Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Elisabeth Massi Fritz är advokaten som blev #metoo-rörelsens frontfigur.
Elisabeth Massi Fritz är advokaten som blev #metoo-rörelsens frontfigur. Foto: Anette Nantell
Sverige

Elisabeth Massi Fritz: I min värld finns onda människor

Advokat Elisabeth Massi Fritz har tidsandans vind i ryggen. I många år har hon kämpat för strängare straff för sexbrottslingar och för att offren ska sluta skämmas och våga anmäla.

”I min värld är det svart eller vitt – det finns ingen medelväg”, säger hon till DN:s Johar Bendjelloul och fotograf Anette Nantell.

Aftonbladetskribenten, Kulturprofilen, den kända komikern, TV4-snickaren, SVT-programledaren – kvinnorna som anklagar dem har alla valt att ringa Elisabeth Massi Fritz.

Vad det beror på?

Att hon är bäst, om du frågar henne själv.

Vi möts på hennes klassiskt advokateleganta kontor på Östermalm i Stockholm, på var sin sida om hennes respektingivande skrivbord. På väggen bakom henne hänger en oljemålning i naivistisk stil i starka färger, målad av systern Cecilia. Den föreställer en lyckligt strålande Elisabeth, med famnen full av knubbiga bebisar.

Jag tycker att jag är bäst i Sverige på att företräda utsatta brottsoffer.

Det är i mitten av december, årets mörkaste tid. Advokaten är oföränderligt engagerad, trots att hon jobbat närmare tolv timmar när vi ses.

– Jag tycker att jag är bäst i Sverige på att företräda utsatta brottsoffer.

Du vet väl att man inte antas uttrycka sig så? Den enda person jag tidigare intervjuat som sagt att han är bäst är skådespelaren Tommy Berggren.

– Varför får man inte tycka att man är bäst? Vi har kunskap, engagemang och vi fajtas för klienterna. Jag har 26 års erfarenhet. Och jag kanske inte är som alla andra, säger hon med en självklar ton.

Elisabeth Massi Fritz företräder ett stort antal av offren i de mest uppmärksammade #metoo-fallen, de mediala fallen där kända och mäktiga män har pekats ut som maktmissbrukande sexuella rovdjur. Hon är Sveriges mest kända advokat i mål som rör sexual- och hedersbrott.

Elisabeth Massi Fritz biträder bara brottsoffer, aldrig misstänkta förövare. Som målsägandebiträde ska hon vara strikt partisk i rättsprocessen. Objektivitet och tvekan är inte en del av hennes roll i rättssalen.

Sedan slutet av 1990-talet har hon haft en lång rad högprofilerade mål: hedersmordet på Pela Atroshi, de fällande våldtäktsdomarna mot polismästaren Göran Lindberg och de så kallade Stureplansprofilerna, fallet med den våldtäktsmisstänkte Wikileaksgrundaren Julian Assange.

Elisabeth Massi Fritz med sina anställda jurister Therese Johansson, Linda Kanalga och Olivia Revelj på kontoret på Östermalm i Stockholm. Tavlan har titeln ”Elisabeth och världens barn” och är målad av systern Cecilia.
Elisabeth Massi Fritz med sina anställda jurister Therese Johansson, Linda Kanalga och Olivia Revelj på kontoret på Östermalm i Stockholm. Tavlan har titeln ”Elisabeth och världens barn” och är målad av systern Cecilia. Foto: Anette Nantell

Hon leder en advokatbyrå med 14 anställda, samtliga är kvinnor. I en presentationsvideo på Instagram skrider de välklädda juristerna fram i slowmotion, likt en vinjett till en amerikansk advokatserie. De går i bredd, som stridsflygplan i formation. Instagramsidan är fylld av peppande kommentarer från tusentals kvinnor.

Jag ÄR en powerkvinna.

Elisabeth Massi Fritz peppar tillbaka. Bicepsemoji, knytnävsemoji.

Bilden av powerkvinnan – är det så du vill iscensätta dig?

– Det är så jag känner mig, det är inte bara en iscensättning. Jag är en powerkvinna.

