Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Efter våldsvågen i Malmö: amerikansk antivåldsmetod ska specialstuderas

Manchester, Toronto, Boston, Chicago, Los Angeles – alla är de städer i världen där det dödliga våldet orsakat av kriminella nätverk minskat med hjälp av olika metoder. Nu tar Malmö stad nästa steg mot att inleda ett samarbete med kriminologer i USA.

”Group violence intervention” kallas metoden som presenterades under Brottsförebyggande rådets årliga konferens ”Råd för framtiden” i mars i år. Konferensen hölls i Malmö, en stad där sexton personer mördats på öppen gatan under de senaste fjorton månaderna.

En av huvudtalarna var kriminologen David M Kennedy, verksam vid College of Criminal Justice i New York.

– Nu vet vi att gör vi rätt saker får vi bukt med det dödliga våldet, sa han då.

Läs mer: ”Det går att bryta gängens makt”

Den 3 maj fattar Malmö stad beslut om hur kommunen ska gå vidare för att eventuellt införa modellen i den av våld hårt drabbade staden. Bland annat ska företrädare från staden delta i en konferens i USA för att ytterligare studera vad som kan fungera i svensk kontext.

I huvudsak går metoden ut på att använda sig av grupptrycket i de gäng som står för det grövsta våldet och att samla de anhöriga och andra berörda kring de unga kriminella i så kallade ”call-ins”, där man helt enkelt samtalar om individens livsvillkor och alternativ.

Metoden innebär också att civilsamhället sluter upp, så väl föreningar som religiösa samfund och församlingar.

I Malmö har man i dag ”Trygg och säker stad” vars styrgrupp består av de högsta förvaltningscheferna från grundskola, gymnasieskola, socialtjänsten och polisen. De har i sin tur en samverkansöverenskommelse.

– Vi vet att ska man arbeta med brottsprevention kräver det en bra struktur och en tydlighet vilka som fattar besluten. Det har vi nu. Men ska man anamma en modell utifrån så gäller det också att vi har de verktyg som krävs, konstaterar Per-Erik Ebbeståhl, trygghets- och säkerhetsdirektör i Malmö stad.

Han tror egentligen inte att det finns någon enstaka modell som kan lösa en stads eller några områdens specifika problem – utan att allt handlar om att hitta kunskapsbaserade metoder som passar de lokala förutsättningarna.

– Inte sällan handlar det om hur relationen mellan kommunen, polisen och civilsamhället ser ut och vem som har vilket ansvar, fortsätter han.

Under måndagen publicerade Sveriges radio ett reportage från Manchester i England, där en satsning, kallad Multi-agency stategy, minskat antalet skottlossningar i två av de socioekonomiskt utsatta förorterna till nära nog noll.

Enligt reportaget har området liknande struktur som de utsatta områden i Stockholm, Göteborg och Malmö som också drabbats av liknande brottslighet – och stor misstro mot polisen.

Enligt reportaget var det först när de boende fick nog och när man i samverkan med myndigheterna förstod att problemet var allas – och inte ”någon annans”.

Där skapade man referensgrupper av boende som politiker och polis fick använda i sitt arbete. Inte minst de olika religiösa samfunden engagerade sig.

Patsy Mckies, vars son sköts till döds i området Mosside i Manchester då han hamnade i skottlinjen mellan två rivaliserande gäng, berättar i reportaget om hur hon engagerade sig och bildade rörelsen ”Mammor mot våld”, på samma sätt som Carolina Sinisalo, mamma till Robin, 15, som sköts till döds i Akalla för ett drygt år sedan bildat ”Fuck våldet” har gjort här i Sverige.

Läs mer: ”Våra barn får betala ett fruktansvärt högt pris”

– När vi alla visade att vi brydde oss om våra ungdomar vände det, menar Patsy Mckies i SR:s reportage.

För Malmös del handlar det nu till stor del om att hitta det sätt som passar Malmö och som passar den svenska lagstiftningen. Ett hinder uppges fortfarande vara den sekretess som socialtjänstens arbete omfattas av. Malmös polismästare Stefan Sinteus har tidigare sagt att han är mycket intresserad av fördjupa samarbetet med de amerikanska kriminologerna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.