Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-28 22:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/eu-minister-hans-dahlgren-vi-har-formidabla-motstandare-om-eu-avgiften/

Sverige

EU-minister Hans Dahlgren: Vi har formidabla motståndare om EU-avgiften

Bild 1 av 2 - Jag tycker att vi har fått ett starkare EU under de här 25 åren. Vi har breddat dagordningen, med frågor som klimat, säkerhet och migration, säger Hans Dahlgren.
Foto: Roger Turesson
Bild 2 av 2 - Det har varit väldigt berikande att få representera Sverige som minister, säger Hans Dahlgren, som blev EU-minister för knappt ett år sedan, efter många år som topptjänsteman.
Foto: Roger Turesson

I skuggan av Brexit firar Sverige 25 år som EU-medlem.

Då rustar EU-minister Hans Dahlgren för den stora striden om avgiften till unionen.

– Jag tror inte att det är så många som kommer att kalla sig vinnare över huvud taget efter den här förhandlingen, säger han.

Hans Dahlgren går med raska steg mot tågspåren på Stockholms centralstation. I somras testade han och hans hustru att ta sig rälsvägen från Sverige till Kroatien, via Danmark, Tyskland, Schweiz och Italien.

– I Trieste tog spåren slut, så där blev det buss genom Slovenien och ned till Kroatien, berättar han.

Så blev EU-ministern en del av trenden 2019 – när allt fler ville använda järnvägarna i Europa.

Klimatskäl väger tungt. Och om det är något som Hans Dahlgren har kunnat glädjas särskilt åt under första året som EU-minister, så är det hur Europa sluter upp i kampen mot den globala uppvärmningen.

– I början på 2019 var vi inte så många som stod upp för målet om klimatneutralitet år 2050. Nu är nästan alla med på båten, säger han.

Han tackar både forskningen och opinionsbildarna.

– Det är inte bara Greta Thunberg, men det är också Greta Thunberg, som med sitt väldigt uppfodrande budskap om att lyssna på vetenskapen har fått politikerna att handla. 

Det som vi har sett på gatorna, det märker du i sammanträdesrummet?

– Absolut. Det är klart att det fortfarande är olika svårt för olika länder. Men det finns en insikt om att vi måste göra det här gemensamt.

Veteranen Hans Dahlgren fanns med i kulisserna redan på slutet av 80-talet, när Sverige tog de första trevande stegen mot tätare samarbete med dåvarande EG. Och han var på plats i ett hörn av rummet, när Sveriges statsminister Ingvar Carlsson höll presskonferens i Bryssel, strax före inträdet i den europeiska unionen vid nyåret 1995.

1994. Ingvar Carlsson besöker EU-toppmötet i Bryssel, strax efter Sveriges folkomröstning om EU-inträde. Det är några veckor kvar till svenskarna formellt blir medlemmar. Statssekreteraren Hans Dahlgren följer presskonferensen från ett hörn i rummet.
1994. Ingvar Carlsson besöker EU-toppmötet i Bryssel, strax efter Sveriges folkomröstning om EU-inträde. Det är några veckor kvar till svenskarna formellt blir medlemmar. Statssekreteraren Hans Dahlgren följer presskonferensen från ett hörn i rummet. Foto: Peter Oftedal

Då hade jasidan segrat knappt, efter en folkomröstning som bland annat handlade om jobb, ekonomi, fred och inflytande. I dag är stödet för det svenska medlemskapet starkt.

– Vi har också fått ett starkare EU under de här 25 åren. Vi har breddat dagordningen, med frågor som klimat, säkerhet och migration, säger Hans Dahlgren.

Vad blev inte som du trodde?

– Jag hade inte trott för 25 år sedan att vi skulle behöva sitta och ha en diskussion om domstolarnas oberoende och den akademiska friheten. Jag hade inte föreställt mig att ett land som Storbritannien skulle lämna EU.

Detta är två av de stora utmaningarna för EU under 2020-talet: Dels att få bukt mot hoten mot demokratin och rättsväsendet i EU-stater som Polen och Ungern. Dels att föra Brexit i hamn. 

