Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-08 15:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/detta-vet-vi-om-de-som-hittills-har-dott-i-covid-19/

Sverige

Detta vet vi om de som hittills har dött i covid-19

Hittills har 36 personer i Sverige avlidit i sviterna av covid-19. Medelåldern är 82 år, enligt nya siffror.

Statistiken följer därmed samma mönster som i utlandet.

Dödsfallen fortsätter att stiga i covid-19. På tisdagen hade totalt 36 svenskar avlidit i sviterna av sjukdomen, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. För en vecka sedan hade Sverige sju döda.

Vi vet än så länge ganska lite om de som dött. Patientsekretess råder och regionerna har därför varit sparsmakade i detaljerna kring de avlidna. DN:s genomgång kan dock ge en bild av personerna som avlidit i covid-19. Det gemensamma för de fall där regionerna har gått ut med information är att de är äldre och att de lidit av andra underliggande sjukdomar.

Medelåldern för de 36 personer som hittills har dött är 82 år. Det är långt högre än medelåldern för de som rapporterats som smittade och de som har vårdats på landets intensivvårdsavdelningar:

■ Medelåldern för samtliga rapporterade sjukdomsfall är 54 år. Den siffran säger dock inte så mycket eftersom de flesta personer som smittats med det nya coronaviruset får milda symtom och därmed inte fångas upp av vården.

■ Medelålder för de 136 personer som hittills har vårdats på en intensivvårdsavdelning är 63 år. Den yngste är en 21-årig man som vårdats på ett sjukhus i Skåne.

En anledning till att medelåldern är relativt låg bland de som vårdats på en intensivvårdsavdelning är att många äldre och multisjuka har svårt att klara av intensivvård. Bland de svenskar som avlidit i covid-19 har en stor majoritet inte passerat intensivvården. Enligt det svenska intensivvårdsregistret har två patienter som vårdats på intensiven avlidit, men statistiken släpar efter och antalet kommer troligtvis justeras upp de närmsta dagarna.

Åldersfördelningen bland dödsfallen i Sverige följer mönstret vi ser från många andra länder. Italiens hälsomyndighet, ISS, publicerade nyligen statistik kring de dödsfall som konstaterats i landet orsakade av covid-19. Medelåldern på de som dött fram till 20 mars var 79 år - den yngsta var 31 år, den äldsta 103 år.

Tyngdpunkten ligger tydligt bland de äldre, enligt den italienska statistiken, även om det finns enstaka fall där även något yngre drabbats. Enbart fyra procent var under 60 år:

■ 0-29 år: 0 döda

■ 30-39 år: 9 döda

■ 40-49 år: 27 döda

■ 50-59 år: 93 döda

■ 60-69 år: 329 döda

■ 70-79 år: 1134 döda

■ 80-89 år: 1309 döda

■ 90+ år: 298 döda

Det yngsta dödsfallet som offentliggjorts i Sverige rör en 58-årig kvinna.

I Sverige finns flera fall där personer smittats på äldreboenden. I Älvkarleby, som ligger i Uppsala län, dog i måndags två personer som bor på vård- och omsorgsboendet Tallmon i Skutskär. Ingen annan på boendet ska ha smittats av sjukdomen. 

– Det rör sig om äldre personer på ett särskilt boende med hög ålder och många underliggande sjukdomar, säger Britta Gustavsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska på Älvkarleby kommun, till DN.

Av de 36 som dött i Sverige är 20 män och 16 kvinnor. Det är än så länge så pass få döda att det är svårt att dra säkra slutsatser om skillnader.

– Det är en skev fördelning med fler män. Jag tror att det är tillfälligheter än så länge. Ser man det inte utomlands så finns det ingen särskild anledning till att det skulle vara annorlunda i Sverige. Det kan handla om vilka som kommit in, men framför allt slår slumpen när siffrorna är så låga, säger Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Överrepresentationen i dödlighet bland män i Sverige är hittills lägre än vad som rapporterats i andra länder. I Italien har 71 procent av de döda varit män. Även i Kina har det varit väsentligt fler män än kvinnor. Vad denna överrepresentation beror på går inte att säga med säkerhet. En teori är att kvinnors immunförsvar är bättre på att hantera viruset. En annan är att viruset drabbar rökare särskilt hårt. I både Italien och Kina är det fler män än kvinnor som röker. Rökning är en av de största riskfaktorerna för sjukdomsbördan och mortaliteten. I Sverige ser dock siffrorna annorlunda ut. Enligt den senaste statistiken är det lika många män som kvinnor som röker dagligen, sju procent. Även om vi tar hänsyn till ålder är det i stort sett inga skillnader.