Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Obligatoriskt val gör frågan ännu viktigare

Foto: TT

Förslaget att låta lotten avgöra vilka barn som ska få plats på eftertraktade friskolor var politiskt dödsdömt redan när skolkommissionen presenterade det i våras. Däremot är ett system som diskriminerar barn födda sent på året uppenbarligen gångbart.

En kollega erbjöds nyligen att få ställa sitt ännu ofödda barn i kö till en populär fristående förskola. Det framstår som en logisk fortsättning i ett skolsystem där platser på de mest populära skolorna bara kan bärgas med en ansökan från BB tidigt på året. Sedan kan yngre syskon komma in med syskonförtur.

Det gynnar välutbildade och föräldrar med goda kontakter.

Det missgynnar barn födda sent på året, barn som adopteras och barn vars familj flyttat under uppväxten.

Och det leder till att skolan blir allt mer ojämlik. Skillnaderna i resultat mellan skolorna i Sverige växer. Och det är dåligt för de flesta.

Barn födda sent på året missgynnas

Ett skolsystem med små klyftor gynnar landet som helhet, enligt OECD:s utvärderingar. Men det kan samtidigt missgynna enskilda föräldrar och barn. När alla som vill inte kan erbjudas plats på de mest eftertraktade skolorna uppstår frågan om vilka det är mest legitimt att stänga ute.

Regeringens skolkommission, som består av experter och företrädare för lärare, elever, skolledare och skolor, vill göra skolvalet obligatoriskt. Då blir det ännu viktigare och mer aktuellt med urvalsregler och vilka som gynnas och missgynnas.

Skillnaderna i resultat mellan skolorna i Sverige växer. Och det är dåligt för de flesta.

Skolkommissionens förslag om lottning var ett försök att inte diskriminera elever som föds sent på året och har oinformerade föräldrar. I stället vill kommissionen låta det hela handla om tur och otur. Lottning är till skillnad från kötid neutralt, öppet och riskerar inte att förstärka segregationen, argumenterar kommissionen. Dessutom används lottning i flera andra länder och i antagningen till högskolan i Sverige när det finns flera sökande med lika meriter.

Förslaget har trots det fått mycket kritik. Det inskränker friskolornas självständighet och gör det svårt för skolorna att planera, har företrädare för friskolor argumenterat.

Den politiska oppositionen har varit mycket kritisk mot förslaget, och varnat för att lottning i förlängningen skulle kunna ta över närhetsprincip och syskonförtur för många skolor. Det finns planer på att inslag av lottning i vissa fall ska kunna användas också av kommuner som vill minska segregationen.

Regeringspartierna vill inte gå ut i en valrörelse och möta föräldrar som fruktar att deras barn ska lottas bort från skolan de vill gå på. De ser att lottning saknar legitimitet hos människor och vill inte ha en debatt om att barn fördelas efter tombola, som Liberalernas Jan Björklund snabbt beskrev förslaget.

Därför är det ironiskt att den mest attraktiva friskolan i Stockholm, Fredrikshovs Slotts skola, funderar på att lotta in barn för att slippa få sin legitimitet ifrågasatt.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.