Några timmar tidigare följer jag med henne till regeringskansliet Rosenbad, en plats hon har besökt ofta denna höst. Inom loppet av en dryg vecka i slutet av november var hon inbjuden till både statsminister Stefan Löfven och justitieminister Morgan Johansson. Jämställdhetsminister Åsa Regnér träffar hon oftare. Som i Malou von Sivers TV4-soffa i slutet av oktober. ”Det jag vill att ni gör...” säger Massi Fritz med höjt pekfinger och blicken fäst vid en sfinxlik Regnér. ”...ni behöver förlänga preskriptionstiden för de här brotten!” Betoningarna är kraftfulla. Och så de karaktäristiska r:en, som trummar fram budskapet, lite som Carl Bildt fast med rullande tungspets, som en djupt klingande väckarklocka – ”strrrängare strrraff för brrrott mot kvinnor!”.

Denna decembermåndag handlar det om #metoo-uppropen: ännu en träff med jämställdhetsminister Åsa Regnér, som bjudit in till möte om framtiden. Här synliggörs vittnesmålens massiva bredd: de butiksanställda, vårdpersonalen, skådespelarna, journalisterna, restaurangfolket, teknikerna, de prostituerade. Omkring 70.000 människor har skrivit under.

I pausen blir Elisabeth Massi Fritz fort en centralpunkt, kring henne kretsar journalister och kvinnor från de olika #metoo-uppropen. Visitkort utbyts, mobilnummer utväxlas.

Mötessalen i regeringskansliet är cirkelformad, liksom FN:s säkerhetsråd, de diplomatiska förhandlingarnas hörnlösa rumsformgivning. Massi Fritz sitter bredvid Galaxia Elias, från uppropet #underytan, som har samlat berättelser om hedersförtryck.

När Galaxia Elias talar genomför Massi Fritz ett perfekt skolboksexempel på ett bekräftande kroppsspråk – öppnar de korslagda armarna, vänder hela kroppen mot Elias, etablerar ett nickande leende.

– Hon peppade mig, gav tummen upp och sa ”bra jobbat”, säger Galaxia Elias. Jag tycker jättemycket om henne, hon bryr sig på riktigt om hedersförtryckta kvinnor.

När jag frågar runt kommer de uppskattande orden om advokaten från alla håll, likt blötsnön i decembermörkret utanför. ”Fantastisk!”, ”Toppar listan!”, ”En riktig kämpe!”. Elisabeth Massi Fritz är en auktoritet här, en #metoo-uppropens gudmor.

Elisabeth Massi Fritz har mött jämställdhetsminister Åsa Regnér i TV4-programmet ”Malou efter tio” flera gånger under hösten, för att tala om #metoo. ”Det som är så stort med #metoo är att personer som inte har en plattform har lyckats få en röst. Det har Elisabeth Massi Fritz och andra som gnetat med frågorna under lång tid bidragit till”, säger Regnér.
Elisabeth Massi Fritz har mött jämställdhetsminister Åsa Regnér i TV4-programmet ”Malou efter tio” flera gånger under hösten, för att tala om #metoo. ”Det som är så stort med #metoo är att personer som inte har en plattform har lyckats få en röst. Det har Elisabeth Massi Fritz och andra som gnetat med frågorna under lång tid bidragit till”, säger Regnér. Foto: Anette Nantell

Jag sticker bandspelaren under näsan på jämställdhetsminister Åsa Regnér:

– Elisabeth Massi Fritz är engagerad, tydlig, tuff och står på kvinnors sida.

Vilka insikter har du fått i samtalen med henne?

– Jag talar ju med många människor, säger Regnér. Men att brottsliga handlingar som kvinnor råkar ut för inte har samma status som brottsliga handlingar som män råkar ut för, det har vi diskuterat mycket.

Elisabeth Massi Fritz är just nu en av de mest tongivande personerna när Sverige efter #metoo ska definieras. Hennes kunskaper efterfrågas och telefonerna ringer mer än tidigare.

– Det är en topp nu, säger Elisabeth Massi Fritz. Jag och mina anställda hinner inte riktigt med, det är många som drar i oss. Vi kommer att behöva vara fler snart.

Står hon bakom mig törs jag göra min röst hörd.

Jag talar med några av de kvinnor som känt #metoo-rörelsens kraft och därpå vänt sig till Massi Fritz för att få hjälp att anmäla sexövergrepp. Förväntningarna är höga. ”Står hon bakom mig törs jag göra min röst hörd”, säger en kvinna. ”Jag har kanske haft behov av att prata med henne mer än vad hon haft tid till”, säger en annan kvinna. ”Men när jag blev kallad till förhör svarade hon pronto. Hon prioriterar.”

I slutet av 1990-talet mötte Massi Fritz ett mumlande ointresse när hon insisterade på att tala om hederskulturens särskilda kännetecken. Och fram till för bara några år sedan klingade hennes idéer skorrande högerspökigt i debatten, om strängare straff och krav på invandrares ovillkorliga anpassning till det svenska samhället.

Men nu råder andra tider. Elisabeth Massi Fritz har tidsandans vind i ryggen. Och det handlar inte bara om att sexövergrepp och manligt maktmissbruk plötsligt debatteras.

Elisabeth Massi Fritz egentliga hemmaplan är rättssalarna. Vi möter henne inför en våldtäktsrättegång i hovrätten. Hon ber DN:s fotograf Anette Nantell att vara diskret med kamerorna för att inte skapa ytterligare obehag i ett känsligt mål. Först tror vi att hon vill skydda brottsoffret, men advokatens klient är inte på plats under hovrättsvalvens kristallkronor. Omsorgen gäller de åtalade tonårspojkarna, en av dem halvligger i en läderklädd soffa utanför rättssalen, iförd luvtröja och keps och med blicken i mobilen. Elisabeth Massi Fritz uppträder vänligt och respektfullt mot alla, hejar på försvarsadvokaten, den några år yngre åklagaren Paulina Brandberg får beröm: ”Du är jätteduktig, det har du väl fått höra.”

På väg till förhandling i Svea hovrätt på Riddarholmen.
På väg till förhandling i Svea hovrätt på Riddarholmen. Foto: Anette Nantell

Liksom i de flesta rättssalar råder en byråkratisk stillhet, en påtaglig kontrast till de åtalade handlingarnas våldsamhet. Lugnande och en smula rörande. Inget rubbar rättsstaten.

Dagens mål rör en gruppvåldtäkt i Barkarby i somras, där två tonårspojkar dömdes i tingsrätten för att ha våldtagit en kvinna i 40-årsåldern.

Det är det andra gruppvåldtäktsmålet på kort tid för Elisabeth Massi Fritz. Några dagar tidigare har hon avslutat rättegången om den misstänkta gruppvåldtäkten i Fittja. En kvinna berättar att hon blev våldtagen i flera timmar av ett tiotal män i ett trapphus, när hon skulle köpa droger. Ett fall som har brutit igenom det ständigt pågående eländesbruset i medierna, i sin mardrömslika omänsklighet. ”Vem ska tro på mig, jag är ju missbrukare och beter mig inte som det perfekta offret domstolen är van vid”, sade kvinnan till sin advokat när det stod klart att de tre häktade männen hade släppts på fri fot. Några dagar senare kom den friande domen, bevisen räckte inte.

– Jag ska överklaga, den här domen ska prövas i alla instanser, säger Elisabeth Massi Fritz, när vi ses några timmar senare på hennes kontor.

– Jag är helt övertygad om att kvinnan i Fittjafallet varit med om en tortyrvåldtäkt och att hon har utnyttjats för att hon är missbrukare. Dessutom borde stödbevisningen ha räckt för en fällande dom. Också i Barkarbymålet är offret en kvinna med missbruksproblem, jag vill ägna mer kraft åt den här gruppen nu, den som rättsväsendet misstror. Det handlar om allas likhet inför lagen.

När vi talar om gruppvåldtäkter skärps hennes redan skarpa ton ytterligare ett snäpp.

– Det finns mycket ondska i en gruppvåldtäkt, som ju går ut på att förnedra en kvinna och göra henne illa. I många mål kan vi se att de skojar, filmar, tycker det är roligt. Det tycker jag är ondska.

I min värld är det svart eller vitt – det finns ingen medelväg.

Du talar om onda handlingar, men finns det också onda människor?

– Det finns absolut onda människor i min värld. Jag möter dem i rättssalen. De som mördar. De som våldtar vuxna och barn. Och de som begår hedersbrott, som kan döda sitt eget barn, som kan tvinga sitt eget barn in i ett äktenskap. Det är inte psykiskt sjuka människor, det handlar om makt och kontroll.

– Att till varje pris vilja bevara familjens normer, där finns otroligt mycket ondska.

Jag som är mer gråmelerad av mig kan uppleva det resonemanget som lite svartvitt. Vilka mänskliga nyanser missar du när du tror på onda och goda människor?

– Majoriteten av människor man möter är ju goda. Vad jag menar är att det faktiskt finns en skara som är onda – och då syftar jag på förövarna i de allvarligaste mål jag har haft genom åren.

