Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-30 19:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/ewa-stenberg-darfor-slutade-m-och-kd-tvart-att-kritisera-regeringen/

Svensk politik

Ewa Stenberg: Därför slutade M och KD tvärt att kritisera regeringen

Bild 1 av 3 Statsministern bjöd på onsdagen in alla partiledare för att diskutera åtgärder mot smittspridningen av det nya coronaviruset. Ulf Kristersson (M) på väg in på mötet.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 2 av 3 Statsministern bjöd på onsdagen in alla partiledare för att diskutera åtgärder mot smittspridningen av det nya coronaviruset. Ebba Busch Thor på väg in på mötet.
Foto: Jonas Lindkvist
Bild 3 av 3 Finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson, finansminister Magdalena Andersson (S) och Centerns ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström under en pressträff om en extra ändringsbudget med anledning av det nya coronaviruset.
Foto: Anders Wiklund/TT

Politiken har gått in i krisläge, och motsättningar läggs på is. Det är tydligt att den svenska krisberedskapen inte varit alert, men nu ser opposition och regering bara framåt. Två akuta kriser som båda kan bli svåra ska bekämpas.

Politiken går in i en ny fas. Inom loppet av några timmar bytte oppositionen tonläge och attityd. På tisdagskvällen skrev Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD) att Socialdemokraterna har tappat kontrollen över samhällsutvecklingen. De krävde en ny regering, så fort som möjligt. 

KD och M skulle just inleda en tuff kampanj mot regeringen. Men mindre än ett dygn senare hade den ställts in och Moderaterna skickade ut en tweet om vikten av att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

Ebba Busch (KD) sade efter onsdagens partiledarmöte med statsminister Stefan Löfven (S) att ”Det har funnits en stor öppenhet och transparens från regeringens sida som är berömvärd”. Hon talade om att vara konstruktiv.

Avgångskrav och extraval var förpassade långt bort.

Det är ett tydligt tecken på att vi kan stå inför en allvarlig kris. Partierna blåser av den dagspolitiska striden och går in i verkstaden, för att komma ut med förslag om avskaffad karensdag, pengar till kommuner och regioner för sjukvård tryfferade med uppmaningar om att tvätta händerna och skydda de gamla från smitta.

Det nya coronaviruset är en dramatisk förändring av läget i både Sverige och världen. 

Det är på väg att utlösa två kriser samtidigt.

Den första är global och handlar om ekonomin. I måndags rasade världens börser, den amerikanska föll så kraftigt att den utlöste ett handelsstopp, för första gången sedan finanskrisens dagar. Priskrig på olja förvärrade situationen.

Italiens redan skakiga ekonomi skadas allvarligt av den kraftiga virusepidemin i landet. Den riskerar i sig att utlösa ekonomiska problem i EU som kan få Greklandskrisen att te sig mild

Svenska företag påverkas också av kraftigt bromsad tillväxt och stängda gränser. På onsdagen presenterade regeringen en extrabudget som bland annat föreslår att arbetsgivare får anstånd med att betala in arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för anställda. En möjlighet till korttidsvecka för att undvika uppsägningar införs i maj. 

De ekonomiska effekterna av viruset kommer att bestå även om Sverige lyckas förhindra en stor epidemi. Bryter den andra krisen ut påverkas alla delar av samhället.

Myndigheterna har just gett upp sin första försvarslinje och lagt om strategi. Folkhälsomyndigheten befarar att smittan sprider sig i samhället. Regering och andra myndigheter vidtar mer dramatiska åtgärder.

Regeringen stoppar också sammankomster med fler än 500 deltagare. Det är ett kontroversiellt beslut, eftersom det också ställer in politiska möten som till Moderaternas Sverigemöte i Örebro om en dryg vecka.

Kärnan i den nya strategin är att försvåra och bromsa smittspridning och vinna tid, så att akutsjukvården inte överlastas och fler krisåtgärder hinner vidtas. 

En del tyder på att svensk krisberedskap varit sen och bristfällig inför utbrottet.

Ingen har velat svara på vilken kapacitet vården har att klara ett svårare läge eller hur Sveriges  drygt 500 intensivvårdplatser ska räcka till om vi skulle drabbas lika hårt som Italien.

I Norge har myndigheterna planerat hur många vårdplatser som behövs utifrån ett antagande om att 25 procent av befolkningen kan smittas om det blir en pandemi. I Danmark pågår en liknande planering. 

Här i Sverige har myndigheterna inte gjort någon vårdplanering utifrån ett ”worst case scenario”. Det närmaste svenska myndigheter har kommit var i tisdags när Myndigheten för samhällskydd och beredskap uppmanade arbetsgivare att planera utifrån att 20-40 procent av de anställda skulle kunna tvingas vara hemma från jobbet.

Sverige har inte heller något beredskapslager av smittskyddsutrustning som ansiktsmasker och skyddsdräkter. 

Det kommer med stor sannolikhet att bli en politisk diskussion om hur krisberedskapen har fungerat. Men möjligen med undantag av Sverigedemokraterna kommer den diskussionen på allvar först när den akuta krisen är över.

Det första svenska dödsfallet till följd av det nya coronaviruset understryker allvaret i situationen. Det råder ett slags undantagstillstånd i politiken.