Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Dömda i Rumänien släpps på fri fot i Sverige

Foto: Maja Suslin/TT

Sedan 1 april 2016 har 15 rumänska medborgare som dömts till fängelse i sitt hemland släpps på fri fot av svenska domstolar. Att skicka dem till rumänskt fängelse vore ett brott mot deras mänskliga rättigheter, det har Europadomstolen slagit fast.

– Självklart är det frustrerande, säger Björn Frithiof, åklagare på Internationella åklagarkammaren.

Om en EU-medborgare dömts för ett brott i sitt hemland kan hemlandet utfärda en arresteringsorder till det land där personen befinner sig.

Inom ramen för EU-samarbetet ligger då att det landets polismyndighet har skyldighet att leta reda på och gripa den person som arresteringsordern rör. Sedan sker en överlämning till det land där personen dömts.

I de flesta fall fungerar det.

Men nu, ett och ett halvt år efter att Europadomstolen slagit fast att förhållandena i fängelserna i Rumänien och Ungern inte kan garantera att individens mänskliga rättigheter uppfylls, har flera EU-länder slagit larm om att systemet haltar.

Bara i Sverige har 15 individer släpps på fri fot av svenska domstolar sedan Europadomstolen uttalade sig i frågan i april 2016.

Nedan några exempel från Sverige – i samtliga fall har arresteringsorder utfärdats i Rumänien, svensk polis har letat upp personerna och gripit de berörda – men bara för att domstolarna sedan kommit fram till att de inte kan utlämnas:

• Två personer dömda till 11 respektive 8 års fängelse för människohandel.

• En person som dömts till 5 års fängelse för narkotikabrott.

• Två personer till 5 års fängelse var för grova stölder.

• Tre personer dömda till 3, 2 respektive 1 års fängelse för misshandel, stölder och olovlig körning.

Senast förra veckan beslutade Södertörns tingsrätt att en 24-årig man, som dömts till 2 år och sex månaders fängelse för rattfylleri, grov stöld och hemfridsbrott i sitt hemland och som suttit häktad i Sverige för brott han begått här, ska släppas på fri fot.

Precis som i övriga fall ansåg inte Södertörns tingsrätt att de rumänska myndigheterna kunde garantera att mannen skulle få tillgång till minst tre kvadratmeter cellyta under hela sin tid i fängelset.

”Mot bakgrund av den praxis som föreligger anser tingsrätten att det föreligger en risk för inhuman eller förnedrande behandling”, skriver domstolen i sitt beslut och hänvisar till så väl Europadomstolen som till Svea hovrätt som förra hösten avgjorde ett mål som gällde en 29-åring.

Mannen var dömd till fem års fängelse för narkotikabrott och ”deltagande i kriminell organisation” i Rumänien.

– Vi drev målet till hovrätten för att få klart besked. Det fick vi. Domen kokade ner till att om inte Rumänien kan garantera att de dömda får tillgång till minst tre kvadratmeter så kan vi inte heller överlämna personen i fråga, säger kammaråklagare Björn Frithiof.

Sedan dess är alltså femton i Rumänien dömda brottslingar på fri fot. Var de nu befinner sig vet inte svenska myndigheter.

Under samma period har endast fyra personer har överlämnats till Rumänien. De har kunnat överföras då de själva har samtyckt till det.

I det senaste fallet, med 29-åringen, hade personen först samtyckt till att utlämnas. Han ångrade sig dock efter en tid i svenskt häkte.

Den garanti Rumänien kunde lämna i 29-åringens fall var att han skulle placeras på en namngiven, ”halvöppen anstalt” och försäkras en cellyta om ”minst” två kvadratmeter. Han skulle också dagliga möjligheter att vistas utanför cellen samt tillgång till toalett och handfat på det fönsterförsedda rummet.

Domen kokade ner till att om inte Rumänien kan garantera att de dömda får tillgång till minst tre kvadratmeter så kan vi inte heller överlämna personen i fråga.

”Enligt tingsrätten kan det som skrivs i den så kallade garantin inte förstås på annat sätt som att cellernas minimiyta är två kvadratmeter, inklusive säng och möbler. Det är en avgörande omständighet. Det finns en risk för att han utsätts för inhuman eller förnedrande behandling”, skriver rätten i sitt beslut.

– Jag har full förståelse för att domstolen kommer fram till det. Icke desto mindre är det är bekymmer och det är fler länder i EU som har samma problem – de kan inte heller utlämna dömda personer till Rumänien eller Ungern.

Men Björn Frithiof menar också att det finns positiva sidor: 

– Nu har vi fått upp ögonen för de förhållanden som råder i de här fängelserna och att vi nu kan sätta press på att i det här fallet Rumänen agerar, säger Björn Frithiof.

Han deltog nyligen i ett möte i Bryssel där saken diskuterades – och nästa vecka åker han till Haag för att göra detsamma.

– Givetvis är det frustrerande på flera olika plan att det inte fungerar. Ska man ha gemensam EU-lagstiftning måste den ju följas för att den ska ha legitimitet.

Sverige lägger alltså ner resurser på att hitta de här personerna på order av Rumänien, bara för att de sedan släpps fria?

– Ja, som det ser ut i dag agerar vi som vanlig på varje arresteringsorder – och så hoppas vi hela tiden på att Rumänien kan lösa det. Men det har Rumänien ännu inte gjort det.

De dömda personernas mänskliga rättigheter tas tillvara och ingen tvivlar på att förhållandena i vissa fängelser är undermåliga, men hur ser brottsofferperspektivet ut här?

– Det är självklart en väldigt konstig situation för den som utsatts för brotten de här personerna är dömda för, men just brottsofferperspektivet har inte varit uppe till prövning i Europadomstolen, konstaterar Björn Frithiof.

Vad kan Sverige göra för att få till en ändring?

– Det ligger snarare på EU-nivå. EU bör kunna hjälpa till exempel Rumänien och Ungern att snabba på förbättringsåtgärder. Men trots att detta är ett bekymmer för flera EU-länder är jag osäker på vilket politisk prioritet det har, säger Björn Frithiof.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.