Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Dottern dödades – trots larm

Mattias Bergstens kamp för Isoldes säkerhet var lönlös. Socialtjänsten i Motala ignorerade hans oro och sex månader senare mördades treåringen av sig egen mamma. ”Jag önskar att de hade tagit min anmälan på allvar”, säger Mattias.

På övervåningen står ett flickrum med prinsessgardiner och ett sjö­rövarskepp fortfarande orört. Griffeltavlan är tom. Barnböckernas blad knastrar som oanvända böcker brukar. Isolde blev tre år gammal och hann aldrig sova under de självlysande plaststjärnorna i taket.

Klockan 23.08, den 16 juni förra året, stod två poliser i Mattias Bergstens hall och berättade att Isolde inte längre var i livet.

– Jag tänkte först att det inte var sant, sedan förstod jag att min dotter var mördad, säger han tyst och ber om ursäkt för att han inte orkar hålla ögonkontakt.

Nu vill Mattias Bergsten berätta sin historia, beskriva sin strid mot socialtjänsten i Motala kommun. Han hoppas att den ska rädda åtminstone något barn eller någon förälder från att hamna i en liknande situation.

– Ingen förälder ska behöva stå där på hallmattan och ta emot samma besked som jag fick, säger han.

Vi går tillbaka till december 2012. Vårdnadstvisten har pågått i över ett år när socialtjänsten i Motala får in en orosanmälan från Mattias Bergsten. I ett samtal med handläggaren berättar han att mamman till barnet hotat att ta livet av både sig själv och Isolde.

– De frågade om jag trodde att hon skulle göra allvar av sina hot. Vad skulle jag svara, det fanns ju en anledning till att jag gjorde en anmälan. Men ingen normal människa tror väl att en person man känner ska döda ett barn, säger han.

I socialtjänstens rapport konstaterar handläggaren sedan att det inte fanns andra uppgifter som kunde ge stöd för en annan bedömning. Någon utredning om Isoldes behov av skydd var därmed inte aktuell, i stället skickades ett brev ut till mamman med information om hur hon kunde få stöd om hon ville.

Sex månader senare kom samtalet till SOS Alarm.

Det var barnets mormor som hittat sin dotter och dotterdotter livlösa i sängen. Av den rättsmedicinska undersökningen framgår det att Isolde förgiftats av nio fentanylplåster som fästs på hennes kropp. Plåstren hade mamman stulit från sin arbetsplats, ett apotek.

Isoldes mamma har erkänt att hon tagit livet av sitt barn. Den rättspsykiatriska undersökningen slog fast att hon har en allvarlig psykisk störning, och därför inte haft förmåga att inse innebörden av sina handlingar. I september dömdes hon till rättspsykiatrisk vård.

– Jag tänker hela tiden på vad jag gjort och vad jag borde ha gjort. Skulle jag ha polisanmält? Skulle jag ha åkt dit och hämtat henne själv? Hade hon levt i dag i så fall? De här tankarna äter upp mig, säger Mattias Bergsten.

Att ett barn dödas av sin egen förälder är mycket ovanligt. Under 2000-talet har mellan fyra och sex barn utsatts för dödligt våld i Sverige varje år.

– I nio av tio fall är det en förälder som ligger bakom mordet. Kvinnor som dödar sitt barn är oftast psykiskt sjuka, har vanföreställningar eller djupa depressioner, säger Mikael Rying, kriminolog vid Riks­polisstyrelsen.

Marianne Kristiansson, verksamhetschef på Rättsmedicinalverket, förklarar att kvinnor då tolkar omvärlden utifrån sina psykotiska symtom.

– De kan exempelvis uppleva att det är bättre att dö än att leva vidare i den tillvaro de befinner sig i. Att de skyddar barnet genom att döda det, säger hon.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har granskat fallet med mördade Isolde och ger socialtjänsten i Motala skarp kritik för hur de hanterat Mattias Bergstens anmälan.

Framför allt har de inte satt barnperspektivet i första hand.

”Bedömningen är att det funnits riskindikationer av sådant slag att detta borde ha föranlett ett aktivt agerande. Det samlade intrycket är att socialkontoret avhände sig frågan om barnets behov av skydd alltför snabbt och med stöd av ett bristande underlag”, skriver IVO.

