Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Dilsa Demirbag-Sten: Det är i staden som innovationerna föds

Tiden är mogen för en kärleksförklaring till asfalt och fastigheter som hyser fler hushåll än ett, till ställen där man kan gå på gatorna utan att bli igenkänd, till orter med en närbelägen flygplats – med andra ord staden!

Alla framstående civilisationer och all mänsklig utveckling har skapats i staden. För större delen av världens befolkning är detta självklarheter. Med risk för att starta en läsarstorm, vågar jag påstå att Sveriges välstånd och framgångssaga har gått hand i hand med urbaniseringen. Miljonprogrammet befolkades i början av inflyttade landsortsbor som hoppades på en bättre framtid i städerna där arbete och moderna bostäder erbjöds. Arbetskraftsinvandring följde kort därefter. Vi är ett nyrikt bondefolk och har tekniska innovationer, urbanisering och invandringen att tacka för våra framsteg och vår utveckling. Lite förenklat.

Allt nyskapande förutsätter en kritisk hållning till rådande dogmer och normer. Det är när människor och deras tankar möts som den nödvändiga dynamiken uppstår för att nya idéer, innovationer och verksamheter ska komma till stånd. I skogen, på berget eller i andra isolerade miljöer händer inte mycket. Visst är en ödslig natur bedövande vacker när man betraktar livet från en bergstopp, och visst har människan behov av även sådana stunder i livet. Men det är på platser dit man lätt tar sig med transportmedel och där människor från olika delar av landet och världen knyts samman, som saker händer. Människan mår bra av naturens lugnande inverkan men hon har ett större behov av intellektuell utveckling och sociala framsteg.

Staden har alltid varit en liberal tillflyktsplats för människor från landsorten och därför också en magnet för avvikarna.

Vem vågar sticka ut när de sociala normerna vidmakthålls av en liten grupp lokala patriarker och härskande grupper? Gör du dig till ovän med dem riskerar du att stämplas som byfåne, ses som ett hot och tvingas leva som paria.

Homosexuella, religiösa och etniska minoriteter samt konstnärer har sökt sig till staden för att kunna leva i större frihet. Det är detta frihetssökande som har lett fram till nya uttrycksformer och ett blomstrande kulturliv men också till vetenskapliga upptäckter och tekniska uppfinningar.

Anonymiteten i staden kan tyckas alienerande och kall, för vissa rentav omänsklig, men den är en välsignelse för den som vill värna sitt privatliv och sina möjligheter att pröva vingarna utan att riskera att stigmatiseras av kollektivets grupptryck.

Mer liberala förutsättningar för handel är en avgörande faktor för ett spirande stadsliv. Kommersiella zoner drar till sig människor som fraktar varor från hela världen till staden. För att utveckla verksamheter lär sig människor andra språk, skaffar sig inblick i andra kulturer och bygger nya relationer utanför det innersta nätverket.

Staden börjar dock få ett allt sämre rykte och avfärdas som en osund miljö för harmoniska och medvetna människor. Onekligen är växande boendekostnader, ökande bostadsbrist och en alltmer förorenad luft ett akut problem i Stockholm liksom i andra storstäder. Men det kan vi motverka genom att våga släppa greppet om det förgångna och låta vår tids arkitektur sätta sin prägel på en organiskt växande stad. Med en tydlig och ambitiös miljöpolitik kan vi också förbättra stadsluften.

Onekligen tvingas världens storstäder att hantera stora utmaningar som kräver kreativa och hållbara lösningar.

Men staden kommer ändå alltid att vara den plats där drömmar förverkligas och innovationer föds.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.