Elisabeth Massi Fritz på #metoo-möte i Rosenbad. Här hälsar hon på jämställdhetsminister Åsa Regnér.
Elisabeth Massi Fritz på #metoo-möte i Rosenbad. Här hälsar hon på jämställdhetsminister Åsa Regnér. Foto: Anette Nantell

De här onda människorna som existerar i din värld. Tror du att de har möjlighet att förändras?

– Jag skulle ju vilja att alla människor var goda, man förlåter, man är snäll, man går vidare.

– Men när det gäller de grövsta brotten, mord, terrordåd: de människorna måste låsas in, och det på livstid. Finns minsta risk för återfall så måste de sitta bakom lås och bom livet ut.

– I min värld är det svart eller vitt – det finns ingen medelväg. De enda jag tycker man ska ta särskild hänsyn till är unga förövare som kanske är för unga för att inse vad de har gjort, även om också unga borde kunna dömas till långa fängelsestraff. Men när det gäller resten av förövarna säger jag nej!

Var kommer den här synen på ont och gott ifrån?

– Den har formats av mitt arbete, att man ser så mycket som är så ... brutalt! Alla mordmål, alla övergrepp – det finns så mycket ... elände! Så ibland tappar man ju tron på att det goda existerar hos vissa människor.

Såg du på världen på det sättet också som ung?

– Ja, det tror jag nog. Jag är uppvuxen i en hederskultur som inte var lätt att leva i eller ta sig ur.

Elisabeth Massi Fritz äter julbord på Operakällaren med sina anställda – som samtliga är kvinnor. ”Det är en topp nu. Jag och mina anställda hinner inte riktigt med, det är många som drar i oss. Vi kommer att behöva vara fler snart.”
Elisabeth Massi Fritz äter julbord på Operakällaren med sina anställda – som samtliga är kvinnor. ”Det är en topp nu. Jag och mina anställda hinner inte riktigt med, det är många som drar i oss. Vi kommer att behöva vara fler snart.” Foto: Anette Nantell

Historien om hur Elisabeth Massi Fritz bakgrund format henne har berättats många gånger. Om uppväxten i Motala i en familj med syriansk-libanesiska rötter, om hur hon mot föräldrarnas vilja flyttade till Stockholm för att studera juridik, om motståndet mot hennes val att ha en svensk pojkvän. De hudnära erfarenheterna av en hederskultur som gav en definierande urkänsla av orättvisa – att inte ha samma rättigheter som brodern och kompisarna.

Om man ska hobbypsykologisera – är det där ditt intresse för rättvisa föds?

– Ja, den tolkningen är väldigt rätt, säger hon dröjande. Det handlar om en djupt rotad känsla, väldigt frustrerande och kränkande. För mig handlade det om rätten att bestämma själv, jag kunde inte fatta vad som var vanhedrande med att flytta hemifrån, jag som var så skötsam.

Självständigheten är fortfarande viktig, att ha en chef kommer inte på fråga. Ingen ska tala om för Elisabeth Massi Fritz vad hon ska göra.

Relationen till föräldrarna är i dag god.

– De har fått höra både det ena och det andra från mig och nu tycker de som jag, säger hon.

Jag har en plats i politiken om jag vill. Men vem vill bli politiker? Inte jag i alla fall. Det är för lång väg från ord till handling för mig.

Om Elisabeth Massi Fritz tidigare har haft en utkantsposition i den svenska debatten så närmar sig hennes ståndpunkter nu den politiska mitten.

Och det är mitten som flyttat på sig, inte Elisabeth Massi Fritz.

Många av hennes välkända käpphästar rids nu hårt också av de politiska partierna. När moderatledaren Ulf Kristersson talar om hederskultur i sitt jultal den 15 december ger han henne en eloge: ”Få har fattat detta bättre än advokaten Elisabeth Massi Fritz.”

Moderaterna öppnar också för att förövarnas etniska bakgrund ska föras in i brottsstatistiken, ett krav som Massi Fritz har drivit länge. Debatten om brott utgår just nu allt mer från brottsoffrens perspektiv, som i regeringens nya samtyckeslag som presenterades den 17 december. Och förslag om straffskärpningar kommer från alla håll, inför ett val där väljarna värderar frågor om brott och straff högt.

Brott och straff – en valfråga

Brott och straff – en valfråga som blir allt viktigare

I juni 2016 tyckte 1 procent av svenskarna att lag och ordning var den viktigaste politiska frågan.

I juni 2017 hade den siffran ökat till 13 procent. Det är den största förändringen i Ipsos mätning av vilka frågor väljarna värderar högst.

1.633 röstberättigade intervjuades, både i telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval och i digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad panel.

