Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Det extrema har blivit normalt

Klimatförändringarna får Meteorologiska världsorganisationen, WMO, att uppdatera vad som är normalt väder.

Den bästa förutsägelsen för framtida beteende är tidigare beteende, sägs det. Meteorologer använder därför medelvärden av tidigare temperaturer, nederbörd och liknande för att beskriva klimatet.

Hittills har medelvärdena bara uppdaterats vart 30:e år. Det fungerar bra i ett stabilt klimat.

Men klimatet är inte längre stabilt, och vädrets framtida beteende skiljer sig alltmer från det tidigare.

Alla våra utsläpp av växthusgaser värmer upp jorden så snabbt att det inte längre är rimligt att kalla medelvärden från den nuvarande jämförelseperioden 1961–1990 för normalt väder. Jämför man med dem blir snart sagt varje värmebölja, översvämning, skyfall och torka extrem.

Vi måste helt enkelt inse, och planera för, att det extrema har blivit normalt, precis som klimatforskarna hela tiden har varnat för.

I sommar gick därför Meteorologiska världsorganisationen WMO:s klimatologikommission ut och rekommenderade att värdena för normalt väder ska uppdateras vart tionde i stället för vart 30:e år, och att alla länder redan nu ska gå över till att använda perioden 1981–2010 som referens.

Annars, skriver kommissionen, riskerar ”beslutsfattare i klimatkänsliga industrier att basera viktiga beslut på uppgifter som kan vara föråldrade”.

Det gäller även politiker, stadsplanerare och alla andra som har inflytande över framtidens bostäder, dricksvattenförsörjning, avloppssystem och beredskap för översvämningar och bränder.

Forskarna kommer fortfarande att använda perioden 1961–1990 som jämförelse när de beskriver klimatförändringarna. Men för att planera ett samhälle som klarar klimatet behövs nyare data.

Sedan millennieskiftet har världens medel­temperatur stigit långsammare än tidigare, som så kallade klimatskeptiker gärna påpekar. Men en studie i veckans nummer av tidskriften Science visar att klimatpanelen IPCC har rätt i sin slutsats att förklaringen är att världens hav – framför allt Atlanten, enligt forskarnas temperaturmätningar – har tagit upp en större del av värmen.

Det går inte att säga att enskilda händelser, som sommarens skogsbränder i Västmanland och översvämningar på västkusten, beror på klimatförändringarna.

Men klimatpanelen IPCC är tydlig: Värre skyfall, högre havsnivåer, intensivare värmeböljor, mer torka, allvarligare översvämningar, fler skogsbränder. Det blir det nya normala vi har att förhålla oss till.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.