Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ewa Stenberg: Konstigt om det inte påverkar försvarspolitiken

Tre frågor till DN:s Ewa Stenberg om sitautionen i Ukraina.

I Finland samlar regeringen idag de åtta ministrarna som ingår i det försvars- och säkerhetspolitiska utskottet. Polen och Litauen har kallat Natoländerna till hjälp för att de känner sig hotade med anledning av händelserna i Ukraina. Vad gör den svenska regeringen?

– Utrikesminister Carl Bildt har fördömt Rysslands agerande och sagt att det bryter mot folkrätten. Han twittrade nyligen att vi, hundra år efter första världskrigets utbrott 1914, plötsligt åter är är i ett Europa av invasion, aggression, hot och massiv användning av militär makt. Han har också kallat den ryska ambassadören i Stockholm till sig.

– Statsminister Fredrik Reinfeldt lämnade nyss en skriftlig kommentar som är något försiktigare i tonen, där han uppmanar alla parter att undvika ytterligare upptrappning och säger att Ryssland har ett ansvar att inte bryta internationell rätt. Troligen kommer statsministern också att svara på frågor efter det efter att den kungliga familjen avslutat sin tacksägelsegudstjänst och lunch med anledning av den nyfödda prinsessan.

Kommer detta att få effekter på den svenska försvars- och säkerhetspolitiken?

– Ja, det vore konstigt annars. Sverige ska fatta ett nytt försvarsbeslut nästa år, och om bara några veckor ska den parlamentariskt sammansatta Försvarsberedningen lämna sin slutrapport. Dess ordförande, moderaten Cecilia Widegren, skrev igår på Twitter: "I morgon vaknar Europa upp i en ny säkerhetsmiljö." Socialdemokraternas Urban Ahlin är också ledamot i Försvarsberedningen. Han har under dagen pekat på att den måste diskutera det som hänt och fundera på hur försvaret av Gotland ska kunna förstärkas.

På vilket sätt ändrar det som händer i Ukraina Sveriges säkerhetsläge?

– Ryssland har visat sig mycket snabbt kunna mobilisera stora militära styrkor, man har själv uppgivit att 150.000 man övar i dessa dagar. Det är ett mått på den ryska militära förmågan. Landets avsikt kommer sannolikt också att omvärderas efter att det ryska parlamentet bara behövde minuter för att fatta beslut om att kunna invadera ett grannland.

– Ett motiv som Ryssland anger för att invadera är skyddet för den rysktalande befolkningen. Också i våra grannländer Lettland och Estland finns stora grupper rysktalande. Sverige har fattat beslut om att vara solidariska med de baltiska länderna och hjälpa dem om de skulle anfallas.

– Svenska beslutsfattare kommer att noga följa vilken hjälp som Ukraina får av Nato. Ukraina samarbetar närmare Nato än Sverige, och har tidigare diskuterat medlemskap med militäralliansen. Ukraina deltog till exempel i Irakkriget tillsammans med USA. Kommer det att hjälpa Ukraina nu? Sverige hoppas ju att det skulle hjälpa oss i motsvarande situation.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.