Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-20 19:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/domen-som-kan-bli-avgorande-for-nazisternas-demonstrationer/

Sverige

Domen som kan bli avgörande för nazisternas demonstrationer

NMR-demonstrationen vid bokmässan i Göteborg 2017. Foto: Roger Turesson

I dag, fredag, faller domen mot 16 nazister som deltog i den uppmärksammade demonstrationen under bokmässan i Göteborg 2017. Domen kan vara avgörande för hur Nordiska motståndsrörelsen och liknande organisationer kan demonstrera i framtiden. 

Under rättegångens första dag bär de åtalade nazisterna jackor med texten ”Nordic resistance movement” och kallpratar om sommaren i ett väntrum som de delar med journalister, advokater, åklagare, poliser och motparter. 

Scenen står i kontrast mot den hätska stämningen under demonstrationsdagen då NMR-anhängarna enligt åtalet drabbade samman med poliser och journalister efter att demonstrationståget hade försökt avvika från den angivna rutten. 

Totalt åtalades 16 personer i målet: sju för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp, en enbart för våldsamt upplopp och åtta för hets mot folkgrupp. Alla nekar till brott. 

Målet har beskrivits som principiellt viktigt då åklagare försöker bryta ny juridisk mark. I åtalet driver man linjen att det inte är enskilda symboler som utgör hets mot folkgrupp – utan händelsen i dess helhet.  

– Åklagaren menar att den enhetliga klädseln, sköldarna, tyrrunan och hur de agerat tillsammans ska ses som hets mot folkgrupp, vilket stämmer överens med den linjen vi driver, säger John Stauffer, chefsjurist på människorättsgruppen Civil right defenders (CRD). 

I samband med bokmässan företrädde CRD Judiska församlingen i Göteborg när den överklagade demonstrationstillståndet. Organisationen har också polisanmält flera av de åtalade för hets mot folkgrupp. 

För CRD handlar rättegången om att vidga hur lagen om hets mot folkgrupp bör tolkas.

– Vi menar att man behöver se bredare på det här brottet och inte stirra sig blind på uttryck för nazism och rasism som knyter an direkt till Nazityskland. I stället bör även nutida uttryck för den här ideologin vara olagliga, säger John Stauffer.

Advokaten Sargon de Basso som företräder Pär Öberg, talesperson för NMR, ser åklagarens yrkande som en alldeles för stor inskränkning av yttrandefriheten. 

– Effekten av en fällande dom skulle bli att NMR aldrig mer skulle kunna demonstrera under samma former. Jag ska inte orera om ideologiska frågor men i min värld har även misshagliga åsikter plats i ett rättssamhälle. 

Lagen om hets mot folkgrupp är alltid en inskränkning av yttrandefriheten, menar Christer Mattsson, lektor vid Göteborgs Universitet som forskar om vitmaktsmiljöer.

– Lagen är hårdare i exempelvis Tyskland där det är olagligt att förneka Förintelsen. Den är mer liberal i USA där man helt utan juridiska konstigheter kan släpa ut en hakkorsflagga på en demonstration. Olika länder har olika begränsningar. 

Christer Mattsson har följt rättegången med stort intresse och ser tydliga paralleller 90-talets nazirättegångar. 

– Då hade vi en lång rad nazistiska demonstrationer som provocerade och man tittade på Hitlerhälsningar, hakkors och lite andra symboler. Det krävde många prövningar fram till 1996 när man i Högsta domstolen slog fast att dessa uttrycksformer ska ses som hets mot folkgrupp. 

Enligt honom hade vitmaktrörelsen på 90-talet en estetik och uttrycksformer som inte används i dag. Det, menar han, har lett till att man inte har haft fällande domar kopplade till symboler och andra uttrycksformer för hets mot folkgrupp i den miljön de senaste åren. 

Han exemplifierar: 

– Om en 16-åring heilar på en busshållplats fälls han för hets mot folkgrupp, men inte fyra hundra nazister som marscherar genom stan och uttrycker vad man får anta är samma sak. 

Det som åklagaren i NMR-rättegången försöker göra nu är enligt honom att pröva om den ideologin som organisationen står för i dag – hur de klär sig och vad de uttrycker – ska ses som hets mot folkgrupp. 

– Rent juridiskt är dagens dom inte speciellt avgörande. Den kommer troligen överklagas och måste prövas i högre instans för att det ska bli en vägledande dom. Men den kan ändå ge en fingervisning.