För förstå gången någonsin har Facebook sett en nedåtgående trend i Sverige: Användarna har under 2013 minskat sin aktivitet på det som blivit vårt sociala media-hem. Det är en milstolpe. Aldrig förr har svenska Facebook tappat så mycket aktivitet under så lång tid.
Torka er nu runt munnen journalister, skeptiker och övriga gamar. Det är inte ett tecken på en Facebookdöd och inte heller på att någon massflykt dragit i gång.
Vi tar det från början. Runt årsskiftet noterades nästan exakt fem miljoner aktiva svenska Facebookanvändare. Sedan har något hänt. Fem månader i rad har den svenska aktiviteten hos sociala medierjätten minskat konstant. Förvisso bara med fem procent, men ändå: ett trendbrott. Uppgifterna, som samlats in av Socialbakers, är inofficiella, men baseras på Facebooks egna ”uppskattning” av antalet aktiva användare. Med så entydiga uppskattningar över så lång tid är det svårt att tolka vändningen som annat än en trend.
Men lägg nu tillbaka dödgrävarspaden. För det som händer handlar inte om död, snarare att vi håller på att få ett nytt, vuxet förhållande till Facebook.
Vi kan likna det med tonåringar som bott hemma lite för länge. Under flera år har vi internetanvändare närts i Facebooks trygga famn. Vi har fostrats till att skapa digitala identiteter och våga stå för dem (kommer du ihåg hur töntigt nätanonyma vi ville vara innan Facebook?). Nu finns en generation som – i internetår räknat – har växt upp. Lärt sig att stå på egna ben och börjat se att de väggar som tidigare var trygghet plötsligt har blivit en begränsning.
Den som har unga barn har kanske hört hur Facebook allt oftare kallats ”töntigt”. De som umgås med storstädernas unga vuxna har säkert hört klagomålen om Facebooks trånga moralism: Länkar som bekämpar sexism förbjuds, medan traditionell kvinno-objektifiering får härja fritt. Andra har bara tröttnat på hela grejen: Folket, kulturen, jargongen – eller att behöva dela ”hus” med mamma.
Därför tas det nu några självständiga steg bort mot Tumblr, Instagram och kanske också någon som försöker förstå sig på Facebook-kopian Google+.
Det innebär egentligen inte att någon säger upp kontakten med Facebook. Snarare att vi får samma relation till det som till föräldrahem vi lämnat. Vi besöker det någon gång på julen, sommaren och kanske ytterligare någon gång om någon större högtid har inträffat. Det är vad som nu lämnar avtryck i statistiken för Facebook.
Jag tror inte att Facebook deppar särskilt mycket över det. De menar själva att de har fyra miljoner svenskar på sajten – varje dag. Så är det säkert och vi ska inte dra för stora växlar på en minskning på några procent. Vi kan vänta oss en framtid där Facebook är hem för de flesta. Men inte alla lockas av att spendera sin tid så nära ett föräldrahem.