Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Emanuel Karlsten: Inte försvarbart att skapa ångradio i digital dräkt

För sex år sedan tvingades vi köpa en digitalbox för att kunna använda våra tv-apparater. Nu ska vi göra samma resa med radion. I veckan beslutade regeringen att FM-nätet borde släckas ner och bytas ut senast 2022. Då ska alla också ha nya radioapparater.

Det låter dumt? Tja, det kan ju åtminstone tyckas onödigt att vi ska slänga de 20-30 miljoner FM-radiomottagare som i dag finns i svenska hushåll. Det kan också kännas onödigt att vi ska lägga minst 355 miljoner kronor på att bygga upp ett helt nytt radionät.
Propositionen från regeringen handlar om att hjälpa radion möta framtidens digitala utmaningar. Mest bekymrad är regeringen över sändningen i marknätet, det vi känner till som vanlig FM-sändning. FM fungerar förvisso bra, men få kan sända där och sändningen är dyr. Därför är idén att hitta något mer effektivt och modernt.

Internet, tänker du? Nej, nej. Regeringen har en annan idé, ett nytt digitalt nät: DAB.
Under nio år föreslås DAB att byggas ut i Sverige för att nå 99,8 procent av de svenska hushållen. Regeringen vill ”trycka på” utvecklingen och menar därför att FM ska vara utbytt och nedsläckt 2022.

Ett ofattbart beslut. Om det nu är ökad konkurrens, brutet distributionsmonopol och enkel tillgång som efterfrågas borde väl internet hamna högst upp på listan? Det påpekade till exempel Post och telestyrelsen i sitt remissvar till regeringen. Där frågade man om inte ”webbradio” löser alla problem? Men regeringen menar att webben inte klarar av det där.

Att internet skulle överbelastas om för många kopplade upp samtidigt. Det är förvisso inte helt långsökt. Den som någon gång varit på arenakonsert och försökt surfa på nätet vet att det kan bli trångt när alla vill ut samtidigt. Men låt oss komma ihåg att förslaget alltså handlar om hur världen ser ut 2022, nio år framåt. Rimligtvis har då en helt ny infrastruktur växt fram som klarar av belastningen.

Och ännu viktigare: Ska vi verkligen lägga miljoner på att bygga upp ett nytt radionät som bygger på gammaldags, tablålagd radiosändning? När allt i medieutvecklingen pekar på att vi lämnar tablån för att istället söka upp de program vi själva gillar. Om vi redan i dag väljer Spotify för musik, Youtube och Netflix för tv - hur kommer det då att se ut om nio år? Är det verkligen försvarbart att återskapa ångradio i digital dräkt?

Det är dessutom att kraftigt utmana publiken när man kräver en ny apparat för att kunna lyssna på sändningen. Hur mycket kommer FM-lyssnarna att sakna tablån 2022? Är saknaden i bilen så kraftig att de vill köpa till en DAB-utrustning för 3000 kronor (dagens pris)? Är radiosaknaden på torpet så stor att de vill betala 450 kronor för en ny DAB-mottagare (pris i Norge idag)?

Då har vi knappt hunnit mer än att beröra kostnaden för DAB-nätets utbyggnad. Minst 355 miljoner kronor. Optimister menar att kostnaden inte är en så stor grej eftersom den kommer att tjänas in sex år efter nedsläckningen av FM. Men då är det alltså tidigast 2028 som vi börjar tjäna på förändringen. Det är så bländande långt in i framtiden att internet vid det laget får antas vara lika vanligt som syre - även på avlägsna platser. Det kommer marknaden att se till.

Just marknaden återkommer regeringen ofta till i sin proposition. Att det är marknaden som ska styra efterfrågan, även om den denna gång får en liten knuff av regeringen.

Den knuffen är onödig.

Bättre då att vänta och lita på att internet visar vägen, istället för att skapa ett dyrt förutsägbart låtsasinternet vid sidan av.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.