Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-15 05:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/ewa-stenberg-har-ar-tre-avtryck-av-viruset-som-kommer-att-besta/

Svensk politik

Ewa Stenberg: Här är tre avtryck av viruset som kommer att bestå

Borgfreden har spruckit och kritiken mot regeringens krishantering ökar. Men Socialdemokraterna behåller sitt grepp i väljaropinionen. 

Viruset har gjort stora avtryck i politiken. Några av dem kommer att bestå – men inte alla.

En riktig kris ändrar allt, från hur människor umgås till hur de väljer parti. Det nya coronavirusets snabba framgång har format om den svenska politiken. 

Under våren har opinionskartan ritats om dramatiskt. Väljarströmmarna ser ut att vara hämtade ur en socialdemokratisk partistrategs önskedröm. S har hämtat nya sympatisörer från alla andra partier, även om statsminister Stefan Löfvens regeringsunderlag äventyras när både Miljöpartiet och Liberalerna är på väg att tryckas ner under riksdagens fyraprocentsspärr.

Moderaterna har tidigare också fått se en uppgång. Nu faller M tillbaka i nya DN/Ipsos. De två mest kritiska och högröstade oppositionspartierna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, ökar istället något. 

Den politiska enigheten kring regeringens sätt att hantera pandemins hälsoeffekter är bruten. Nu anklagas statsministern för dåligt ledarskap och spillda människoliv.

Samtidigt minskar stödet för regeringen i SVT/Novus senaste opinionsmätning. Också i de opinionsmätningar som MSB beställt faller förtroendet. Väljarnas minskade stöd hänger sannolikt ihop med att Sverige förlorat betydligt fler människoliv i covid-19 än våra grannländer och att testningen inte kommit igång som utlovat. Det ger oppositionen jordmån för en hårdare retorik.

Detta opinionsläge blir troligen inte bestående fram till nästa val, men politiken kommer ändå inte att gå tillbaka till det gamla. Här är tre förändringar som sannolikt kommer att bestå när pandemin är över:

1.Socialdemokraternas regeringsduglighet kommer att prövas. Resultatet kan avgöra partiets framtid som statsministerparti. Vi vet inte facit ännu, men både dålig och god krishantering påverkar väljarnas bild under lång tid. Det märktes efter tsunamikatastrofen, flyktingkrisen och finanskrisen 2008/2009. 

Kommer den svenska strategin (att tillåta viss smittspridning så länge sjukvården har kapacitet kvar) visa sig fungera lika bra som i de länder som stängde ner för att stoppa smittspridningen helt? Kommer Sverige att lyckas få fram vaccin till alla i landet lika snabbt som i grannländerna, om ett verksamt sådant utvecklas?

Lyckas regeringen minimera de ekonomiska och hälsomässiga skadorna av krisen står Socialdemokraterna starka för att göra anspråk på att fortsätta leda landet. Om inte öppnas fältet för utmanare som väljarna hellre vill ta rygg på om vi skulle drabbas av en ny kris.

2.Den politiska dagordningen förändras. Vinterns hetsiga debatt om brottslighet och migrationspolitik går nu på sparlåga. Istället är det de akuta frågor som krisen väckt som dominerar samtalen. Arbetslöshet och företagande har blivit viktigt, och kommer att bli än viktigare när arbetslösheten förväntas passera elva procent nästa år. Det är frågor där det finns en stark spänning mellan de styrande januaripartierna. 

Sjukvård och äldreomsorg var viktiga frågor före krisen men kommer troligen att bli ännu viktigare när en stor vårdskuld ska betalas tillbaka. Operationer har skjutits upp och läkarbesök ställts in till följd av pandemin. Kvaliteten i äldreomsorgen har blixtbelysts och bilden är inte alltid smickrande, samtidigt som allt fler behöver äldreomsorg när 40-talisterna blir gamla.

3.Den ekonomiska politiken har ställts på huvudet. Ända sedan 90-talskrisen har socialdemokraterna och de borgerliga partierna konkurrerat om att vara mest ansvarsfulla och hålla hårdast i plånboken. Ingen har gått till val på att öka budgetunderskottet och statsskulden. Nu vill alla att staten ska låna mer. Finansminister Magdalena Andersson (S) får hård kritik för att ha spenderat för lite. Ändå har regeringen inom loppet av några månader presenterat krisåtgärder för 270 miljarder kronor. 

Moderaterna har till exempel föreslagit 100 miljarder kronor i månaden i krisåtgärder för att rädda företag och jobb. Alla partier föreslår nya stimulanser, satsningar på välfärden, försvaret, a-kassan, höghastighetståg, skattesänkningar och mycket mer. Alltså nya utgifter och lägre intäkter. Syftet är bland annat att undvika den djupaste ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Men en dag kommer partierna att tvingas diskutera hur statsskulden ska kunna minskas igen. När det blir vet vi inte men det ekonomiska läget kommer att vara radikalt förändrat och Sveriges mycket goda statsfinanser ett minne blott.

Ämnen i artikeln

Ipsos
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt