Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

”Det absolut viktigaste är att finnas där, att lyssna”

Danuta Wasserman.
Danuta Wasserman. Foto: Kristina Gustafsson

Danuta Wasserman är professor i psykiatri och suicidologi vid Karolinska institutet i Solna. Enligt henne går det att förebygga och förhindra självmord i många fall.

– Det absolut viktigaste när någon i ens omgivning säger sig vilja avsluta sitt liv är att lyssna, skapa trygghet och utrymme för eftertanke, säger hon.

Det har alltid funnits ett slags stigma kring självmord och självmordstankar. För den som bär på smärtan att ha dem – men också för omgivningen.

– Som nära vän eller anhörig måste man försöka att inte vara rädd – vare sig för tystnaden eller för att försöka få igång ett samtal. Den som bär på självmordstankar har ofta orimligt svåra existentiella tankar och lider av depressioner. Men det går att prata om dem, att få igång ett samtal, bara man först lyssnar in den som funderar, säger Danuta Wasserman.

Hon har arbetat med suicidprevention i hela sitt vuxna liv, är en av de främsta experterna i Sverige. Medvetenheten om att den växande psykiska ohälsan, framför allt bland unga, är stor – men den nollvision som samhället säger sig ha är svår att uppnå. Varje år tar lite drygt 1.100 män och kvinnor livet av sig i Sverige; i åldersgruppen 20-29 handlar det om ungefär 160 individer per år.

Inte sällan är det en enskild händelse som blir den utlösande faktorn, ofta kan det vara väldigt lite som till slut gör att en person bestämmer sig. Varningssignalerna har dock ofta funnits där länge.

Till den som bär på självmordstankar är det bästa rådet att dela dem med någon man litar på och känner sig trygg med.

– Det är oerhört tungt att ha självmordstankar. Att orka dela dem kan innebära en liten lättnad i sig, säger Danuta Wasserman.

Att söka hjälp i tid är också viktigt. Många som bär på självmordstankar söker hjälp när de redan är väldigt illa däran då minsta motgång kan bli en utlösande faktor.

Ibland kan det inte heller ses utåt, trots att det är ett plågsamt tillstånd. De som är deprimerade kan ha försökt behandla sig själva med alkohol och andra medel, ibland också med för mycket arbete för att komma ifrån den inre smärtan.

– Hjälp finns, men det krävs uthållighet och långsiktighet och kan kräva både antidepressiv, medicinsk behandling och samtalsbehandling. Men här behövs också vänner och vi vanliga människor runt omkring som kan och vågar ställa upp, säger Danuta Wasserman.

Enligt henne är den som bär på självmordstankar väldigt ambivalent, det pendlar med väldigt korta tidsintervall vad personer känner och vill. Det gör också att det är viktigt att det finns människor runt omkring den självmordsbenägne – att finnas nära gör att man som medmänniska kan utgöra en sköld mot tillfälligheter som annars kan leda till självmord.

– Dessvärre blir det allt svårare att få individanpassad hjälp av sjukvården. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin har vuxit, det är svårt att få tider för samtal och behandling. Det har inte satsats tillräckligt mycket pengar, säger Danuta Wasserman som anser att det borde finnas mer utrymme på akutmottagningar under nätter och tidiga mornar att ta emot dem som behöver hjälp.

Kring självmord och självmordstankar hör väldigt ofta mycket starkt skuldbeläggande; både hos den som mår dåligt och hos personens omgivning. Enligt Danuta Wasserman måste man som anhörig försöka tänka bort det, förstå att det absolut kan räcka med att vara så nära det går när någon livskrisar, man behöver inte vara expert, man behöver bara vara medmänniska.

– Självklart ska man försöka slussa till någon form av hjälp eller behandling, men utan att stressa. Det viktigaste är att den som mår dåligt känner sig omhändertagen och trygg.

– Att det blir tyst kring den som uttalat självmordtankar kan vara riskfyllt. Det kan uppfattas som fördömande och förstärker den negativa uppfattning som den självmordnära ofta har om sig själv, säger Danuta Wasserman.

På varje självmord i Sverige går det tio självmordsförsök, enligt hennes forskning. Det är vanligt att den som en gång försökt ta sitt liv försöker igen. Men 93 procent av alla som någon försökt ta sitt liv överlever, och kommer heller inte att begå självmord.

– Det visar att det är viktigt att finnas till hands, diskutera alternativen till att begå självmord – visa att man inte är rädd att tala om det.

Hur ska medierna hantera en sådan här situation?

– Medierna kan bidra genom att prata om varför människor mår dåligt, varför unga människor begår självmord och hur man kan få hjälp. Det kan också hjälpa allmänheten att förhålla sig till just dessa frågor.

Läs mer: "Vi bryter tabut att prata om självmord"

Råd till vuxna anhöriga

Ta dig alltid tid att lyssna när den unge vill tala, även om det är mitt i natten eller då du egentligen inte har tid.

• Bekräfta att det är viktigt att tala om hur man mår.

• Förringa inte den unga personens känslor genom att säga att ”sådär känner många”.

• Var inte rädd för att tala öppet om svåra känslor och erfarenheter.

• Ta ungdomars depressiva symptom på allvar.

• Främja en god kontakt mellan föräldrar och skola.

• Skolpersonal bör visa att de bryr sig om de unga genom att ta reda på varför de skolkar och genom att ta sig tid att tala med dem som uppvisar tecken på att må dåligt.

• Inkludera information om självmord och psykisk hälsa i alla skolämnen, till exempel effekter av stress på kroppen i biologiundervisningen, existentiella frågor i svenskan/engelskan och självmordsstatistik i matematiken.

Källa: Karolinska institutet

 

Stöd och råd

Hit kan du vända dig med frågor och tankar om självmord och psykisk ohälsa.

Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60.

Bris - Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.

Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.

Jourhavande präst nås via 112.

Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.

Källa: Vårdguiden 1177

 

Suicid

Under 2000-talet har antalet självmord legat på lite drygt 1.100 per år i Sverige. Det är en generellt sett minskning med 20 procent under de senaste femton åren – utom i åldergruppen 15–29 år, där de ökat aningen.

Bland män i åldersgruppen 15–44 år är självmord den vanligaste dödsorsaken.

I åldersgruppen 20–29 har antalet dödsfall genom självmord pendlat under 2000-talet. År 2000 dog 118 män och kvinnor genom självmord och siffran ökade år för år fram till 2013 då 193 personer avslutande sina liv genom självmord. 2016 var siffran 161 personer. Av dem var 110 män.

Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.