Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-19 13:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/dystert-trafikar-2018-fler-doda-pa-vagarna-an-pa-nio-ar/

Sverige

Dystert trafikår 2018 – fler döda på vägarna än på nio år

Mittseparering minskar risken för mötesolyckor. Här Värmdöleden utanför Stockholm.
Mittseparering minskar risken för mötesolyckor. Här Värmdöleden utanför Stockholm. Foto: Fredrik Funck

Förra året dog 325 personer på de svenska vägarna, visar färska siffror. Det är fler dödsfall än på nio år. Visionen om högst 220 döda om endast två år kräver snabba säkerhetsåtgärder, konstaterar Khabat Amin, statistiker på Transportstyrelsen. 

Anders Bolling
Rätta artikel

År 2018 var ett ovanligt dystert vägtrafikår i Sverige med 325 dödsfall. Det var en kraftig ökning från 2017, med 72 personer. Dödssiffran är den högsta sedan 2009, då det dog 358 personer. Från 2010 till 2017 låg siffran under 300 alla år utom ett.

Den vanligaste dödsolyckstypen är singelolyckor med motorfordon, men de typer som ökade mest under 2018 var mötes- och omkörningsolyckor.

Även dödsolyckorna med mc ökade. Förra året dog 47 personer på mc, vilket är 8 fler än året före.

– Statistiken är preliminär. Vi har inte hunnit analysera utfallet i särskilt stor utsträckning, säger Khabat Amin, statistiker på Transportstyrelsen.

De flesta mötesolyckor i fjol tycks ha skett på vägar som inte är mittseparerade, enligt Amin.

Beror ökningen på slumpen eller på en beteendeförändring?

– Det är det vi inte vet ännu.

Sverige har sedan drygt 20 år en nollvision i trafiksäkerhetsarbetet, ett långsiktigt mål om att ingen ska dödas i trafikolyckor i landet. Ett delmål är att antalet döda ska vara högst 220 år 2020, en halvering från nivån 2007.

Det är bara två år dit. Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam säger i en kommentar till de senaste siffrorna att det ”ser ut att bli svårt att nå målet”.

Khabat Amin vill dock inte avfärda det som orealistiskt.

– Nej, men det krävs ytterligare åtgärder, och snabba åtgärder.

– Framför allt att hastighetsbegränsningarna efterlevs. Hastigheten är en viktig faktor för att mildra konsekvenserna av olyckor. Och säkrare vägar, exempelvis med mer mittseparering.

Ofta glöms den mänskliga faktorn, menar Amin.

– Det är jätteviktigt att vi som vi som kör på vägarna håller hastigheten, är nyktra och anpassar körningen till väglaget och andra omständigheter. Systemet kan inte fixa allt.

Skulle självkörande bilar minska dödsfallen?

– Om de ska vara som robotar och inte köra fortare än det som är tillåtet borde de hjälpa till, ja.

Under många år av fallande dödstal var Sverige snart sagt det enda land i Europa som inte förbjöd handhållen användning av mobiltelefon vid körning. Ökningen av dödstalet kommer efter det första år då även Sverige haft en sådan lag.

Säger detta något om lagens betydelse?

– Det fanns ett förbud tidigare, men lagen var inte lika tydlig. För att kunna se effekterna behövs mer tid. Vi har inte hunnit analysera det, säger Khabat Amin.

– Samtidigt är det svårt att avgöra effekterna med tanke på att man måste ha bevis på att kommunikationsutrustning använts.

Att det är riskfyllt att använda mobil vid körning är belagt i många studier, och det har också konstaterats att lagar mot handhållen mobil har lett till minskad mobilanvändning i bilen.

Det är dock tunnare med studier av hur sådana lagar påverkat olycksstatistiken.

En amerikansk studie från 2015 pekade på att förbud ger en viss minskning av olyckor. Men andra har gett oklara resultat eller konstaterat att det inte skett någon minskning.

Det konstateras att förare kan bli lika distraherade av handsfree-samtal, som i regel är tillåtna där handhållen användning är förbjuden. Ett dilemma är också att det är svårt för polisen att efter olyckor leda i bevis att orsaken var just mobilanvändning.

I bantrafiken omkom 96 personer förra året, vilket är ungefär det genomsnittliga antalet de senaste åren. De allra flesta av dessa dödsolyckor inträffade på järnvägen och bara ett mindre antal i tunnelbanan.

I luftfarten dog 2 personer, vilket är det näst lägsta antalet sedan 2010. Inget av dessa dödsfall inträffade i kommersiell flygtrafik.