Mattias har inte orkat läsa rapporten. Han kämpar mot tårarna.

– För handläggarna på socialtjänsten var det en vanlig dag på jobbet. För min familj är det en tragedi. Det jag egentligen vill säga är att alla som är oroliga för sina barn ska sparka in de dörrar de kan och rädda sina barn. Men det kan jag ju inte göra, för vi har ett system och en kultur som motverkar det.

Han vädjar till alla som arbetar med barnskydd att ta anmälningar och oro på större allvar.

– Jag tycker att de borde ha sparkat in dörrarna åt mig. Jag inser att Isolde aldrig kommer tillbaka, men om hon hade hamnat hos någon jourfamilj hade hon i alla fall varit i livet.

Förvaltningschefen för socialtjänsten i Motala, Åke Wännman, säger att myndigheten tagit åt sig av kritiken i IVO:s rapport.

– De underkände bland annat våra motiv till nedlagda utredningar och det har vi skärpt upp nu.

Han har svårt att förklara hur larm om ett mordhot inte kunde tas på allvar.

– Jag kan bara säga att socialtjänsten agerade utifrån den bedömning som gjordes då. Inte minst borde socialtjänsten ha checkat av hur det stod till med barnet, det var ett stort misstag att inte göra det.

Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör en polisanmälan upprättas från myndigheten om det finns en misstanke om brott mot liv och hälsa.

– Baserat på de uppgifter vi hade då gjorde vi ingen polisanmälan. Men det är mycket möjligt att vi borde ha gjort det, säger Wännman.

Flera kritiserade kommuner

Haninge

IVO har granskat 23 förhandsbedömningar. I hälften av fallen tog besluten mer än 14 dagar att fatta. Bristande dokumentation när det gäller behov av barnets skydd och stöd. Socialtjänsten har inte pratat med de berörda barnen.

Mjölby

Socialstyrelsen har granskat 18 anmälningar av allvarlig karaktär. I de fall där utredning inte inletts var bedömningen bristfällig utifrån barnets perspektiv. I vissa fall på grund av att föräldrarna inte tyckte att det behövs.

Jönköping

Socialstyrelsen granskade 35 an­mälningar om barn som riskerar att fara illa. Tio av förhandsbe­dömningarna drog över tiden. I flera av dem har socialtjänsten inte haft kontakt med barnet, utan att förklara varför.

Norrköping

Socialstyrelsen har granskat 18 anmälningar och konstaterar att barnperspektivet inte varit i fokus. Flera utredningar har avslutats utan insats, trots att socialtjänsten ansett att det skulle behövas.

Kalmar

Socialstyrelsen granskade 11 an­mälningar. Flera av dem, där socialtjänsten valt att inte inleda en utredning, var av mycket allvarlig karaktär. Det saknades utredningsplan i alla utom ett fall.

Eslöv

IVO har granskat 13 anmälningar. I flera saknas skyddsbedömning och vissa har fått vänta mer än lagstadgade två veckor på beslut. Av de tio granskade utredningarna fanns ingen information om föräldrar underättats i nio av dem.

Göteborgs stad, östra stadsdelsnämnden

IVO har granskat 241 förhandsbedömningar där socialtjänsten valt att inte inleda utredning, 104 hade bristande motiveringar till beslutet. Av de 60 senaste inkomna förhandsbedömningarna där man valt att inte utreda barnets skyddsbehov var 53 bristfälliga. Handläggarna har ofta bara pratat med föräldrar eller en släkting.

Katrineholm

Vid inspektionen hade socialtjänsten 95 pågående barnavårdsutredningar, 25 av dem hade pågått längre än fyra månader vilket är den tid som en utredning får ta. Kommunen har, trots upprepad kritik, inte vidtagit de åtgärder som krävs och riskerar vite på 600 000 kronor.

Kristianstad

IVO har granskat 18 anmälningar och nio avslutade utredningar. I hälften av fallen har förhands­bedömning inte skett inom lag­stadgade 14 dagar. IVO har funnit stora brister i motiveringar till nedlagda utredningar. I åtta av nio granskade fall pågick de i mer än fyra månader.

Fotnot: Från den 1 juni 2013 övergick tillsynen för socialtjänsten från Socialstyrelsen till IVO. Några av dessa tillsynsrapporter kommer därför från Socialstyrelsen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.