Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Det har varit en stark väckarklocka”

15:50. #slådövörattill på teckenspråk. Filmen är gjord av personerna bakom uppropet.

Tystnadskulturen måste brytas, och de döva och hörselskadade som utsatts för sexuella övergrepp måste få hjälp på teckenspråk, i hela landet. Det skriver fyra initiativtagare för de döva och hörselskadades eget Metoo-upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp, #slådövörattill.

Nästan 1 100 personer hade på söndagen gått med i Metoo-facebookgruppen för döva och hörselskadade, och över 630 har hittills skrivit på uppropet. 

Initiativtagarna heter Mia Modig, föräldraledig och politisk aktiv hos Feministiskt Initiativ, Malin Kvitvær, projektledare hos RFSU Stockholm, Elsa Brunemalm, kommunikatör hos Riksteaterns Tyst Teater, samt Jannicke Kvitvær, föräldraledig.

Man hade en tid diskuterat tystnadskulturen inom dövcommunityt och behovet av att uppmärksamma situationen i ljuset av Metoo-rörelsen. Enligt Mia Modig är tystnadskulturen liksom i andra minoritetsgrupper stark i dövsamhället, eftersom det blir lättare att identifiera och peka ut offer och förövare i gruppen. 

”Det har varit en stark väckarklocka att inse att det är så många som har blivit utsatta eller är utsatta, men inte fått rätt stöd eller hjälp. Vi som startade uppropet förstod inte omfattningen av problemet. Att det var så omfattande och att tystnadskulturen är så otroligt stark. Men nu är den bruten med detta upprop!”, skriver hon i ett mejlsvar till DN. 

Enligt Mia Modig är det ”kvinnor och icke-binära som är döva, hörselskadade och med dövblindhet” som skrivit på uppropet. 

Gruppen har sett ett mönster av att de som blivit offer för övergreppen drabbas dubbelt. 

”Offren har burit med sig skammen och folk har hört saker via ryktesvägen, i stället för att outa förövaren och säkerhetsställa att offren har trygga rum att vistas i till exempel skolor, organisationer och dylikt. Ofta har det tagits mer hänsyn till förövarens anseende och känslor än offrens trygghet. Nu väntar ett stort arbete för myndigheter, organisationer, företag och föreningar att komma tillrätta med dessa problem! Det går inte blunda eller förminska efter detta upprop”, skriver hon.

De startade uppropet #slådövörattill mot sexuella trakasserier och övergrepp i dövsamhället. Jannicke Kvitvær (med Mio i famnen), Malin Kvitvær, Mia Modig oh Elsa Brunemalm.
De startade uppropet #slådövörattill mot sexuella trakasserier och övergrepp i dövsamhället. Jannicke Kvitvær (med Mio i famnen), Malin Kvitvær, Mia Modig oh Elsa Brunemalm. Foto: Magnus Norström/Dramaski

Genom uppropet kräver man att det finns dövkompetens på de organisationer och myndigheter som kommer i kontakt med offren. Att de drabbade kanske inte kunnat berätta om övergreppen kan ha gjort dem dubbelt utsatta.

Gruppen kräver också: 

• Det behövs en kvinnojour på teckenspråk, med skyddat boende.

• Det måste finnas Bup med dövkompetens, inte som i dag att man kallar in en teckenspråkstolk. 

• Det behövs pengar till forskning om våld mot kvinnor inom teckenspråk och minoritetsgrupper. 

Som i de övriga Metoo-uppropen har många personer delat med sig av sina berättelser. 

Här är en av dem: 

”För några år sedan läste jag ett år på Västanviks folkhögskola. Jag träffade en kille där, som jag blev kär i och vi blev tillsammans. Men snart började problemen. Han tvingade mig att ha sex med honom, mot min vilja. Ofta höll han samtidigt fast mina händer så att jag inte kunde kommunicera med honom eftersom jag då inte kunde teckna. Efteråt skämdes jag, och hade skuldkänslor. Jag tänkte att det var mitt fel, att jag inte hade protesterat tillräckligt tydligt, eller sagt nej tillräckligt hårt.”

Enligt Mia Modig visar vittnesmålen att problemen är strukturella och finns överallt: inom föreningslivet, idrottsvärlden, skolor, kyrkan, public service och myndigheter. 

– Vi ser att i många fall grundar sig våldet på den språkdeprivation som många döva har utsatts för, och fortfarande utsätts för.

”Det är en stor risk för oss att gå ut så här. Dels för att dövcommunityt är litet och dels för det spär på bilden av att det är en plats där alla håller varandra om ryggen. Vi som står bakom det här uppropet tror på det dövcommunity som vi är en del av, och ser framtiden med tillförsikt. Vi tror benhårt på att kulturen kan förändras, och vi tror att den förändringen har börjat. Vi vill se ett starkt dövcommunity, och går ut med detta för att få till en varaktig förändring” skriver de fyra som startat uppropet.

Läs mer: Så rapporterar andra länder om uppropen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.