Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

DN/Ipsos: Inställningen till skolan mer positiv

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det syns en tydlig Pisa-effekt i opinionen, enligt en mätning från DN/Ipsos. Andelen som ser pessimistiskt på den svenska skolan har sjunkit från 61 till 51 procent efter positiva besked från två internationella kunskapstest.

Foto:

Tongångarna kring svensk skola har länge varit dystra. För tre år sedan kom det verkliga dråpslaget när Sverige rasade ytterligare i OECD:s internationella mätning av 15-åringars kunskaper, kallad Pisa.

Nu tycks en vändning ha skett. I slutet av november kom den så kallade Timss-mätningen som visade på bättre resultat i matematik och naturvetenskap. Den följdes sedan i början av december av en ny Pisa-mätning. Även där pekade kurvorna uppåt för Sverige, efter många års nedgång.

DN/Ipsos kan nu visa hur de nya beskeden angående skolan har påverkat opinionen. Samma fråga ställdes i Ipsos mätningar i såväl november som december, alltså före respektive efter rapporteringen om Timss och Pisa. Det visar en tydlig förskjutning har skett i opinionen.

– Man kan kalla det en Pisaeffekt, säger David Ahlin, opinionschef på DN/Ipsos.

I novembermätningen ansåg 61 procent att skolan utvecklas åt fel håll. I december hade den andelen sjunkit till 51. Samtidigt hade de som var optimistiska angående utvecklingen ökat från 7 till 17 procent. Pessimisterna är alltså fortfarande betydligt fler men balansen mellan positiva och negativa har ändrats från –54 procent till –34.

– Båda mätningarna bekräftar att de flesta har en negativ bild av tillståndet i skolan. Samtidigt ser de här positiva nyheterna ut att ha påverkat opinionen, åtminstone tillfälligt. Men det krävs antagligen fler bevis framöver för att på allvar förändra bilden, säger David Ahlin.

Effekten med ökande optimism är störst bland högutbildade, storstadsbor och män. Den syns också tydligast i åldern 30–49 år, alltså i den åldersgrupp där de flesta föräldrar med skolbarn finns.

Trenden mot ökad optimism syns ungefär lika tydligt hos borgerliga och rödgröna väljare. Den är inte alls lika påtaglig bland Sverigedemokraternas sympatisörer, som även efter de positiva nyheterna om skolan är klart mer pessimistiska (68 procent) än både borgerliga och rödgröna (bägge 45 procent pessimister).

Skolan har länge rankats av väljarna som en av de viktigaste samhällsfrågorna. I en mätning från Novus för ett par veckor sedan hamnade skolan på andra plats, strax efter sjukvården och strax före invandring.

Socialdemokraterna och Liberalerna har under lång tid åtnjutit störst förtroende hos väljarna på skolområdet. Liberalerna var också ansvariga för skolan i den tidigare alliansregeringen och genomdrev då reformer som av många ses som i alla fall en delförklaring till den positiva vändningen. På senare tid har Moderaterna enligt David Ahlin stärkt sin ställning något.

– Om partierna har olika högt förtroende och olika linjer när det gäller hur man ska åstadkomma förbättringar i skolan så kan det ha betydelse för hur man röstar. Men nu är det mer oklart vad som skiljer partierna. Snarare finns det en samsyn kring mycket, säger David Ahlin.

Fakta. Högre resultat i matematik

Timss-mätningen som kom den 29 november visade att såväl fjärde- som åttondeklassare hade höjt sina resultat i matematik. I årskurs 8 var resultaten bättre än tidigare även i naturvetenskap.

Pisa-mätningen offentliggjordes den 6 december. Den visade att svenska 15-åringar höjt sin nivå i både läsförståelse och matematik. Även i naturvetenskap var siffrorna positiva men förändringen var inte statistiskt säkerställd. Från att ha legat under snittet för OECD-länder hamnade svenska elever nu högre i läsförståelse och i nivå med snittet i matematik och naturvetenskap.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.