på DN Debatt skriver Johanna Jaara Åstrand att regeringen svikit sitt löfte om att administrationsbördan på lärarna skulle minska. Hon är förundrad över att den politiska medvetenheten om lärarnas administrativa arbetsbörda och arbetsbelastning är hög, men att inte tillräckligt görs.

– Politiska partier alla kulörer har ju adresserat att man vill minska arbetsbelastningen och låta lärare vara lärare. Trots att regeringen faktiskt har tagit bort en del av de krav på till exempel individuella utvecklingsplaner för varje elev och inrapportering av kontrolluppgifter är det många kommuner som har kvar det kravet eller som har infört egna krav, säger Johanna Jaara Åstrand. 

I många fall har de system som införts för att underlätta rapporteringen varit så komplicerade och många att de snarare ökat arbetsbelastningen, menar hon.

– Vi ser också att upphandlingsavtal med diverse datasystem som är tänkta att underlätta, effektivisera och frigöra tid för lärare har blivit en orimlig situation där skolledare får ägna enorm tid för att mata in uppgifter i olika system som sällan är kompatibla med varandra, vilket bara tar tid från lärarjobbet, säger Johanna Jaara Åstrand.

Är det inte viktigt att elevers resultat dokumenteras så att insatser kan göras i ett tidigt skede?

– Självklart. Dokumentation är en del av läraryrket och lärare har alltid dokumenterat och kommer alltid att fortsätta göra det, men det måste vara proportionerligt till när, hur och varför man gör det. Det här hysteriska insamlandet av uppgifter som inte får effekt i budgetprioritering, stärkt elevhälsa och fler specialpedagoger blir ju kontraproduktivt. Då känner man ju inte att det spelar någon roll, säger hon och fortsätter:

– Vi vet hur viktigt det är att få utveckla, planera och anpassa undervisningen och jobba med elevernas behov, men tiden för att göra det har minskat radikalt. Nu läggs tid på att dokumentera de behov man har identifierat, där blir det väldigt väldigt fel, säger Johanna Jaara Åstrand.

I debattartikeln listar hon fem punkter på hur lärartid kan frigöras från det admisntrativa oket. Bland annat föreslår Lärarförbundet att lärarna ska få mer inflytande över läroplanerna och att elevhälsan måste säkras. De nationella proven bör bli färre och mindre omfattande och regeringen måste börja lita på att lärarna kan utföra jobbet utan obligatorium.

– Att lita på lärarna borde ju vara den grundläggande inställningen. För gör man det kan man ju lita på att vi, med gedigna universitetsutbildningar, använder den kompetensen för att på bästa sätt ansvara för att eleverna får det de behöver. I det yrkesansvaret innefattar också att signalera och vara tydliga med när vi behöver politiska beslut. Nu kommer direktiv vi inte frågat efter, säger Johanna Jaara Åstrand.

Hur stort ansvar för detta har den sittande regeringen?

– Den sittande regeringen har ju huvudansvaret idag. Men vi menar att alla politiska partier har ansvar för att de beslut som rör skolan blir blockverksridande så att vi inom lärarkåren vet att de beslut som fattas är stabila, långsiktiga och välavvägda och motsvarar det vi efterfrågar, säger hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.