Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

EU-dokument kan bli hemliga med ny lag

Den svenska offentlighetsprincipen är på väg att begränsas. En ny lag klubbas snart genom i riksdagen som gör att myndigheter kan hemligstämpla dokument som har koppling till EU-samarbetet. ”Det är en mycket allvarlig utveckling”, säger Peter Eriksson (MP), ordförande i konstitutionsutskottet.

Det handlar om en av hörnstenarna i den svenska modellen. Offentlighetsprincipen innebär att vem som helst kan läsa brev, e-post och dokument hos myndigheter. Syftet är att garantera öppenhet i det offentliga Sverige.

Nu är offentlighetsprincipen på väg att begränsas. Om några veckor klubbar riksdagen genom en ny lag som föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Den innebär i praktiken att myndigheter kan hemligstämpla dokument som har koppling till EU.

Den svenska offentlighetsprincipen är unik i sitt slag i världen, medan det i många andra länder är huvudregel att handlingar omfattas av sekretess. Syftet med den nya lagen är, enligt regeringen, att säkerställa att svenska myndigheter kan uppfylla internationella förpliktelser om sekretess för att Sverige ska kunna delta i EU-samarbetet.

– Det är oroande och riskerar att hota offentlighetsprincipen. Det som kan se ut som en liten stig riskerar att bli en motorväg. Det produceras mängder med dokument och handlingar på svenska myndigheter som gör att det inte behövs mycket för att en handling ska omfattas av sekretess, säger Peter Eriksson (MP), ordförande i konstitutionsutskottet.

Kan du ge ett konkret exempel på vad som skulle kunna omfattas av sekretess med den nya lagen?

– Alltifrån samarbeten med skattemyndigheter, många handlingar hos Naturvårdsverket, och så vidare. Listan kan göras lång. Det handlar om myndigheter där man producerar material som diskuteras mellan EU-länder.

I dag är ungefär hälften av all lagstiftning som sker i Sverige en följd av åtaganden inom EU. Den nya bestämmelsen som införs innebär att uppgifter i alla allmänna handlingar som svenska myndigheter fått från utlandet och som tillkommit inom ramen för ett EU-samarbete kan sekretessbeläggas. Detta ifall det kan antas att Sveriges möjligheter att delta i det internationella samarbetet försämras om uppgiften röjs.

Bland riksdagspartierna är det endast Miljöpartiet som har reserverat sig. Övriga partier är positiva till förändringen.

– Det här handlar om handlingar som vi fått från andra länder genom EU-medlemskapet.

Det är krav från EU och andra länder. De säger: ”Ska vi skicka dem till er så ska det vara sekretess.” Handlingar som är hemliga i ett annat land blir inte offentliga i Sverige, säger Per-Ingvar Johnsson (C), ledamot i konstitutionsutskottet.

Så andra länder ska kunna avgöra vad som är offentligt i Sverige?

–Annars hade vi aldrig fått handlingarna till Sverige. Det är grunden.

I propositionen som ligger till grund för den nya lagen framförs kritik från flera remissinstanser. Tidningsutgivarna och Svenska journalistförbundet uttrycker oro för att myndigheternas sekretessprövning riskerar att bli slentrianmässig.

– Det är en förfärlig historia. Det är en gummiparagraf. Grunderna för när sekretess ska införas är väldigt vaga, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

Så har uppgifterna blivit hemligare

2004: Pass- och körkortsbilder får en ny sekretess. Tidigare har vem som helst kunnat ta del av bilder på privatpersoner.

2007: Efter att förmögenhetsskatten avskaffades kan man inte längre ta fram uppgifter om förmögenhet genom offentliga register.

2010: Riksdagen beslutar att säkerhetskopior inte längre ska betraktas som allmänna handlingar och att de därför inte ska gå att ta del av.

2011: Inkomstuppgifter blir hemligare. Tidigare har vem som helst kunnat söka efter dessa uppgifter.

2011: Sju landsting har infört ett generellt fotoförbud i sina lokaler, exempelvis sjukhus och andra vårdinrättningar.

2012: Konstitutionsutskottet slår larm om att regeringen har drivit igenom 69 ändringar av sekretesslagen sedan 2009.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.