Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-19 10:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/elever-stoppas-trots-stor-brist-pa-tagforare/

Sverige

Elever stoppas trots stor brist på tågförare

Foto: Johan Nilsson/TT

Trots att det finns stor brist på utbildade lokförare stoppas skolor från att ta emot fler elever.

Anledningen är att det inte finns tillräckligt med handledare till den obligatoriska praktiken.

– Konsekvensen om vi inte klarar branschens kompetensförsörjning blir ytterst att resenärerna och godsen inte kommer fram i tid, säger Linda Ekholm Borg på Almega.

Rätta artikel

Järnvägsbranschen är inne i en expansiv fas med stora satsningar på det eftersatta järnvägsnätet. Samtidigt är det redan i dag brist på nyckelpersoner som lokförare och banarbetare. Med de stora satsningarna räknar man med att det i framtiden kommer krävas många nyanställningar inom alla delar av ledet, från banarbetare och lokförare, till personal inom forskning och utveckling.

– Antalet praktikplatser har varit flaskhalsen. Vi kan inte utbilda så många vi behöver, för det finns inte plats för tillräckligt många elever på en gång, säger Linda Ekholm Borg, branschexpert på branschföreningen Almega spårtrafikföretagen, och samordnare för branschens lokförarutbildningar.

– Det spelar ingen roll hur mycket pengar det regnar över branschen om det inte finns någon som kan sätta dem i verket, säger Linda Ekholm Borg på Almega.

Resultatet av den omfattande lokförarbristen har i vissa fall lett till inställda avgångar, beordrad övertid och en ”krisuppgörelse” med fackförbund.

– Det som har uppstått nu är att det är sådan brist att vi även har svårt att hitta förare att hyra in tillfälligt. Alla operatörer snor från varandra, man rekryterar från varandra. Det har gjort att det har blivit en extra tillspetsad situation för många operatörer och även för oss, säger MTR:s presschef Claes Nyberg.

Trots ett akut behov fick MTR tillsammans med andra skolor avslag på sina ansökningar om att ta emot fler elever på sina yrkesutbildningar. Branschen klarar helt enkelt inte att ta fram tillräckligt många praktikplatser, trots att folk står på kö för att komma in på den populära utbildningen.

Enligt facket finns det inte tillräckliga incitament för företagen att erbjuda handledare eftersom det innebär en kostnad som saknar garantier.

– Särskilt på skolor där eleverna inte är knutna till arbetsgivaren krävs det ganska mycket ”goodwill” av enskilda företag för att ställa upp och skapa handledarplatserna. Risken finns att ett annat företag rekryterar personalen så fort den är klar. Och då står första företaget där med alla kostnader för utbildning, säger Thomas Gorin Weijmer, ombudsman på Seko, med ansvar för järnväg och spårtrafik.

Stora pensionsavgångar och kortsiktig planering har bidragit till en växande klyfta mellan behovet och tillgången på arbetskraft i hela järnvägssektorn. Den är mest synlig när det kommer till lokförarbristen men mer kritiskt är det för underhållsarbetare och reparatörer.

Sedan järnvägen avreglerades 2010 har Trafikverket som ersatte Banverket inte längre vad som kallas för sektorsansvar, ett övergripande ansvar för att behovet av arbetskraft tillgodoses.

– Det här ledde till en ganska stor fragmentisering, alla företag fick sköta sin egen verksamhet. Och det har vi försökt råda bot på nu, säger Björn Westerberg, VD för branschföreningen Tågoperatörerna.

För två år sedan började man satsa på olika typer av samarbetsforum och en samordnare utsågs specifikt för lokförarutbildningarna.

– Med den nya samarbetsviljan som finns hos alla aktörer så finns det goda förutsättningar att det här ska kunna komma i takt. Men sen går det för långsamt, säger Linda Ekholm Borg på Almega.

I början av året tog branschen tillsammans fram en undersökning som visade att nästan halva arbetsstyrkan av underhållsarbetare och tekniker inom järnvägen kommer att saknas inom några år. Det är en åldrande arbetsgrupp som inte fylls på med nya.

Baserat på den undersökningen skrev sju företrädare från branschen nyligen under ett debattinlägg i SVT opinion. Där föreslog företrädarna att man bör återförstatliga det övergripande ansvaret för kompetensutveckling och utbildning inom järnvägsbranschen, för att komma tillrätta med arbetsbristen. De föreslår att Trafikverket bör återta delar av det ansvar som Banverket hade innan privatiseringen. 

”Järnvägsbranschen lider av en skriande kompetensbrist som kommer medföra stora samhällsproblem när planerade projekt ställs in på grund avsaknad av kompetens”, skrev de i inlägget.

– Vi behöver all hjälp vi kan få för att boosta branschen och få fler personer att välja järnvägsyrken, säger Linda Ekholm Borg.

Behovet av en ansvarig myndighet ska ha framförts till ansvariga politiker.

– Det var på gång och sedan vet jag inte vad som hände faktiskt. Det är väl olika intressen som ska avvägas. Vi kan bara konstatera att beslutet att låta någon myndighet, som Transportstyrelsen, ha ett övergripande ansvar för hela järnvägssektorns kompetens, det beslutet har inte fattats än, vilket är beklagligt, säger Thomas Gorin Weijmer på Seko.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth svarar i ett mejl till DN.

”Det är utbildningsväsendet och Arbetsförmedlingen som svarar för de statliga insatserna som görs för att möta kompetensbehovet. De har en överblick över samtliga sektorers kompetensförsörjning. Det är till exempel rimligt att universiteten ansvarar för att utbilda järnvägsingenjörer - inte Trafikverket.”

Facket menar dock att en del av det problemet som kommer med bristen på arbetskraft är att den inte når Arbetsförmedlingen.

– Det är ingen som går till Arbetsförmedlingen för där finns ingen med den kompetensen. Det är en så extremt efterfrågad kompetens och alla har ju jobb liksom, så man går via sina nätverk, man lånar mellan företag, eller via bemanningsföretag. Så järnvägstekniker har inte ens definierats som ett bristyrke av Arbetsförmedlingen, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng som är utredare på Seko.