Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Domstol tillämpar inte gymnasielagen – underkänner sänkta beviskrav

Migrationsdomstolen i Malmö finns vid förvaltningsrätten.
Migrationsdomstolen i Malmö finns vid förvaltningsrätten. Foto: Johan Nilsson/TT

Den omstridda gymnasielagen har precis trätt i kraft, men nu har migrationsdomstolen i Malmö beslutat att inte tillämpa den. Enligt domstolen är en del av lagen så bristfällig att den inte får användas.

– Förslaget borde ha skickats på ny remiss, säger chefsrådman Fredrik Löndahl.

Migrationsminister Heléne Fritzon (S) skriver att ”det återstår att se om domen överklagas”.

Den så kallade gymnasielagen innebär att ensamkommande som nekats asyl kan få en ny chans till uppehållstillstånd genom studier. Lagen mötte på förhand hård kritik från både Lagrådet och Polismyndigheten men gick igenom efter att Centerpartiet valt att rösta igenom regeringens förslag.

Lagen trädde i kraft den 1 juli, men bara fem dagar senare har migrationsdomstolen i Malmö nu prövat ett fall enligt den nya lagen och kommer med hård kritik. Anledningen är att lagen innehåller sänkta beviskrav för identitet, något som domstolen inte går med på.

”Domstolen har efter en så kallad lagprövning funnit att beredningen av lagförslaget i den del det avser sänkt beviskrav för identitet varit så bristfällig att lagstiftningen i denna del inte får tillämpas”, skriver domstolen i ett pressmeddelande och slår fast att det normala beviskravet ska kvarstå.

– Det ursprungliga lagförslaget möttes av omfattande kritik och ifrågasättande från flera tunga remissinstanser. Den ändring i förslaget som regeringen då gjorde är väsentlig och avviker från den tydliga och etablerade ordning som gällt under lång tid. Förslaget borde därför ha skickats på ny remiss, säger chefsrådman Fredrik Löndahl.

Till DN säger han att domstolens beslut kan få stora konsekvenser för de asylsökande.

– Det har stor betydelse eftersom väldigt många av dem som skulle kunna omfattas av lagstiftning inte kan göra sin identitet sannolik, man har inte några dokument som kan styrka identiteten.

Regeringen har tidigare gjort bedömningen att om identifieringskravet inte sänktes så skulle färre än hälften av de 9000 asylsökande som omfattas av den nya lagen få stanna.

Fallet som prövats gäller en ung man från Irak som kom till Sverige under 2015. Han hade blivit vuxen när Migrationsverket avslog hans asylansökan 2017, och han har inte gjort sin identitet sannolik enligt domstolen.

Fredrik Löndahl säger att det är enbart delen om beviskraven för identitet som domstolen underkänner.

– Kan man styrka identiteten så kan man beviljas uppehållstillstånd utifrån de här grunderna, säger han.

Enligt honom kan det nu uppstå en situation där olika domstolar och olika domare tillämpar lagen på olika vis, i väntan på att Migrationsöverdomstolen prövar ett ärende.

– Varje domare är självständig i sitt bedömande så att det kan finnas olika uppfattningar och även inom en domstol kan det finnas olika uppfattning. Det är viktigt att det kommer till Migrationsöverdomstolen prövning så fort som möjligt så att vi får en prejudicerade avgörande som alla ska förhålla sig till.

DN har sökt mannens ombud, advokaten Karin Sanfridsson. Hon är på semester och avböjer att kommentera domen. Det är därför okänt om mannen tänker överklaga den.  

DN har sökt Heléne Fritzon (S), migrationsminister och biträdande justitieminister. I en skriftlig kommentar säger hon att både regeringen och finansutskottet gjorde bedömningen att regeringsformens beredningskrav var tillgodosett när den nya lagen utformades.

”Nu har en domstol gjort en annan bedömning och regeringen kan inte uttala sig om den bedömningen eller på annat sätt kommentera ett enskilt fall. Domen har inte vunnit laga kraft. Det här är en dom i första instans. Det återstår att se om domen överklagas.”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.