Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-20 08:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/eu-miljonerna-som-ingen-vill-ha/

Sverige

EU-miljonerna som ingen vill ha

Tung byråkrati, mängder med regler och med en risk att få betala själv.

EU ger miljarder i bidrag till projekt i Sverige men många orkar inte ens söka pengarna.

”Det är ohyggligt utdraget, långsamt, omständigt och komplicerat”, uppger en kommun som skulle behöva pengarna men som ändå inte söker.

Rätta artikel

DN har avslöjat att EU-kommissionen hotar med att dra tillbaka upp till en miljard kronor i EU-bidrag. Anledningen är att Sverige inte använt en stor del av pengarna som ska gå till projekt för att stärka asyl- och migrationsarbetet. Upp till 800 miljoner kronor kan gå förlorade enligt Migrationsverkets beräkningar. 

Bakgrunden är bland annat att hela arbetet med EU-bidragen försenades två år, och att regeringen under 2018 inte gav Migrationsverket rätt att dela ut bidragen.

Läs mer: Hotbrevet till regeringen – EU kan dra tillbaka hundratals miljoner i flyktingstöd

Men det finns ytterligare en förklaring – många av dem som skulle kunna söka bidrag vill inte göra det.

Bidragen från EU:s fond AMIF beskrivs av flera personer inom myndigheter och civilsamhälle som DN talat med som besvärliga. De kommer med höga krav på administration och redovisning. 

Hultsfred kommun är en av dem som tagit emot flest flyktingar sett till sin storlek. Trots det har kommunen aldrig sökt bidrag från AMIF.

”Ansökningsförfarandet är ohyggligt utdraget, långsamt, omständigt och komplicerat”, skriver kommunens sektionschef Robert Andersson till DN.

”Delrapportering, ekonomisk redovisning med mera kräver att man i princip heltidsanställer en administratör bara för att sköta den biten. Så, vi har hittills gjort bedömningen att det kostar mer än det smakar att ansöka från AMIF. Det finns ställen det är enklare att få pengar från.”

Det är Migrationsverket som delar ut pengarna från EU. Ansvariga tjänstemän på myndigheten delar bilden att EU-bidrag har ett rykte om sig som besvärliga att söka och ta del av. Man säger också att man haft svårt att nå ut med information om fonden som är mindre än andra EU-fonder som har mer pengar att erbjuda.

Röda korset driver ett av de cirka 40 projekt som sökt och beviljats bidrag ur AMIF – 4,4 miljoner kronor för att främja en rättssäker återvändandeprocess. Organisationen beskriver EU-bidraget som väldigt viktigt för att kunna hjälpa personer i utsatthet och säger att det fungerat bra. Men trots det är bilden tudelad även hos Röda korset.

– Det finns delar av vår organisation som tycker att det är för krångligt att söka EU-pengar, och att man därför helst låter bli. Då är vi ändå en väldigt stor organisation med mycket kapacitet om man jämför med många andra, säger Mikaela Hagan som är projektledare på Röda korset.

Hon lyfter upp att projektbidragen även kräver en medfinansiering på i regel 25 procent vilket ofta innebär en kostnad för den som driver projektet. 

– Man måste dessutom följa väldigt många regler, rutiner och riktlinjer för att få tillbaka pengarna från EU. Det är ett risktagande, man riskerar att få pengarna indragna eller inte få ersättning för sina kostnader om man begår något fel.

Vet du mer? - tipsa våra reportrar