Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-19 13:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/den-nya-lss-utredningen-presenteras/

Sverige

Utredningens förslag: Personlig assistans för barn ska ersättas

28:20. Utredaren Gunilla Malmborg presenterar den nya LSS-utredningen.

Den omtalade LSS-utredningen föreslår bland annat att barn under 16 år inte längre ska omfattas av ersättning för personlig assistans.

Förslaget är det som möts av mest kritik, i en utredning som överlag inte tycks ha särkilt stort politiskt stöd.

Rätta artikel

– Det kan finnas delar i utredningen som kan användas för att rätta till situationen för de som redan förlorat sin ersättning, men i stort sett tycker jag dokumentet ska i papperskorgen, säger Liberalernas funktionspolitiske talesperson Bengt Eliasson.

När utredningen tillsattes 2016 var det för att se över de snabbt ökande kostnaderna för assistans enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. 

Under utredningens gång har dock kravet på föreslagna besparingar tagits bort, delvis på grund av nya tillämpningar av Försäkringskassan som lett till att stöd på vissa håll dragits in.

– Uppdraget har inte handlat om besparingar utan om att använda de resurser som redan finns på ett mer ändamålsenligt sätt. Ingen som har LSS-insatser i dag skulle bli utan stöd, säger utredaren Gunilla Malmborg.

Utkast och delar av materialet som läckt ut sedan tidigare har ändå varit föremål för stor kritik, bland annat från föreningar för funktionshindrade.

Läs mer: ”LSS-utredningens förslag ett dråpslag mot funktionshindrade”

När utredningen lämnades över till regeringen vid en presskonferens under torsdagen fanns också det mest kritiserade förslaget kvar: barn under 16 år, samt personer med psykiska funktionsnedsättningar, ska inte längre omfattas av ersättningen för personlig assistans. Istället ska kommunerna ta över ansvaret för deras stöd.

Enligt Gunilla Malmborg är det nya systemet tänkt att skapa bättre förutsättningar för insyn, uppföljning och kvalitetssäkrande.

– Jag tror det blir ett bättre och tryggare stöd för barnen. Det blir också bredare, dels kommer det omfatta fler personer och dels är det även riktat till hela familjen, att även föräldrar och syskon kan klara sin vardag, sade hon vid presskonferensen.

Hur det kommunala stödet ska se ut specificerades inte. Politikerna menar dock att bara faktumet att stödet flyttas över till kommunerna är problematiskt.

– Det skapar en rättsosäkerhet som är helt oacceptabel, när stödet blir beroende av vilken kommun du bor i, säger Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.

– Det känns väldigt otydligt och öppnar upp för olika tolkningar, säger Carina Ståhl Herrstedt, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

– Det är helt vansinnigt. Personlig assistans handlar om att ha en person närvarande som ser till helheten, och att kunna ha makt över sitt eget liv. Vilken annan insats skulle kunna ersätta det? Det går inte, säger Maj Karlsson, Vänsterpartiets socialpolitiske talesperson. 

Det riktas även kritik mot förslaget att införa en schablonersättning gällande personlig assistans om 15 timmar i veckan för ”personliga behov”, som man sedan måste ansöka om att få förhöjd.

Fler positiva tongångar finns kring förslaget att staten ska ta över ansvaret för all personlig assistans, istället för att dela huvudmannaskapet med kommunerna. Det innebär även att det kritiserade kravet att kunna visa upp ett behov av minst 20 assistanstimmar per vecka för Försäkringskassan slopas. 

Enligt politikerna finns det dock fortfarande många frågetecken kring hur de nya bedömningarna av assistansbehov, samt flera andra frågor, ska se ut.

Socialdemokraterna, som tillsatte utredningen, ska nu sätta sig ner och läsa igenom utredningen förutsättningslöst, säger riksdagsledamoten och vice ordförande i socialutskottet Kristina Nilsson (S).

– Förslagen måste analyseras väldigt noga och sedan får man ha en diskussion med alla inblandade parter. Klart är i alla fall att Socialdemokraterna aldrig kommer medverka till något som försämrar LSS-stödet, säger hon.

Åsa Lindhagen (MP), riksdagsledamot i socialutskottet, är av samma uppfattning.

– Jag är glad att det finns en stor enighet över partigränserna om vikten av en fungerande LSS och att lagen behöver förbättras snarast, tillägger hon.

Utredningen föreslår att förändringarna ska träda i kraft den första januari 2022.