Hur många gånger har du blivit tillfrågad om att bli minister?

– Två gånger, tror jag.

Mest sannolikt är väl jämställdhets- eller justitieminister?

– Jaså, du säger det ... hehe. Den frågan svarar jag inte på. Men det är klart att jag har en plats i politiken om jag vill. Men vem vill bli politiker? Inte jag i alla fall. Det är för lång väg från ord till handling för mig. Jag tycker att våra politiker tar alldeles för lång tid på sig att komma med lagförslag. Det går inte för mig! Jag tycker det är så mycket praaat, säger hon med eftertryck och låter i det ögonblicket ganska mycket som en politiker, en klassisk missnöjespolitiker.

– Även om det är viktigt prat, så måste det också bli konkreta resultat för de utsatta.

Om jag ska försvara politikeryrket en smula, så handlar ju det där pratet och den där långsamheten om att det ska bli rätt och bra. Att det ska bli demokratisk förankring och robusta lagar som håller över tid?

– Det låter fint när du säger det, men det är inte riktigt så, säger Elisabeth Massi Fritz skeptiskt.

Jag upplever det som om du just nu bär många människors förhoppningar på dina axlar – att du nästan förkroppsligar de förväntningar på förändring som uppstått efter #metoo-rörelsen. Känner du de förväntningarna?

– Ja. Och jag tror att många förväntningar kommer att uppfyllas. Jag kan inte se något annat alternativ med tanke på alla upprop. Det vore en skandal för Åsa Regnér och vår regering om de inte kan leverera ett flertal av de förslag som kommit efter #metoo.

Elisabeth Massi Fritz på advokatbyrån.
Elisabeth Massi Fritz på advokatbyrån. Foto: Anette Nantell
Man måste tänka positivt, det kan ju inte bli värre. Det kan bara bli bättre.

Elisabeth Massi Fritz höjer blicken ett ögonblick, till en punkt ovanför mitt huvud. Vi sitter i ett rum där hundratals kvinnor berättat om sexuella övergrepp, övervunnit den tystande skammen. Att skammen kring sexuella övergrepp har förflyttats från offret till förövaren beskrivs som en av #metoo-uppropens viktigaste effekter.

En rörelse som jämförts med både Berlinmurens fall och den kvinnliga rösträttens införande.

Alla revolutioner brukar ju följas av en motreaktion, det har historien lärt oss. Hur kommer bakslaget att se ut?

– Jag tror inte att det kommer bli ett bakslag i den här frågan. Man måste tänka positivt, det kan ju inte bli värre. Det kan bara bli bättre.

Medan jag skriver ut intervjun kommer ett sms från Elisabeth Massi Fritz, med en länk till en nyhet om ett nytt förslag från justitieminister Morgan Johansson: om skärpta straff för unga brottslingar. 18-åringar ska nu kunna dömas till livstids fängelse.

”Hej! Nu blir det tuffare.”

Och så tre emojisar. En gammaldags våg, med två vågskålar. Och så hennes två favoriter. Knytnävsemoji. Bicepsemoji.

  • Läs mer:

Samtliga misstänkta för gruppvåldtäkt i Fittja frikänns

Åtta polisanmälningar mot Kulturprofilen

DN gratulerar Elisabeth Massi Fritz

Massi Fritz: Det är en skandal

Elisabeth Massi Fritz

Född: 24 juli 1967, uppväxt i Motala i en syriansk-libanesisk familj.

Familj: Tonårsbarnen Erik och Elsa, sambon Leif, bonusbarnen Gustaf, Clara och Mathilda, samt två hundar.

Yrke: Advokat. Började sin bana som affärsjurist, är numera specialiserad på sexualbrott och hedersbrott. Driver sedan 1996 en egen advokatbyrå.

Aktuell: Målsägandebiträde i rättegångarna om gruppvåldtäkterna i Fittja och Barkarby. Företräder flera kvinnor i medialt uppmärksammade #metoo-fall: anmälningarna mot Kulturprofilen, Aftonbladetskribenten, den kända komikern och TV4-programledaren.

Har föreslagit: Livstidsstraff utan möjlighet till tidsbegränsning, strängare straff för alla sexualbrott, förlängda preskriptionstider för grova brott, en ny brottsrubricering: grovt sexuellt ofredande, utvisning av utländska medborgare också för mindre grova brott, medborgarexamen för att få svenskt pass, samt att begreppet hedersbrott ska införas i brottsbalken som en försvårande omständighet på samma sätt som hatbrott.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.