Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ewa Stenberg: Nu kommer räkningen för S löftesbrott

Statsminister Stefan Löfven (S) är Sveriges mest pressade partiledare. Han åkte till Almedalen med Miljöpartiets hjärtefråga från valrörelsen. Men regeringens satsning på lärarlöner är sig inte lik från MP:s förslag. Den gäller inte längre alla lärare.

Stefan Löfven gick upp på Almedalsscenen för att ta revansch. Han har brutit vallöften och gjort misstag. Förtroendet för honom faller och partiets opinionssiffror har dalat. Socialdemokraterna har dessutom förlorat förtroende i de viktigaste profilfrågorna.

Statsministern höll ett av sina retoriskt bästa tal någonsin i Almedalen, men han levererade inga nya politiska besked.

S gick till val på bättre skolresultat och EU:s lägsta arbetslöshet, men partiet har fortfarande svårt att formulera trovärdiga reformer som leder dit.

På måndagen uppfyllde statsministern en del av sitt vallöfte om högre lärarlöner. Det var utbildningsminister Gustav Fridolins (MP) favoritreform från valrörelsen, och pengarna fanns reserverade i den budgetproposition som Alliansen och SD fällde i höstas.

I MP:s tappning skulle lönehöjningen gå till alla lärare. Fridolin kritiserade den förra regeringen för att den inrättade 1.600 förstelärartjänster, men lämnade resten av lärarna utan extra lönelyft.

Nu är regeringen, lärarfacken och Sveriges kommuner och landsting överens om att göra en större och bredare lönesatsning, men den går bara till varannan lärare.

Det kommer att skapa svårigheter ute på skolorna när det ska bestämmas vilka som ska bli utan, även om det finns kriterium.

”Alla lärarkategorier är felavlönade”, markerade Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det finns en rädsla, inte minst från LO, att politiskt beslutade löneökningar kommer att förstöra den svenska lönebildningsmodellen. Den kritiken är den tidigare fackförbundsledaren Stefan Löfven väl införstådd med.

Men MP och S kom överens, även om Gustav Fridolin inte fick vara med och presentera hjärtereformen.

Det rödgröna regeringssamarbetet sliter mest på S. Det finns många socialdemokrater som är kritiska mot att regera med MP och tvingas till åtgärder som att höja skatter på bensin och kärnkraft och föra en mycket liberal invandringspolitik.

Det har varit lugnt i det socialdemokratiska partiet under Stefan Löfven, men friden varar inte för evigt. Professorn i statsvetenskap Jonas Hinnfors har ofta pekat på att partiet saknar ett rejält politiskt reformprojekt. Den senaste stora reformen var maxtaxan i valrörelsen 1998. Det är 17 år sedan.

Det är viktigt att förbättra lärarlönerna och göra yrket mer attraktivt för studenter. Men det är knappast en ny reform i klass med fem veckors semester eller maxtaxa. Och ursprungsidén kommer ju dessutom från MP. Sökandet fortsätter.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.