Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

EU-migranterna nekas boklån på biblioteket

På stadsbiblioteket i Karlstad får EU-migranter lånekort som det inte går att låna böcker med.
På stadsbiblioteket i Karlstad får EU-migranter lånekort som det inte går att låna böcker med. Foto: Börge Nilsson

Lagen ger alla rätt att ta del av bibliotekens tjänster. Men Karlstads stadsbibliotek har upprättat en särskild lista över EU-migranter – som förbjuds att låna böcker.

– Flera av dem kan inte läsa och de kan inte skriva heller, säger bibliotekschefen Åsa Hansen.

Lånekorten på Karlstads kommunala stadsbibliotek ger allmänheten rätt att ta del av verksamhetens tjänster. Men lånekorten som lämnas ut till EU-migranter utan fast hemadress har en särskild restriktion: innehavaren får inte ta del av bibliotekets kärnverksamhet – utlåning av böcker, filmer och musik. Den här gruppen får endast låna bibliotekets datorer och ta del av dess utbud på plats.

Läs mer: Kulturministern: ”Biblioteken ska vara till för alla”

Skälet är, enligt chefen för Karlstads stadsbibliotek, att de inte har en adress dit biblioteket exempelvis kan skicka en räkning om en bok försenas eller inte lämnas tillbaka.

– Om man försöker låna något i våra utlåningsautomater med kortet så funkar det inte, säger bibliotekschefen Åsa Hansen.

DN har fått se ett utdrag från bibliotekets databas där över 120 EU-migranter och människor med rumänska och romskklingande namn listats. Personerna har fått en särskild kod i kundregistret.

Enligt DN:s uppgiftslämnare har systemet att lista EU-migranter och romer på det här sättet ifrågasatts internt. Men Åsa Hansen säger att det inte rör sig om någon registrering.

Om man tittar på namnen i listan. Det är ju nästan bara romska namn?

– Jaha, det har du sett?

Hur ser du på det?

– Vi har ingen registrering på vissa namn eller vissa uppgifter.

Åsa Hansen frågar vid sammanlagt tre tillfällen efter vem som lämnat uppgifter till DN, trots att chefer inom offentlig verksamhet enligt lag inte får efterforska journalisters källor.

Det är en grupp som vi får lägga lite extra hjälp på. Vi har svårt att förstå varandra med språket. De kan inte prata eller skriva.

I den nya bibliotekslagen, som uppdaterades 2014, står att biblioteksverksamheten ska vara tillgänglig för ”alla”. Tidigare gällde det enbart ”alla medborgare”. I förarbetena till lagen skrev regeringen att ”det är angeläget att det inte kan råda någon tvekan om att bibliotekens tillgänglighet inte är begränsad på grundval av medborgarskap”.

I bibliotekslagen står det att alla har rätt att låna böcker?

– Ja, och hos oss står det att man måste ha en hemadress, säger Åsa Hansen.

Hon hänvisar till att det i bibliotekslagen också framgår att biblioteken ska ge allmänheten rätt att ”få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform”. EU-migranter får möjlighet att läsa böckerna på plats. Åsa Hansen säger vidare att gruppen inte efterfrågat boklån.

– De kommer till oss för att kolla på datorer, titta på film eller lyssna på musik. Det har inte funnits någon efterfrågan från EU-migranter att låna hem böcker.

Men reglerna gäller inte alla som saknar folkbokföringsadress. I systemet gör biblioteket skillnad på personer som inte har en registrerad hemadress och just EU-migranter. Till exempel får asylsökanden låna böcker, som alltså varken har personnummer eller finns i folkbokföringen. Enligt bibliotekschefen Åsa Hansen är gruppen EU-migranter speciell:

– Det är en grupp som vi får lägga lite extra hjälp på. Vi har svårt att förstå varandra med språket. De kan inte prata eller skriva, säger hon.

Foto: Börge NilssonUtanför entrén till biblioteket står det en mugg och intill ligger en filt som någon tillfälligt lämnat. Foto: Börge Nilsson

Efter intervjun instruerar hon personalen att inte svara på några frågor från DN, enligt uppgiftslämnare.

Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty i Sverige, är kritisk till bibliotekets agerande.

– Det är mycket uppseendeväckande att man samlat en utpekad grupp människor i särskilt register. Bara det i sig är ett klart tecken på diskriminering.

– Den här sortens uttalanden som bibliotekschefen gör är också ett tydligt exempel på en beklämmande attityd där man misstänkliggör människor med romsk bakgrund och utsatta personer.

Är det inte rimligt att biblioteket ska veta adressen om de ska skicka en räkning?

– Det står ju i bibliotekslagen att verksamheten ska vara tillgänglig för alla. Biblioteken spelar en viktig roll i samhället, inte minst för svaga och marginaliserade grupper. EU-migranter befinner sig i Sverige helt legitimt tack vare EU:s fria rörlighet och ändå ser vi så många exempel på att personer stängs ute och inte ges tillgång till institutioner i det svenska samhället.

Till skillnad från Karlstads stadsbibliotek har andra bibliotek i Sverige valt en annan lösning, visar DN:s rundringning. I exempelvis Huddinge och Malmö finns särskilda rutiner som ger personer som saknar adress rätt att låna böcker, oavsett bakgrund.

– Vi skriver dem på bibliotekets adress i låneregistret och de har full tillgång till all service. Det är så vi tolkar bibliotekslagen. Vi ska vara till för alla. Dessutom är personer med annat modersmål än svenska en prioriterad grupp enligt lagen, säger Nick Johnson-Jones, konst- och bibliotekschef i Huddinge kommun.

Bibliotekslagen är en ramlag som reglerar det allmänna biblioteksväsendet. Men det finns inga sanktioner i lagen utan kommunernas verksamhet regleras i huvudsak i kommunallagen. Med sitt självstyre har kommunerna en stor frihet över hur de organiserar och styr biblioteken.

– Det går inte att säga om detta är juridiskt rätt eller fel, men intentionen i bibliotekslagen är att alla ska ha möjlighet att nå och utnyttja den service som finns på biblioteken. Jag vill inte kommentera just Karlstads kommuns hantering, men generellt så är det ett problem om vi hela tiden gör undantag. Om vi exkluderar vissa grupper från begreppet ”alla” så uppstår alltid ett problem, säger Karin Linder, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening.

Fakta. Så står det i bibliotekslagen

2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på:

  1. De nationella minoritetsspråken,
  2. Andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och
  3. lättläst svenska.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.