Ensamkommande barn väntar längre än vuxna

I dag väntar drygt 18.000 ensamkommande barn på svar på sin asylansökan. Bland dem är tiden de väntat i genomsnitt 466 dagar, vilket Sveriges Radios Ekot var först med att rapportera om tidigare i veckan. DN kan nu berätta att detta är 50 dagar längre än den genomsnittliga väntetiden för vuxna, enligt Migrationsverkets siffror. Allra längst har ensamkommande barn med afghanskt medborgarskap väntat - 480 dagar.

Barnombudsmannen ser med stor oro på situationen för ensamkommande barn.

–  Vi ser att oron och mytbildningen kan uppstå i vakuumet när barn inte får information, som under asylprocessen. Det kan leda till psykisk ohälsa med både självmordsförsök och fullbordade självmord som konsekvens, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, program- och utredningschef på BO.

Det är avgörande att Migrationsverket har tillräckliga resurser för att kunna göra rättssäkra bedömningarna så snabbt det går för barn som söker asyl och att verket borde prioritera de ärendena, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

– Det borde kunna vara kortare handläggningstider för barn om det är barn man prioriterar.

I Migrationsverkets oktoberprognos framgår det att 9.000 av barnen under 2017 troligen kommer att hinna bli 17,5 år och därmed behandlas som vuxna innan deras ärende avslutas, vilket leder till att många kommer att utvisas. Den 18 februari meddelade Migrationsverket dessutom att de medicinska åldersbedömningarna tillfälligt skulle stoppas - i väntan på att Rättsmedicinalverket ska ta över bedömningarna - vilket gör att handläggningstiderna i vissa av fallen kommer att bli ännu längre.

Daniel Salehi, processledare på Migrationsverkets kvalitetsavdelning, med ansvar för ensamkommande barn i asylprocessen, skriver i ett mejl till DN att handläggningstiderna aldrig tidigare varit så här långa för ensamkommande barn och att det huvudsakligen beror på det stora antal ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige 2015.

”Det är klart att ovissheten som långa handläggningstider innebär påverkar alla som väntar, och barn kan påverkas i högre utsträckning än vuxna. Det är fortfarande väldigt många ensamkommande barn som kom hösten 2015 som väntar på sina beslut, men vår ambition är att dessa ska få beslut till halvårsskiftet. Men samtidigt får vi inte tappa kvaliteten eller rättssäkerheten. Vi kan därför inte vidta åtgärder som enbart syftar till en snabbare handläggning på bekostnad på den rättsliga kvaliteten”, skriver han.

I regeringens instruktion till myndigheten står det att Migrationsverket ska ta hänsyn till såväl ett barnrättsperspektiv som ett bredare barnperspektiv i handläggningen av ärenden för alla asylsökande barn. I regleringsbrevet för 2017 står det att verket dessutom ska redovisa hur det arbetat för att stärka barnets rättigheter - något som inte nämndes i regleringsbrevet för 2016.

2015 tog Migrationsverket bort de enheter som hade som uppgift att utreda just barnärenden och efter det ska alla enheter hantera barnärenden. Hur detta påverkat handläggningen av barnärenden kan inte Daniel Salehi svara på, men han understryker att de ska hanteras av medarbetare som har rätt kompetens.

”Verket har arbetat aktivt under föregående år för att fler medarbetare ska få utbildning och nödvändiga kompetenser för att kunna handlägga dessa ärenden”, skriver han.

Under förra veckan kom länsstyrelserna med ett förslag om att regeringen bör införa maxgränser på handläggningstider inom asylprocessen, rapporterade Sveriges Radios Ekot. Detta för att minska risken att ensamkommande barn utsätts för psykiskt lidande och går under jord. Enligt förslaget ska inte handläggningstiderna överstiga fyra månader. Om det skulle vara möjligt eller ej handlar framför allt om hur regelverket ska se ut, säger Daniel Salehi:

”Detta är ytterst en politisk fråga som handlar om resurser och prioriteringar och vilka regler som ska gälla, någonting lagstiftaren ytterst ska ta ställning till. Men Migrationsverket välkomnar att ärenden som rör barn ska hanteras skyndsamt, utan att rättssäkerheten eftersätts”, skriver han.