Två tredjedelar av svenskarna litar inte på att Sverige kan försvara sina gränser och en majoritet vill öka försvarets anslag. Fyra av tio svenskar anser att Ryssland hotar Sverige och lika många ser positivt på Nato. Det visar en ny DN/Ipsos-mätning.
På söndag inleds Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen med tal av statsminister Stefan Löfven (S). I tre dagar ska 300 försvarspolitiker och företrädare för en rad myndigheter och folkrörelser diskutera aktuella frågor.
Men mellan svenska folket och försvarspolitiken finns en allt djupare förtroendeklyfta, visar DN/Ipsos mätning som genomfördes den 1–12 december med 1 023 röstberättigade deltagare.
Rysslands annektering av Krim i mars 2014 ledde till att fem av de politiska partierna 2015 gjorde upp om att öka försvarsanslagen. Men trots riksdagens beslut ”att stärka den svenska försvarsförmågan” tvivlar numera allt fler svenskar på att försvaret klarar sin uppgift. Endast 1 procent svarar att de har mycket stort förtroende för försvaret. Frågan löd ”Har du litet eller stort förtroende för försvarets förmåga att försvara Sveriges gränser mot intrång och kränkningar av främmande makt?”. 9 procent har ganska stort förtroende.
Läs mer: Försvarsnotan kan landa på 400 miljarder kronor
En stor majoritet, 66 procent, svarar däremot att de har ganska litet eller mycket litet förtroende. Att försvaret från 2016 får mer pengar har inte påverkat opinionen positivt. Jämfört med före försvarsbeslutet har tvivlen ökat, 2014 hade 57 procent litet förtroende.
– Hoten mot Sverige ökar samtidigt som försvarets förmåga uppfattas som oförändrat svag. Att endast 10 procent känner förtroende är ett bedrövligt betyg. Frågan är inte särskilt partiskiljande utan förtroendet är väldigt lågt över hela linjen, säger Ipsos analyschef David Ahlin.
En majoritet på 55 procent av svenskarna vill öka försvarets resurser. Att dagens nivå räcker anser 26 procent, en kraftig minskning med 10 procentenheter jämfört med april 2014. Att skära i försvarsanslagen stöds endast av 8 procent.
Hoten mot Sverige ökar samtidigt som försvarets förmåga uppfattas som oförändrat svag. Att endast 10 procent känner förtroende är ett bedrövligt betyg.
Nedbrutet på partisympatier så vill tre av fyra Sverigedemokratiska väljare satsa mer på försvaret. Bland alliansväljarna vill 63 procent öka resurserna. Hälften av Socialdemokraternas väljare, 49 procent, vill öka försvarsminister Peter Hultqvists budget medan färre, 35 procent, vill bibehålla dagens nivå. För det andra regeringspartiet, Miljöpartiet, väger det jämt mellan väljare som vill öka, respektive bibehålla dagens anslag, 38 procent vardera.
Sedan 2015 vill alla de fyra allianspartierna att Sverige ska gå med i Nato, medan S-MP-regeringen är emot. DN/Ipsos har i år ställt mer detaljerade frågor om Natoopinionen. Svaren visar att Natomotståndet minskar, men att endast tre av tio är tror att Sveriges säkerhet skulle bli bättre i försvarsalliansen. Den egna synen på om Ryssland är ett hot påverkar inställningen till Natointräde.
På frågan om synen på Nato svarar fyra av tio svenskar, 43 procent, att de har en i huvudsak positiv inställning till försvarsalliansen. En av tio, 11 procent, är negativ till Nato medan 31 procent svarar varken eller.
Läs mer: ÖB: Vi får mindre och mindre för samma pengar
När det gäller att gå med i försvarsalliansen så visar mätningen att gapet mellan anhängare och motståndare har minskat till endast fem procent. Nu är 40 procent emot och 35 procent för Natomedlemskap. I motsvarande mätning 2015 var 50 procent emot och 35 för medlemskap. Allt fler, 25 procent, har blivit osäkra.
– För fem sex år sedan var Natodebatten död och begraven. Det vi ser är att det kompakta motståndet börjar luckras upp, fler är positiva och fler är osäkra. Att Natodebatten fått ny fart handlar om omvärldsutvecklingen, men också om att Moderaterna åter driver Natofrågan. Det är ett brott mot Reinfeldts linje att ligga lågt och hänvisa till bristande folkligt stöd, säger David Ahlin vid Ipsos.
Det finns också en klar skillnad mellan de politiska blocken. 50 procent av allianspartiernas väljare vill gå med i Nato medan 30 procent är emot. Hos de röd-gröna sympatisörerna är siffrorna nästan de omvända; 52 procent emot och 25 procent för medlemskap. Inställningen till ett medlemskap skär också rätt genom partiernas väljarkår. Endast två partier har en klar majoritet av sina egna väljare bakom partilinjen, nämligen V (emot) och M (för).
Grundläggande i Natodebatten är hur Sveriges säkerhet skulle påverkas av ett inträde. DN/Ipsos ställde därför frågan: ”Tror du att ett svenskt Natomedlemskap skulle förbättra eller försämra Sveriges säkerhet?” Var tredje svensk (33 procent) svarar att säkerheten skulle bli bättre. En mindre andel, 17 procent, anser att säkerheten skulle försämras. En fjärdedel (25 procent) anser att den inte påverkas och lika många är osäkra.
– Det mest intressanta resultatet är att sju av tio väljare har en positiv eller neutral inställning till Nato. Men endast tre av tio tror att ett svenskt Natomedlemskap skulle förbättra Sveriges säkerhet. Den stora utmaningen för Natoförespråkarna är att övertyga fler om att Sveriges säkerhet skulle förbättras, säger David Ahlin.
Ett vanligt argument i Natodebatten är Rysslands agerande. På frågan ”Anser du att Ryssland utgör ett litet eller stort hot mot Sveriges säkerhet”? så svarar fyra av tio (39 procent) att Ryssland utgör ett hot. En av fyra (25 procent) ser inte Ryssland som hotande. En majoritet av Natoanhängarna, 53 procent, svarar att Ryssland utgör ett hot. Det är en inställning som är hälften så vanlig hos Natomotståndarna, 27 procent.
Enligt Natomotståndarna skulle ett svenskt Natomedlemskap provocera Ryssland och öka risken för en väpnad konflikt. Natoförespråkarna anser att Sverige i Nato skulle avskräcka Ryssland och därmed minska risken för en väpnad konflikt.
DN/Ipsos ställde de två uppfattningarna mot varandra. Den största gruppen, 30 procent, av svenskarna tror att ett Natomedlemskap skulle öka risken för en konflikt. Endast 16 procent svarar att de tror på minskad konfliktrisk. Den näst största andelen, 28 procent svarar varken eller.
– Undersökningen visar att attityden till Ryssland, och synen på om Ryssland utgör ett hot eller inte, är en faktor som förklarar inställningen till Nato, hur ett svenskt Natomedlemskap skulle uppfattas av Ryssland och hur det skulle påverka säkerhetssituationen, säger David Ahlin.