Formellt lämnar Storbritannien EU den 31 januari i år. Sedan ska britterna förhandla om ett nytt handelsavtal på bara elva månader.

På onsdag kommer EU:s chefsförhandlare Michel Barnier till Stockholm, som ett led i förberedelserna.

– Vårt budskap är att vi vill ha en så nära och djup relation som möjligt med Storbritannien. Sedan är det ju en fråga hur mycket man hinner med, säger Hans Dahlgren.

Han tror att det kan bli svårt att klara tidsgränsen.

– Det finns de som säger att det är mycket lättare med förhandlingarna, eftersom det är ett land och en grupp länder som är såpass nära varandra i dag. Men jag vet inte om det stämmer. Skilsmässor är inte alltid lättare än förälskelser, om man säger så.

Vad kommer att hända med enigheten i EU?

– Jag känner Michel Barnier som en mycket skicklig förhandlare. Jag räknar med att han kommer att vara mycket noga med att hålla koll på vad alla tycker, så att det finns stora förutsättningar att nå enighet. Sedan har vi kanske olika nationella intressen här. Några är mer beroende av handel. Några är väldigt beroende av fiskerättigheter.

Sverige mister inte bara en viktig allierad när Storbritannien lämnar EU. Det blir också en strid om EU-avgiften efter Brexit.

Kommissionen vill att svenskarna ska betala en betydligt högre avgift – upp mot 44 procent eller 15 miljarder mer per år. Orimligt, anser den svenska regeringen.

- Alla undersökningar visar att det finns en mycket större tilltro till unionen och det svenska medlemskapet i dag. Det är fantastiskt bra, säger EU-minister Hans Dahlgren.
- Alla undersökningar visar att det finns en mycket större tilltro till unionen och det svenska medlemskapet i dag. Det är fantastiskt bra, säger EU-minister Hans Dahlgren. Foto: Roger Turesson

Sverige betalar en relativt liten avgift som andel av bruttonationalinkomsten BNI. Men Sverige är också ett av de länder som får minst stöd tillbaka. 

Under det senaste året har Hans Dahlgren besökt samtliga huvudstäder i EU för att berätta om Sveriges krav på att banta budgeten.

– Vad svenska folket kan lita på är att de svenska förhandlarna kommer att göra allt för att hålla nere priset, säger Hans Dahlgren.

– Men samtidigt måste vi inse att vi har ett landskap i Europa där 20 länder vill ha mer pengar till jordbrukspolitiken än vad kommissionen föreslår, till och med. 16 länder tycker att det ska vara mer pengar till sammanhållningspolitiken. 11 länder har skrivit på ett gemensamt papper och vill stoppa alla rabatter till Sverige och andra länder. Vi har formidabla motståndare. Vi ska inte tro att det är en enkel match.

Ni kan lova att ni kommer att ta matchen, men det kommer inte att bli lätt att vinna den?

– Jag tror inte att det är så många som kommer att kalla sig vinnare över huvud taget efter den här förhandlingen. Det gäller att sprida missnöjet någorlunda jämnt.

Det starkaste argumentet från Bryssel går ut på att Sverige har höga ambitioner för EU-samarbetet, med satsningar på klimatet, migrationen, säkerheten och brottsbekämpningen.

– Men det finns så mycket annat som man kan minska på. Det finns en jordbrukspolitik som till väldigt stor del går ut på att ge pengar endast efter vilken areal som bönderna äger. Så har vi strukturfonderna och sammanhållningspolitiken. Vi accepterar att Sverige som är rikare ska betala mer. Men under de senaste sju åren har många länder haft en väldigt bra ekonomisk utveckling. Då finns inte samma behov av pengar, säger Hans Dahlgren.

I vilken mån kommer svenska jordbrukare att drabbas om man sparar på jordbrukspolitiken?

– Vi vill ju inte bara spara på helheten. Vi vill också vikta om, så att pengar i första hand går till god landsbygdsutveckling. Det är väldigt många lantbrukare i Sverige som ägnar sig åt det. 

– Och man får något annat istället. Också bönder är beroende av säkerhet, klimat och en hygglig migrationspolitik.