Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-20 03:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/eu-krav-pa-enklare-myndighetswebb/

Sverige

EU-krav på enklare myndighetswebb

Foto: Hasse Holmberg / TT

Nya lagkrav tvingar myndigheterna att göra sina webbplatser och appar mer tillgängliga för användarna. Men någon samlad bild av vilka sajter som klarar kraven finns inte och nu ökar ilskan i funktionshinderrörelsen över att det saknas tryck för att få till en snabb förändring.

Textade länkar och syntolkade videoinspelningar hör till de förbättringar EU kräver att medlemsstaterna inför på alla webbplatser i offentlig sektor. Snart har tre år gått sedan EU-direktivet presenterades, men Sverige ligger på efterkälken. 

– Tempot måste öka, Sverige har inget val – det är bara att sätta till de resurser som krävs för att göra alla officiella hemsidor fullt tillgängliga, säger Håkan Thomsson, ordförande i Synskadades Riksförbund.

Senast den 23 september nästa år ska samtliga webbplatser som drivs av kommuner och andra myndigheter vara enkla att använda. EU-direktivet gäller även friskoleföretag, äldreomsorgsbolag och andra privata aktörer i offentlig sektor. 

Redan den 23 september i år måste officiella webbplatser som lanserats under det senaste året uppfylla kraven på tillgänglighet. 

Särskilt viktiga är kraven för personer med nedsatt syn, hörselskada, dyslexi eller någon annan funktionsnedsättning. 

– Det här har man vetat om länge och det finns ingen ursäkt för att man inte redan har vidtagit de åtgärder som krävs, säger Håkan Thomsson. 

Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har regeringens uppdrag att driva på förändringen och kontrollera att den genomförs.

– Vi ska bevaka det här men vi har ingen aning om hur många nya webbplatser det finns. Ett bekymmer är att en hel del kommuner och andra aktörer inte själva vet hur många webbplatser de har, säger Tommy Olsson, specialist inom webbtillgänglighet på Digg.

Senast i september förra året skulle medlemsländerna ha omvandlat EU-direktivet till nationell lag. Sverige klarade inte tidtabellen och den svenska lagen fanns inte på plats förrän vid senaste årsskiftet.

Digg inrättades förra hösten med uppdraget att ta fram föreskrifter för svenska förhållanden, bland annat en mall för hur de som berörs av direktivet ska beskriva hur de uppfyller tillgänglighetskraven. När föreskrifterna var klara i mitten av maj möttes de av hård kritik för att vara vaga och dåligt anpassade till svenska förhållanden.

– Digg skulle visa vägen, men istället måste alla nu hitta på sina egna lösningar och då är risken att man inte gör något alls, säger Susanna Laurin, forsknings- och innovationschef på Funka, ett konsultföretag som arbetar med frågor om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Sedan flera år leder hon en expertgrupp som på EU-kommissionens uppdrag bland annat tagit fram en metodik för hur tillsynen av implementeringen av direktivet ska gå till.

Den tid som funnits för förberedelser har inte utnyttjats, anser Susanna Laurin. Många har vaknat först när den svenska lagen trätt i kraft.

– Vi har tappat tempo och fokus. Politikerna har vetat länge att det här har varit på gång. Det är tydligt att Sverige har nedprioriterat detta, säger hon.

Funktionsrätt Sverige organiserar 40-tal medlemsförbund och har i flera år drivit frågan om ökad tillgänglighet på nätet. Mia Ahlgren, ansvarig för området ”Ett samhälle för alla”, framhåller att användarna borde ha involverats på ett tidigare stadium när föreskrifterna utformades.

– Då hade vi sluppit lägga ner en massa tid på att tolka innehållet. Jag är kritisk till hur den här processen har gått till, säger hon.

Hon är också bekymrad över Diggs dubbla roller. Att både främja utvecklingen och vara tillsynsmyndighet kan vara hämmande, anser hon.

– Om tillsynen ska få effekt måste det svida när man gör fel, säger Mia Ahlgren.

Malmö stad har ett 40-tal webbplatser utöver stadens huvudwebb. I utbudet finns bland annat sajter för olika evenemang som till exempel Malmöfestivalen, och kampanjsajter för rekrytering.

– Förenklingarna är bra för alla användare, även om vi siktar in oss extra mycket på personer med funktionsnedsättning, säger Ola Johansson, som leder arbetet med att uppfylla EU-direktivet.

Åtgärderna handlar om allt från hur man skriver kod för att generera sidorna, till att formulera länkar och skriva alternativa texter till bilder. 

Ola Johansson tycker att riktlinjerna för vad som krävs för att uppfylla lagen är ganska tydliga, men att det också finns en gråzon. 

– Tillämpningen av lagen kommer visa vägen efter hand, säger han.

Arjeplog kan inte avsätta lika mycket tid för att uppgradera tillgängligheten på webben.

– För oss små kommuner är det en stor utmaning att klara av det här. Ju mindre man är desto mer generalist blir man. säger Anna Kaltenegger, administrativ chef i Arjeplog.

Läs mer: Otillgängliga sajter stort hinder för Daniela